NORMALSKOLAN SEXTIO ÅR

såsom övningsskola för lärarkandidater.


    Normalskolan avslutade läsåret den 30 maj [1936]. Därvid dimitterades följande 10 elever.
    Arne Johannes Aaltonen, Runar Edvin Ahinko, Nils Engstrand, Mikael Johannes Granvik, Joel Henrik Hägglund, Jarl Sigurd Vilhelm Högbacka, Karl Gösta Lampinen, Helge Rafael Sund, Margit Sofia Sund och Hellen Maria Örling.

     Med utgången av denna termin har skolan fullbordat sitt sextionde år såsom övningsskola vid Nykarleby seminarium. Denna läroanstalt hade nämligen sin första kandidatklass läsåret 1876—1877. Normalskolan var dock i verksamhet ett år tidigare, och de första eleverna intogos den 4 okt. 1875. De två lägsta klasserna benämndes ursprungligen ”lilla skolan”, medan de övriga klasserna, som de första tiderna, synes ha varit sex, men senare fem, kallades ”normalskolan”. Hösten 1900 inrättades en s.k. sammansatt klass, och sedan dess har skolan haft det antal klasser den för närvarande har.
    Det första namnet i ”lilla skolans” matrikel är Karl Alexander Björklund. Samtidigt med honom inskrevs inalles 33 gossar och flickor. ”Normalskolans” matrikel åter upptager såsom nummer ett dåvarande åttaåringen David Gideon Gyllenberg, vilken jämte nitton andra barn intogs den 5 okt., — således dagen efter inskrivningen i lilla skolan. I förteckningen över första årets elever möter man härutöver i de båda matriklarna bl.a. namnen Johan Boman, Josefina Karlberg [Järnefelt], Matts Edvard Nybacka [Nyberg], Viktor Malmberg, Jakob Vilhelm Jakobsson, Yrjö Roos, Anders Johan Högbacka (Mårtens) och Emil Sundell. Endast några av de första eleverna blevo dimitterade, de flesta avbröto sin skolgång efter något eller några år. Under tiden för världskriget och åren närmast förut hade skolan sitt högsta elevantal, omkring 210. Men genom tillkomsten av Nykarleby samskola och folkskolan på Nygård, minskades det starkt. Senare har jämväl andra omständigheter, såsom minskat barnantal i hemmen och inrättandet av ytterligare en skola i staden, bidragit till att elevantalet år för år gått nedåt. Först med de två senaste åren synes minskningen ha upphört.
    För de praktiska övningarna i skolan äro de små klasserna visserligen att föredraga, men en intresserad lärare erfar en större tillfredsställelse, då eleverna äro många.
     Under de gångna åren ha i skolan varit inskrivna inalles 1534 elever. Av dessa ha 686 blivit dimitterade efter genomgången kurs, vilket gör i medeltal omkring 11 årligen.
     Skolan, som under de 25 första åren, hade endast två lärare, en manlig och en kvinnlig, erhöllo i. o. m. tillkomsten av sammansatta klassen en tredje. Under åren närmast efter världskriget inrättades ytterligare två nya tjänster, och har antalet lärare sedan dess varit fem. Härtill kommer ännu en av staden avlönad handarbetslärarinna.
    Under långa tider var normalskolan inrymd i andra våningen i den nuvarande verkstadsbyggnaden [bildningskansliet 2005] på seminariet. Här var det trångt om utrymme även för små klasser. Men under åren närmast efter storstrejken [1905], då större möjligheter än tidigare förelågo att erhålla statsanslag för kulturella ändamål, uppfördes vid stadens torg det stenhus, i vilket skolan haft sin verksamhet sedan början av vårterminen 1908. Ett avbrott häri inträffade dock under världskriget, då skolan måste utrymmas för att upplåtas till kasärn åt rysk militär, som innehade den ungefär ett år. Undervisningen försiggick härunder i olika lokaler i staden.

 



Normen i slutet på 1960-talet. Skolan såg i stort sett likadan ut 1936 så när som på att cykelställena inte fanns och björkarna var högre. Notera tegeltaket och att torget är oasfalterat.
Normen i slutet på 1960-talet. Skolan såg i stort sett likadan ut 1936 så när som på att cykelställena inte fanns och björkarna var högre. Notera (det något medfarna) tegeltaket och att torget är oasfalterat.
Jorma Metso tillhandahöll.
(Inf. 2006-02-08.)


Läs mer:
Normalskolan i kapitlet Fakta.


På kopian fanns även:

 

GRUNDSTÖTNING

     Under den hårda nordliga stormen i slutet av förra veckan grundstötte i sundet mellan Hummelskär och Aspskär en 1-mastad segelskuta, — Royal — från Kalajoki, förd av ägaren J. Rantala. Båten hade last av styckegods och var på väg från Vasa till Brahestad, då den av överbrytande sjö tvangs att söka nödhamn i Nykarleby skärgård. Den hade hjälpmotorn igång och gick med sakta fart, då den grundstötte och slog läck. Rummet vattenfylldes, och lasten som bestod av mjöl, socker, gryn och andra varor, förstördes till största delen. Lasten, vars värde uppskattas till omkring 200.000 mk, var försäkrad, medan skutan var oförsäkrad.
     Man hoppas kunna bärga skutan, och är det meningen, att den sedan skall upptagas på slip i Jakobstad och repareras. Sjöförklaring inlämnades senaste tisdag till härvarande rådhusrätt.


*     *     *


    Årsavslutning hölls lördagen den 30 maj kl. 9 f. m. vid Nykarleby samskola.
    Ur den tryckta årsberättelsen framgår att skolans elevantal vid läsårets slut var 102. Av dessa uppflyttades 78, 13 erhöllo villkor och 11 stannade ovillkorligen.
    Från femte klassen utdimitterades: Jens Backman, Gunnar Bergman, Karl Johan Granqvist, Verna Löving, Etel Markkula, Nils Nordling, Greta Nyström, Åke Pöjhönen, Albert Sigfrids, Birger Österholm och Nils Österlund.
    Följande stipendier utdelades: Ur skolfestfonden och John Lundqvists fond 50 mk åt Nils Nordling, ur femte klassen av år 1922 och f.d. aktionärers fond 80 mk åt K. J. Granqvist, ur Valdemar Westbergs fond 50 mk åt Holger Rajander, ur Rex Strömbergs fond 50 mk åt Birger Österholm och av den av Pauline Lutz till skolan skänkta summan fyra stipendier à 50 mk åt Ragnar Birck, Margareta Gyllenberg, Ruth Granholm och Valborg Gleisner.


Österbottniska Posten, den 5 juni 1936.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll.


Läs mer:
Normen i kapitlet Fakta.
På minnenas mark av Ruth Granholm.
Fler artiklar och notiser ur ÖP.
(Inf. 2005-06-15.)