Keppo


Keppo, egendom vid Nykarleby älv i Jeppo [egentligen Lappo å], Nykarleby stad, ca 20 km s. [so] om stadens centrum, skattehemman på 1600-t. Den förste kände ägaren antecknades i jordeboken 1654, och 1690 namngavs en kronobonde på K. Egendomen blev 1762 på nytt till största delen ett skattehemman och innehades från denna tid av ståndspersoner. Den förste var kvartermästaren J. Bladh (jfr Kaskö), som bedrev en mångsidig industriell verksamhet på K. (sågverk, tobaksspinneri, beckbruk, linne- och bomullsbandfabrik, klädesväveri). Gården kom 1795 i stockholmaren B.M. Björkmans ägo och gick sedan i arv till dennes son Lars Magnus Björkenheim (se denne). K. ägdes från 1838 till seklets slut av ätten von Essen och tillhörde därefter bolaget Wilhelm Schauman Ab och Viktor Schauman fram till 1950-t. Egendomen förvärvades 1954 av kommerserådet Emil Höglund (se denne), som inrättade en minkfarm (i dag världens största) på K. Denna utgör moderfarm inom Oy Keppo Ab (se nedan), ett familjeföretag som senare även etablerat sig inom industrin. Gårdens huvudbyggnad uppfördes 1869. Totalarealen är 464 ha. (W. Backman, K. gård, 1944.)


Uppslagsverket Finland (1983).


Läs mer:
Keppo gård av Woldemar Backman.
Nykarlebyköpmannen Collander sålde sågade varor från Keppo såg.
I Industri och hantverk i Nkbynejden på 1800-talet av Erik Åström finns en del uppgifter om Keppo.
Gustaf Adolf Lindqvists, ”Den siste majgreven”, ägde hemmanet åren 1828–1838.
Sågen omnämnd av Zacharias Topelius i Helsingfors Tidningar 1857.
Kuddnäs Premium Lager från Keppo Bryggeri 2018.
(Rev. 2018-01-10 .)