Nygårdsvägen i början av 1930-talet

Jeppo-/Lappovägens infart till staden innan vägen över "Prostas hagan", nuvarande Hagagatan, anlades. Ungefär från korsningen Nygårdsvägen-Älvgränd mot norr. Beskuren i under- och överkant.

Fotograferat senast våren 1950, eftersom landskommunens gamla och inte den nya kommunalgården (nuvarande Byggnadskontoret) finns strax till vänster om el- eller telestolpen. Bakom stolpen skymtar sockenstugan.

Mer än detta fick jag inte på pränt, så jag vände mig till Lars Pensar för att få lite fakta.

 


Hej!
Text till fotot av Nygårdsvägen, som jag tidsmässigt sätter till början av 30-talet. Även Tage (som tror att det kan vara från 20-talet) och Eirik Granqvist har lämnat uppgifter.


Bodan eller ”ladan” till vänster fanns kvar i början på 1940-talet, däremot var den följande, Hellmans ria, försvunnen, men brännässlesnår fanns på dess plats invid det stora utfallsdiket ned till surbrunn. Byggnaden före kommunalgården (som köptes någon gång i början av självständighetstiden när kommunalreformen kom) är ett något tvärställt och mot norr förskjutet vedlider som var en fortsättning på Engs fähus. Efter kommunalhuset som revs 1950 finns ett skjul som föregår sockenstugan och som troligen var likvagnshus. Detta var bortrivet före 40-talet. Däremot byggdes det ett likvagnsskjul nedanför Jukkasbackan mot älven någon gång på 50-talets förra del. Var likvagnen i så fall förvarats innan det ersättande skjulet kom till är obekant. Kanske vid Frihemmet?

Första huset till höger står på den tomt som skolköksan Ester Broström byggde sin nya gård på strax efter krigsslutet. Den tidigare gården som hon även ägde hade ingången från Hellmans ofodrade hus. Mellan dessa hus fanns cirka år 1942 en drygt 2 m hög karaganhäck som Tage 1942-43 petade snökokor ur. Den syns ju inte på bilden ännu, likaså kommer Tage ihåg att Hellmans hus alltid var brädslaget. Därpå följer Grahns gård i vilken då bodde Edvin Marklund, tydligen innan fröknarna Rundts gård köpts. Senare efterträddes Marklund av A. Mäenpää som bodde där en stor del av 50-talet. Följande stuga är Engs lillstuga (endast uthuset finns kvar i dag). Där bodde (och föddes Ahti Saari) på 40-talet innan hemmet på Rajåkern byggdes. I stugan efter Ahti bodde sen bl.a. skomakare Ilmari ? Vägen från Nygård gick sen via Nygårdsgränd till Rudnäs gård o.s.v. Vägen över mejeriberget var endast en lutande knagglig gångstig och vägen längs Döbelns gränd knappt en körväg p.g.a den gyttjepöl som fanns mellan Heikelska uthusen och det rivna Engska sandlagret för tellblocktillverkning.


Einar Hedströms samling i Nykarleby stads arkiv.
Stig Haglund tillhandahöll.


Läs mer:
Från andra hållet i slutet på 1960-talet.
Min barndoms Nygård IV av J. L. Birck.
Nygårdens och Rajåkerns dynamitarder av Tage Granqvist.
(Inf. 2005-08-14,rev. 2014-03-09 .)