Tjärdalen


Tjärdalen sover i skogen.
övergiven och glömd.
under tallarnas täta,
spirande ungskog gömd.


Endast det sovande kärret
ruvar som förr på gin gåta,
stirrar sömnigt och drömmer
tungsint i dagens glöd.
Upp ur dess mörka och våta
mylla spirar en färgrik
doftande flora mot solen,
guldbrun och dunkelgrön,
bländvit och dämpat grön.
Gyllene mossor flyta
ut över gölens yta,
missne och tuvdun glimma.
Roslingens klockor ljuva
ringa från tuva till tuva.
Getporsen sprider sin tunga
ånga kväljande stark,
blandad med doften av kåda,
doften av kärrets örter,
doften av ödemark.


Tjärdalen sover i skogen,
övergiven och glömd,
under tallarnas täta,
spirande ungskog gömd.



Joel Rundt (1931) Ön och stjärnan.


Läs mer:
Innehållsförteckning till kapitlet Tjära.
(Inf. 2004-08-02.)