| Hallonstenen |
| En del märkliga ting skall ha inträffat före Gästrins tid som orgelnist. Länsman Hallongren körde omkull på en sten vid vägskälet, där man söderifrån kom in genom Rajåkern från nya till gamla vägen. Stenen blev därefter kallad Hallonstenen. Prosten Snellmans adjunkt, Mårten Kristian Vesslin, som varit på sjukbesök söderut, körde också omkull på samma sten och blev till utseendet livlös. Man brådskade så vid begravningen, att det hämtades en gammal kista från gravhuset och i den lades den för död ansedde. Han begrovs kort därpå, såsom den tiden brukades i öppen grav i likhuset. Snart hördes emellertid något gny därifrån. Då folk kom tillstädes och öppnade Vesslins kista, befanns det, att han vänt sig och fått blodstörtning, som översköljt kläderna. Först sedan tycktes han ha dött. Vesslin var adjunkt i församlingen 1820—1824, då han avled. — Den farliga stenen vid vägskälet avhöggs sedermera till jordytan för att ej vålla vägfarande olycka och död. |
Erik Birck (1980) Nykarleby
stads historia del II, sid. 266.
 Någonstans här ...  ... eller här fanns Hallonstenen. |
Foto: Lars Pensar.
Läs mer:
Fler minnesmärken.
(Inf.
2006-11-20.)