STORBRONS OMBYGGNAD KRING 1930
Inledning
Den 15 mars 2026 delade Heidi Lahtinen unika foton i Facebookgruppen Nykarleby med kommentaren:
Min gammelfarfar August Nyman (1863–1938) var broingenjör och enligt hans fotografier byggde han även kyrkbron i Nykarleby.
Är det någon som vet vilket år det var då? Om fotona är från 1930-talet var fotografen förmodligen Augusts son, Harry Nyman. Harry arbetade som konstruktör i Maskin o Bro Ab från 1923 till 1935. Harry var också en ivrig fotograf.
Några unika bilder fanns i inlägget och jag bad om fler och fick. Se nedan. Sedan tidgare fanns en notis publicerad i samband med färdigställandet. Sökte och hittade några fler. Och som vanligt slank det med lite notiser som inte har med ämnet att göra.
Lars Pensar hade tidigare sammanfattat projeketet:
- 1929 på vinterföret före årsskiftet dras bärbalkarna av ett uppbåd hästar och kopplade stenslädar från Kovjoki till Nykarleby. Märkligt att det inte finns något om detta i Österbottniska Posten.
- Medel för ombyggnaden anhålles och anskaffas 1929–31.
- När isen lagt sig vintern 1930–31 anbringas den nya bärkonstruktionen.
- Träarbetet, påbyggnaden och målning m.m. slutförs fram till augusti 1931.
Också märkligt att jag inte hittar några uppgifter om omledning av den Österbottniska kustvägen som gick genom staden. Ett antagande är att man vek av i Oravais, tog Kilismossvägen till Jeppo, fortsatte till Nykarleby och så var man åter på Österbottniska kustvägen, som 1938 fick namnet Riksväg 8.
Största tiden hade man en fotgängarpassage och när den inte var tillgänglig och så länge isen låg kunde man till fots röra sig mellan staden och Nystaden på den. Men hur ordnades den lokala fordonstrafiken? Det kan ha funnits en isväg över älven.
Ytterjeppo hängbro avsedd endast för fotgängare hade invigts i april 1928. Juthas hängbro hade invigts den 6 september fäljande år. Närmaste fordonsbro fanns i Gränden i Jeppo öppnad 1928. Först 1962 byggdes Lillbron på kraftverksdammen.
När Storbron ombyggdes 2019 fanns både Kraftverksbron och Juthbackabron att tillgå.
Men nu när jag kollade igen på bilderna så tror jag att man trots allt kunde köra med i alal fall mindre bilar på den provisoriska bron. |
Vid stadsfullmäktiges sammanträde i tisdags behandlades bl. a. följande ärenden. Godkändes hälsovårdsnämn dens förslag om inrättande av f. d. stationshuset till epidemisjukhus, vilket staden enligt den nya hälsovårdslagen är skyldig att hålla.
Hälsovårdsnämnden anmodades att utarbeta förslag till nytt hälsovårdsreglemente för staden.
Beslöts anhålla om statens övertagande av Storbron, vilken förmedlar trafiken å österbottniska kustvägen. Liknande anhållan beslöts göra angående vägen till Andrasjön.
Till stadens representant vid den syn, som kommer att hållas i och för statens övertagande av vissa landsvägar inom stadens område, valdes hr Oskar Wilkman med hr Wald. Bergman som suppleant.
Drätselkammaren beviljades rätt att utarrendera 4 ha av den s. k. Röstängen i Forsby på högst 80 år och på särski da villkor. |
Österbottniska Posten, 23.03.1928, nr 12, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Stadsfullmäktige.
— — —
Uppdrogs åt ordf. lektor N. A. Fougstedt att i fall skäl anses föreligga komplettera ansökningshandlingarna angående »Stora brons» övertagande av staten. |
Österbottniska Posten, 28.12.1928, nr 52, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Stadsfullmäktige.
— — —
Underhållet av Storbron. Drätselkammaren gavs i uppdrag att vidtaga åtgärder för erhållande av statsunderstöd för underhåll av storbron eller för ombyggnad av densamma.
Remitterade ärenden. Lotta Svärd föreningens anhållan om, att staden ville anskaffa en hällspis till rådhuslokalen för servering vid fester, godkändes, men remitterades beträffande kostnader och placering till drätselkammaren.
Telefonledningen till Jakobstad har transformerats så att tvenne samtal numera kunna expedieras samtidigt, vilket betydligt underlättar den starkt ökade telefontrafiken mellan städerna. Det sus, som förmärkas vid samtal på den nya ledningen och som härrör av elektriska störningar, begränsar dock linjens användbarhet huvudsakligast till samtal mellan de båda städerna med omnejd.
Nykarleby kyrka. Röjningsarbetena efter branden ha redan igångsatts och ha nu fortskridit så långt, att isen i kyrkans inre är bortskaffad. Den våta fyllningen å mellantaket håller för närvarande på att kastas ut. Då det är förenat med stora kostnader och oberäkneliga besvikelser att torka hela denna mängd, som finnes där uppe, torde allmänheten få gratis bortsläpa den kasserade varan i den mån, den bäres ut. Arbetena pågå tillsvidare både dagar och nätter.
|
08.02.1929, nr 6, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Stadsfullmäktige. Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 31 mars beslöts bl. a. att staden skulle bidraga med fmk 100,000 — till ombyggnad av stora bron, ifall bron byggdes med 6 meter bred körbana och 1,25 meter breda gångbanor å vardera sidan.
Fyrfartyget Helsingkallan skall till instundande säsong utrustas med Aga ljus.
|
04.04.1930, nr 14, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Storbrons ombyggnad. I nästa års statsförslag märkes bland föreslagna anslag för brobyggnadsarbeten i Vasa län ett anslag om 380,000 mk för en bro över Nykarleby älv i Nykarleby.
Matservering. Landshövdingen har beviljat tjänarinnan Katarina Sofia Backlund från Jakobstad tillstånd att i gården nr 48 vid Esplanadgatan i Nykarleby stad idka värdshusrörelse av tredje klass under firma Nya matserveringen. [Sommaren 1932 var Sofia föreståndare för SS Ägirs paviljong.]
|
Österbottniska Posten, 07.11.1930, nr 45, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Storbrons ombyggnad. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktskontor i Vasa har i dagarna erhållit anslag bl.a. 380,000 mark för ombyggande av bron över Nykarleby älv i Nykarleby. Som tidigare nämnts utgör Nykarleby stads bidrag för om byggnaden 100,000 mk. Bron kommer att få ny överbyggnad av järn i stället för den gamla träkonstruktionen. De förberedande arbetena för ombyggnaden vidtogo på tisdagen.
Stadsfullmäktige behandlade vid sammanträde i onsdags bl. a. följande: Arrendet för stadens våghus i för 1930 nedsattes på arrendators anhållan till 300 mk.
Utarbetandet av den kommunala historiken beslöts uppskjuta till dess fullmäktiges arkiv ordnats.
Till stadsfullmäktiges representant i stiftelsen Z. Topelius barndomshem utsågs bankdir. Einar Hedström.
|
27.02.1931, nr 9, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Auktioner. |
| — |
Lördagen den 23 augusti |
kl. 10 f. m. försäljes medels auktion vid s t o r a b r o n det överblivna virket från brobygget. |
Arbetsledaren
|
|
Österbottniska Posten, 21.08.1931, nr 34, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2016-05-01.)
Storbrons ombyggnad.
De ombyggnadsarbeten, som Storbron sedan vårvintern undergått, slutfördes som bekant i augusti, men avsynades bron officiellt förra onsdags av överingenjören vid Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen H. Backman och distriktsingenjör Rickard Gylling, varvid arbetet godkändes utan anmärkningar.
Av den gamla bron återstår endast landfästena och brokistorna samt den järnkonstruktion, som i tiden uppbar järnvägsspåret över älven, och vilken nu utgör det mellersta av brons tvenne spann. De övriga spannen uppbäras av sex kraftiga bärbjälkar av järn, envar av 6 000 kg vikt. Brolocket är som förut av trä, ledstängerna av järn.

När bron förstärktes för järnvägen med fackverk på norrsidan, fick det gamla träräcket vara kvar på sydsidan.
Förstoring.

På norrsidan ersattes räcket med ett järnräcke. Bilden från perioden mellan det att järnvägen såldes och revs och ombyggnaden. Enligt notering på fotot poserar H.G. Oro och AI-kolorering.
Förstoring.
|
| |
|
|
Den nya, vitmålade bron gör ett durabelt intryck, om också den ålderdomliga prägeln, som låg över den förra bron, kanske mera överensstämde med miljön. Stenräckena vid brofästena samt brokistorna äro numera cementerade, men själva landfästena visa ännu sina ärevördiga gråstensytor.
Kostnadsförslaget för ombyggandet belöpte sig till 480.000 mk, men torde arbetet blivit avsevärt billigare. Av kostnaderna har staden att betala 100.000 mk, varjämte den bidrar med den förutnämnda järnkonstruktionen. |
|

Det nya räcket var ganska glest de drygt fyrtio första åren men förtätades när Skogsparkens skola stod klar 1974. Så var de tills bron igen ombyggdes 2019.
|
Österbottniska Posten, 16.10.1931, nr 42, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll.
(Inf. 2016-05-01.)
|