Skridskoåkare på torget vintern 1962
Mina klasskamrater som vintern 1962 hade kommenderats att på gymnastik göra en del skridskoövningar. Ett visst spektaklande på bilden som du ser! Han i hatt blev Hbl-journalist i Vasa och senare kommunalsekreterare i Korsholm. Annars var det vanligt med hatt hos pojkar i början på 1960-talet från 12 års ålder. Mina första pojkelever kom i hatt till skolan!
Mina klasskamrater som vintern 1962 hade kommenderats att på gymnastik göra en del skridskoövningar. Ett visst spektaklande på bilden som du ser! Han i hatt blev Hbl-journalist i Vasa och senare kommunalsekreterare i Korsholm. Annars var det vanligt med hatt hos pojkar i början på 1960-talet från 12 års ålder. Mina första pojkelever kom i hatt till skolan!


Lars Pensar fotograferade, kommenterade och tillhandahöll.


Jorma Metsos minnen av skridskoåkning:

Läser en hel del om Liljedahls nybygge. Kommer själv ihåg händelsen. Något som inte nämns i sammanhanget är att skridskobanan var belägen på den tomten innan. Mellan Westerlunds el-affär och poliskammaren har en annan stått på skridskor i princip varje kväll när det begav sig. Vi ägnade oss åt att spela bandy. En kväll i veckan var det skridskoåkning till musik varvid spel med klubba var bannlyst. Fy vad vi pojkar hatade dessa kvällar! Vinterns stora begivenhet på is var när NIK mötte ”burkarna” [seminaristerna] — det var oftast jämna tillställningar. Vi var ju själva NIK:are och höll på våra killar. Innan skridskobanan hamnade på denna plats var det älvens is som gällde. Nackdelen med att spela bandy på älven var att månen var enda ljuskälla. Bandymålen utgjordes av ett par gummistövlar med en öppning av cirka 50 cm. Åtskilliga timmar har man tillbringat på älvens naturis. Med Liljedahls nybygge förlades skridskobanan till torget. Nu gjorde ishockyn sitt inträde på arenan. Min sista vinter i stan (1959/60) var det nästan uteslutande ishockey för oss ungdomar. Fritt ur minnet ...


Skridskoåkning på älven nedanför kraftverksdammen. Troligen tidigt 30-tal. Bertel Olson, alltid med mössa, omgiven av två damer.
Skridskoåkning på älven nedanför kraftverksdammen. Troligen tidigt 30-tal. Bertel Olson, alltid med mössa, omgiven av två damer.
Stefan Ågholm tillhandahöll via Lars Pensar som kommenterade.


Ett bandylag fotograferat på älven nedanför kraftverksdammen den tiden när man spelade i slips och hatt. Bircks bastu i bakgrunden.
Ett bandylag fotograferat på älven nedanför kraftverksdammen den tiden när man spelade i slips och hatt. Bircks bastu i bakgrunden.
Stefan Ågholm tillhandahöll via Lars Pensar.


Och mina egna:

I början på 1970-talet var skridskobanan tillbaka till området mellan Liljedahls och poliskammaren. Det gick väl någorlunda för sig att skrinna, men roligast var det när man fick snöra av sig skridskorna (inköpta i sportaffären Cyk-Ra som fanns i den södra delen av huset som stod på tomten norr om Grönhuset) och sätta på varma rymliga vinterstövlar. Skridskobanor fanns också på seminariesportplanen, vid Rummelbackens daghemoch ibland skottade vi upp en bana på älven nedanför Jöns Drakes vägs norra anslutning till Jakobstadsvägen. År 1973 (?) anlades rinken vid Idrottsgården. Sista säsongen för skridskobanan vid torget var förmodligen vintern 1977/78 eftersom ämbetshuset började byggas hösten 1979.


Läs mer:
Vinternöjen. 1935
Minigolf på blivande skridskobanan. 1955
Skridskobanan har öppnat i Österbottniska Posten 1957.
Skridskobanan i Österbottniska Posten 1958.
Idrott och lekar av Einar Hedström. 1958
Skridskoåkare på torget. 1960-talet
Skridskoåkning av Axel Lindholm. 1980
Bandy och ishockey av Erik Stenwall. 1987
Issporter” av Folke Holmström. 2007
Leo lejonkung kom hem. 2011
Ishallsbygget. 2008
Hett efterlängtat servicehus står klart – ”En satsning för hela idrottsområdet”. 2020
(Inf. 2006-01-08, rev. 2023-03-16 .)