Zacharias Topelius 1818—1898


Topelius, Zachris
(Zacharias) (f. 14/1 1818 Nkby [eg. Nkby l.k. för Kuddnäs låg strax utanför stadsgränsen], d. 12/3 1898 på Björkudden, Sibbo), författare, tidningsman och historiker. T:s föräldrar var läkaren och runosamlaren Zacharias T. (se ovan) och Sofie Calamnius. De gav sonen en omsorgsfull uppfostran; intrycken från hans uppväxtmiljö har lämnat många spår i hans författarskap. Efter skolgång i Uleåborg sändes T. 1832 till huvudstaden för att under Runebergs ledning förbereda sig till studentexamen, som han avlade redan följande år, vid femton i ålder. 1847 blev han fil.dr och utnämnd utan ansökan till e.o. professor i Finlands historia i Hfrs; genom tjänstebyte blev han ordinarie professor i allmän historia 1876; var universitetets rektor 1875—78.

Under studietiden greps T. av den nationella väckelsen. Andra impulser till sin diktning mottog han från romantikens idévärld och av tidshändelserna, som han under hela sitt liv följde med vaket intresse. Hans författarskap omfattar både lyrik, romaner, noveller, sagor och skådespel. Dikterna i samlingarna Ljungblommor (1845—54) Nya blad (1870) och Ljung (1889) är av mycket skiftande innehåll och litterärt värde. Särskilt uppskattade för sin friskhet och omedelbarhet blev dikterna i cykeln Sylvias visor, av vilka många blivit tonsatta: En sommardag i Kangasala, På Roines strand, Under rönn och syren m.fl. Nationella känslor och förhoppningar tolkas i Finlands namn, Islossningen i Ule älv, Saima kanal: aktuella händelser och företeelser har varit inspirationskällan till sådana dikter som Napoleons grav, Den första blodsdropp (skriven under Krimkriget, jfr Vitsand) och Kommunismens vagga; som exempel på romantisk tankedikt kan nämnas Vintergatan. T. var medlem av psalmbokskommittéerna 1868 och 1879 och skrev många originalpsalmer av vilka ett tjugotal alltjämt ingår i den finlandssvenska psalmboken: Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt, Sanningens ande m.fl. När den når högst utmärk sig T:s lyrik för språkligt välljud och rytmisk finess.

Som prosaförfattare rörde sig T. företrädesvis på historisk mark. Han skrev i Walt Scotts och Victor Hugos efterföljd historiska romaner och noveller; främsta rummet intar Fältskärns berättelser (se d.o.), första gången publicerad som följetong i Helsingfors Tidningar (påbörjad 1851). För oräkneliga ungdomar har denna livfullt skrivna roman blivit en introduktion till Finlands historia. Ett motiv i romanen utformade han till skådespelet Regina von Emmeritz (1854). Andra dramatiska verk är talpjäsen Efter femtio år (1851) och operan Kung Carls jakt (1852). I novellerna behandlar T. gärna motiv ur Finlands historia (Hertiginnan av Finland, Konungens handske m.fl.), men också händelser och förhållanden närmare sin egen tid (Tant Mirabeau, Vincent Vågbrytaren). En samlad utgåva noveller föreligger i Vinterkvällar (1880—97). Med sina sagor, berättade eller dramatiserade med rik fabuleringskonst och utmärkt förmåga av inlevelse i barnens värld, har T. nått sin kanske vidsträcktaste läsekrets. Läsning för barn (8 dlr) är på sätt och vis ett helt barnbibliotek och har gått ut i stora upplagor. Detsamma gäller den för skolbruk avsedda Boken om vårt land (se d.o.) utgiven första gången 1875; dess av varm patriotism burna framställning har blivit bestämmande för många unga generationers syn på det egna landet och dess folk.

Som redaktör för Helsingfors Tidningar (se d.o.) (1841—60) fick T. möjlighet att direkt ta ställning till det som rörde sig i tiden. Vid sidan av litteratur, konst och teater behandlade han politiska och ekonomiska frågor och var en av de första som offentligt krävde sociala reformer till förmån för den fattigaste befolkningen. Också kvinnorörelsen hade i honom en varm förespråkare. Hans utrikespolitiska översikter var uppskattade och hans ställningstaganden anmärkningsvärt självständiga, ss. när han under Krimkriget tog parti för Ryssland mot en utbredd västmaktsvänlig opinion. Som framställningsform valde han gärna det lätta, i tonen förtroliga kåseriet, som i Leopoldinerbreven, så kallade efter den fingerade adressaten Leopold. T. var i viss mening vår första moderna journalist.

Genom sin mångsidiga verksamhet och sin initiativrikedom blev T. på sin tid en centralgestalt i det kulturella livet. Som författare, särskilt för barn och ungdom, har han blivit känd långt utanför landets gränser. (E. Vest, Z.T., 1905; V. Vasenius, Z.T., 6 bd, 1912—30; Z. T:s hundraårsminne, 1918; Selma Lagerlöf, Z.T., 1920; M. Granér, Z.T:s kärlekslyrik, 1946; A. Törnudd, Flickan från Kahra, 1947; K. Laurent, Z.T. saturunoilijana, 1948; P. Nyberg, Z.T., 1949; B. Lunelund-Grönroos, Z. T:s tryckta skrifter, 1954; M. Noro, Kaitselmusaate Topeliuksen historianfilosofiassa, 1968; G.E. Rancken, Zachris Topeliuksen kuvakielestä ja faabeleista, 1968; A. Kantola, Kukkia kevään sylissä, 1979, Runoilija ja kanervankukka, 1981)
O.P.


Uppslagsverket Finland (1985).
O.P. = Olav Panelius, fil.dr, bitr. professor.


*     *     *


Zacharias Topelius av Albert Edelfeldt 1889, kopia på Kuddnäs.
Foto: Leif Sjöholm.

Seppo Kuusinen tillhandahöll.

 

PORTRÄTT AV ZACHRIS TOPELIUS,
1889, olja 131 x 103 cm, Helsingfors universitet. Den över 70-åriga Topelius ville för eftervärlden framställas möjligast ungdomlig. Han övervakade noggrant Edelfelts arbete med porträttet, som blev sympatiskt men nog bara delvis gick den gamle författarens krav till mötes.

PORTRÄTTET AV ZACHRIS TOPELIUS 1889
Författaren och historikern Zachris Topelius sitter hemma i sitt bibliotek i Björkviken [ska vara Björkudden]. Miljön refererar till hans offentliga arbete, gipsreliefen på väggen minner oss om hans beundrade förebild, poeten J. L. Runeberg och utanför fönstret öppnar sig det finländska landskapet, som Topelius så ofta skildrade i sina verk.


Rakel Kallio och Douglas Sivén (2004) Albert Edelfelt 1854–1905 sid 156.
(Inf. 2019-02-07.)


*     *     *

Vykort:
Porträtt. Öppnas i nytt fönster.
Kuddnäs.


Illustrationer:
Porträtt målat av R.W. Ekman.
Porträtt
.
Topeliuspin.
Topelius på fisketur.
Brevslutare.


Läs mer:
Poesi och Prosa av Topelius.
Inbjudan till moderns begravning. 1868

Topeliusfester år 1871 och 1878.

Zacharias Topelius av A. G. i Nya Trollsländan 1887.

Gåfva till kyrka. 1890.
Frivilliga brandkåren uppvaktade T. vid hans besök i staden 1893.
Minnesruna av P. Nordmann i SFV-kalendern 1898.
Kuddnäs och Z. Topelii barndomstid. Föredrag hållet i Nykarleby
den 14 jan. 1898
av Zachris Schalin.
Zachris Topelius jordfärd. 1898
I Zacharias Topelius hembygd av K. J. Hagfors i Idun 1899.

Ett Topelius minne i Hufvudstadsbladet 1904.

Skalden Z. Topelius som fiskare av And. Forsberg. 1912
Utdrag ur Topelius dagböcker. 1918–1924
Till Zacharias Topelius minne. 1918
- Till etthundraårsdagen av R.
- Ett gott hem av Z.T.
- Vilket minne av morfar är för mig det käraste? av Mikael Nyberg.
- Med morbror Topelius på fiskefärder
14/1 1918 av F. K. Lindholm.
Topeliusminnen av Joel Nilsson. 1918
Zacharias Topelius och 100-års minnet i Husmodern 1918.
Zacharias Topelii afsked från sin hembygd och sitt forna sommarhem Majniemi av Gånge Rolf i Idun 1918.
Zacharias Topelius i Saga, Barnbiblioteket Nr 2 B. 1918.
Zacharias TopeliusArena nr 1. 1918
Hemkretsmotiv i Z. Topelii diktning av Zachris Schalin. 1918
Mikael, Zacharias d.ä och d.y.Topelius i Nordisk familjebok. 1919

Texter i Österbottniska Posten av Gustaf Hedström. 1920
Topelius' dotter berättar i Österbottniska Posten. 1924
Zacharias Topelius i Svenska författare. Deras liv och verksamhet. Skildrade för barn och ungdom i hem och skola av Marie Louise Gagner 1925.
Topeliusminnen i Nykarleby av Märta Edquist 1925.
Topelius’ flygel till hemlandet 1929.

Zachris Topelius som fiskare av Sigmund Schalin. 1931
Ett minne från Topeliussläktens tid i Nykarleby i Österbottniska Posten. 1934
Om betydelsen av Zachris Topelius' barndomshem för hans utveckling under uppväxtåren. Tal av Z. Schalin vid det restaurerade Kuddnäs' invigning midsommardagen den 24 juni 1934.
Skalden Z. Topelius forna hemgårds historia av Zachris Schalin. 1935
Dopelius. 1935
Skeppet Zacharias Topelius. 1935
Julvisans hemgård – hos lille Zachris på Kuddnäs av Gerda Hintze i Helsingfors Journalen december 1937.
Sophie Topelius av Fanny Hult. Andra hälften av 1930-talet.

Resebilder ur topeliuska dagböcker och familjebrev av Paul Nyberg. 1941
En bilresa på de minnesrika vägarna av Paul Nyberg. 1941
Flickan från Kahra av Arne Törnudd. 1948
Det gamla Nykarleby i Zachris Topelius av Paul Nyberg. 1949

Zachris Topelius och Mathilda Christina Lithén av Karl Bruhn. 1952
Äldre och yngre Nykarlebydiktare av Färj-Erik 1958.

Ännu lever en del personer som minns Zacharias Topelius av Vilhelm Nyby. 1961
Släkten Backman gav stoff till Fältskärns berättelser början av 1960-talet.
Zacharias Topelius och Nykarlebybygden av Olav D. Schalin. 1968

I gröna björkens skugga. med Topelius på Kuddnäs och i Nykarleby av Ull-Britt Gustafsson-Pensar. 1977

Om Lindqvistarna, Topelius hustrus släkt, av Erik Birck. 1980
Prinsessan Törnrosa på Juthbacka Teater. 1980.
Zacharias Topelius av Bo Kronqvist. 1983
Båtbetraktelser av Nils Bonn. 1988
Zachris' båt i hemmahamn av Leif Sjöström. 1988
Topelius försätter Finland i rus av Tuva Korsström. 1989
Nykarleby får Topeliusesplanad 1989.

1990-talet

Topeliusjul av Petto i Jakobstads Tidning. 2006
Zacharias Topelius: Vinterns, julens och barnens diktare av Ulf Allenbäck 2006.
Presentation av En dag i Zacharias Topelius liv av Merete Mazzarella. 2009

Upprop för Topelius salen, Topelius-likör och Topelius-bussen 2017.
Topelius upptagen bland Unescos världsminnen i Hufvudstadsbladet 2017.
Valtersbacken kamratlig slänt för stadsborna i Österbottens Tidning 2017.
Topeliusfest för alla av Anne-May Wisén i Österbottens Tidning 2018.
Hundratals ville fira Topelius i Österbottens Tidning 2018.
Topelius fick fransk bakelse med kolaglasyr. 2018
Några plock ur gamla svenska dagstidningar. 2018.
Kuddnäs Premium Lager från Keppo Bryggeri. 2018.
Topelius, skärgården och havet av Birgitta Sarelin. 2018
Illustrationer av Mika Emeth. 2018

En resa i tiden (KP 130 år). 2022

Topelius som sagoberättare på Alörn.



Minnesmärken
Verser i minnesbok. 1830-talet
Majniemistenen. 1877
Avtäckning av gravvård. 1905
Staty i Vasa av Emil Wikström. 1915
Mynt och medaljer. 1918–
Minnesstenen vid Kuddnäs 1919.
Hertonäs museum, Vägledning för besökande i Topeliusrummen av Paul Nyberg (1926)
Statyn Saga och sanning av Gunnar Finne (1886–1952) i Esplanadsparken i Helsingfors. 1932.
Staty av Ville Vallgren utanför nuvarande Designmuseet. 1932.
Bysten i Topeliusparken 1935.
Topeliusmuseerna på Kuddnäs och Hertonäs av Paul Nyberg. 1936
Minnesstenen vid Harjula 1949.
Byst. 1950-talet
Guldpennan eller Noli me tangere 2018.
På Brostuguberget 2018.
Antavla 2018.
Tunnelbanevagnen Zacharias. 2012
Väggtallrikar med motiv ur Topelius sagor av Kaarina Kaila.

Filateli
Förstadagsbrev 1948.
Förstadagsbrev 1968.
Frimärken.

Kuddnäs och Majniemi i kapitlet Fakta.

Bibliografi.

Topelius död i Tidskrift för folkskolan på Historiska tidningsbiblioteket.


Topeliusgatan finns inte i:

  • Nykarleby. (Tidigare bildade den med nuvarande Lybecksgatan en esplanad. Däremot finns Topeliusesplanaden.

Topeliusgatan finns åtminstone i:

  • Helsingfors
  • Karleby
  • Lojo
  • Uppsala
  • Göteborg

Topeliusvägen finns åtminstone i:

  • Hangö
  • Otava
  • Bromma
  • Olofström

Topeliuksentie finns åtminstone i:

  • Hangö
  • Helsingfors
  • Nyslott
  • Sankt Michel

Topeliusparken finns åtminstone i:

  • Nykarleby
  • Helsingfors
  • Bostadsrättsförening i Uppsala.

Topeliusskvären finns åtminstone i:

  • Åbo (endast en förekomst på google)

Topeliuspriset utdelas av SFV.

Topeliusfesten firas årligen i Nykarleby den 14 januari och då utdelas stadens kulturpris.

Skolor:

  • Topeliusgymnasiet finns i Nykarleby.
  • Zachris skolan finns i Nykarleby.
  • Zacharias Topeliusskolan, kallad Toppan, finns i Helsingfors.
    Gun Jakobsson meddelade i april 2018.
  • Topeliuksen koulu finns i Åbo.


Läs mer:
De ca 1 420 sidor där Topelius förekommer.
Svenska Litteratursällskapets webbplats Zacharias Topelius Skrifter.
Verk av Topelius på Projekt Runeberg.
(Rev. 2024-09-08 .)