lantdag, namn på Finlands folkrepresentation under ryska tiden [1809—1917]. L. var till 1907 en ståndslantdag bestående av fyra stånd: ridderskapet och adeln (se adel), prästeståndet (se d.o.), borgarståndet (se d.o.) och bondeståndet (se bonde), därefter en enkammarlantdag sammansatt av representanter för olika politiska partier. Adeln sammanträdde i Riddarhuset (se d.o.), de ofrälse stånden i Ständerhuset (se d.o.). Enkammarlantdagens sessioner försiggick de första åren i frivilliga brandkårens hus vid Hagasundsgatan (nuv. Centralgatan) och från 1911 i en byggnad vid Regeringsgatan (Heimola). I regeringsformen av 1919 ersattes benämningen l. med riksdag. Se även bl.a. historia 3, bevillning, Borgå lantdag och januariutskottet. Jfr riksdagar och ständermöten. (E. Bergh, Vår styrelse och våra lantdagar, 2 bd, 1884—89; G. Palmén, Suomen valtiopäivän historia, 1910; Suomen kansanedustuslaitoksen historia I—VI, 1958—68)