Härstamning 1)

1) För de flesta uppgifterna i detta kapitel har jag att tacka kanslirådet Osmo Durchman i Helsingfors och direktör Th. Hauch-Fausboøll i Köpenhamn.

I Thüringen i Tyskland fanns eller finnes måhända ännu en adlig släkt vid namn Kanneworff. Den hade gamla anor, framträdande redan 1319. Ätten, åtminstone den danska grenen, bär en tudelad vapensköld: i övre fältet en sparv med tre stjärnor, i det undre en upprättstående påle, också den försedd med tre stjärnor.

En dansk gren av släkten räknar sitt ursprung från senare hälften av 1600-talet och var anledning till omflyttningen av något dramatisk natur. En ung student vid Jena universitet Johan Georg Kanneworff måste på grund av en duell fly från landet och tog då sin tillflykt till Danmark, där han slog rot, fick en god anställning, gifte sig och fick familj. Han blev nämligen föreståndare på Herlufsholm. Vad var Herlufsholm? Därom säger Meyers konversationslexikon: »Herlufsholm var en lärd skola och uppfostringsanstalt, belägen på Själland och tillkommen redan år 1565 på grund av en donation av den danska sjöhjälten Herluf Trolle och hans maka Birgitta Gide.» Härifrån skedde utdimittering till universitet och det måste ha varit en internatskola av större omfång, då därmed också var förenad en egen kyrka. Johan Georg dog 3/2 1703 och blev begraven i denna kyrka. Han hade varit gift två gånger. Första gången med Susanna Blundt, andra gången med Karen Andersdatter, som är begraven 11/5 1694 också i Herlufsholms kyrka, 45 år gammal.

Denne Johan Georg Kanneworff var lagman Christian Sundius' farfarsfar. Han efterlämnade tre söner från sitt andra äktenskap. Utom ett tvillingspar Zacharias och Andreas, vilka båda voro studenter från Herlufsholm, var det den äldste sonen Niels, som var född 1686; han blev student från Köpenhamn 1704 och sedan kantor och klockare vid St. Hans kyrka i Odense. Detta var således Christian Sundius' farfar. Han hade en dotter och 5 söner .

Bland Niels Kanneworffs söner märkes Johan Wilhelm, som var född 1719 i Horsens, död 1803. Han var sockenpräst i Ringkjöbing och gift två gånger, hade 10 barn. Av dessa var Jörgen teolog (född 1756, död 1836). Dennes son var Lars Jörgensen Kanneworff (f. 1790, d. 1869). Han var bl. a. premierlöjtnant vid artilleriet. Han inköpte 1836 det kanneworffska huset vid Kongens Nytorv, och som således tidigare gått i andra händer. Åter dennes son: Thorvald Fredrik Nikolaj Kanneworff (f. 1835, d. 1897) var industriman. Huruvida denna släktgren ännu fortlever i Danmark är okänt. Vem och vad i Norden upptar bland nulevande danskar Poul Kanneworff, f. 13/3 1896 på Frederiksberg, sceninstruktör och gift med Elna Charlotta Johansson, cand. phil. och sceninstruktör först i Göteborg men sedan 1936 vid Det Kongelige Theater i Köpenhamn.

En annan av Niels Kanneworffs söner är Andreas Jesper, Christian Sundius' fader. Han var född 1722 i Horsens. Han blev student i Odense 1745, lärare på Herlufsholm 1755 och etablerade omkring 1760 en bokhandel i Köpenhamn vid Silkegade, där han månatligen höll bokauktioner. Han avled 1770. Han hade gift sig troligen 1766 med bokhandlaren Peter Albert Pripps änka Märta Katarina Malmgreen (i Finland har hon gått under namnet Malmberg). Hon medförde i sitt nya äktenskap sonen Nils Pripp, född 1765 och födde i sitt nya äktenskap sonen Christian den 14/9 1767. Änkan sålde bokhandeln 1776 till Sören Gyldendal för 5.000 Rdr. Är detta ursprunget till den nuvarande världsbekanta Gyldendalska bokhandeln? Änkan flyttade sedan till Finland, när känner jag icke, och gifte sig där för tredje gången med assessorn i Åbo hovrätt Johannes Sundius, om honom något närmare här nedan. Detta äktenskap var barnlöst. Både Nils Pripp och Christian Kanneworff antogo styvfaderns namn Sundius. Detta måste dock ha skett i deras tidigaste barndom, så att initiativet till namnförändringen troligen togs av modern och styvfadern. Det kan också hända, att de egentliga namnen i den nya miljön i Åbo förföllo främmande och ovanliga och likaså är att erinra sig, att de båda halvbröderna redan vid 1 resp. 3 års ålder förlorat sina fäder och sålunda icke kunnat ha det minsta minne av dessa och likaså finnas ingen anledning att tro, att icke förhållandet mellan styvfadern, som ju själv icke hade några barn, och styvsönerna ömsesidigt hade varit det bästa. Data om Märta Katarina Malmgreen (Malmberg), hennes födelseort, födelseår och nationalitet har jag icke lyckats få reda på. Det som endast är klart är, att hon var tre gånger gift och i alla tre fallen måste bädda mannen i graven.

Av Christian Sundius' danska förfäder ha vi sålunda tre släktled :

---------------------

Oaktat således Christian Sundius icke i biologiskt hänseende stod i något släktskapsförhållande till släkterna Pripp och Sundius må dock här av naturliga skäl nämnas några ord om dessa släkter. Pripp var ju hans halvbroders fars släkt, med släkten Sundius var Christian förbunden icke blott genom namnet utan säkerligen genom de band, med vilka han var fästad vid styvfadern.

Släkten Pripp härstammade från Sverge, där ättlingar till densamma ännu finnas. Den äldsta med säkerhet kända stamfadern var handlanden i Helsingborg Hans Nilsson Pripp (död 1722). Denne hade tre söner: Natanael (f. 1695, d. 1763) tullinspektör i Laholm, Nils (f. 1698, d. 1764), rådman i Helsingborg och Albrecht (f. 1702, d. 1774), handlande i Landskrona. Från en av dessa tre härstammar den ovannämnda bokhandlaren i Köpenhamn, Peter Albrecht Pripp och dennes son Nils (Sundius):.

Här några ord om lagman Christian Sundius halvbroder Nils' öden. Han var som nämnt född i Köpenhamn 1765, inskrevs vid Åbo akademi 1782, var kamrerare i artilleridepartementet sedan 1805 och krigsråd där 1812. Han dog i Stockholm 23/2 1832. Han var gift sedan 12/9 1802 med Maria Johanna Wallenstråle i hennes andra gifte, född 1765, död 1842 i Stockholm, dotter till kanslirådet Fredrik Ulrik Wallenstråle och Märta Silfverstedt.

Släkten Sundius härstammade från Sverge. Den äldsta kända var Johannes Nikolaus Sundius, kyrkoherde i Allerum. Han var född i Helsingborg 1699 och dog 1744. Hans hustru i andra giftet var Cecilia Blanxius (f. 1712 och d. 1789). Deras son var Nils' och Christians styvfader Johannes Sundius, född 1/3 1744, student i Lund 1759, var 1771 kanslist i fortifikationskansliet, år 1777 auditör vid Björneborgs regemente, senare assessor i Åbo hovrätt samt sist gränstullinspektör med bostadsort i S:t Michel, där han dog 19/1 1792.

-------------------------------

Lagmannen och hans familj

IV. Lagman Christian Sundius var född i Köpenhamn 14/9 1767, son till bokhandlarn därstädes Andreas Jesper Kanneworff och Märta Katarina Malmgreen (Malmberg) i hennes andra äktenskap. Då modern gifte sig för tredje gången med assessor Johannes Sundius antog, såsom redan ovan sagts, den unge Christian styvfaderns namn. Han blev student vid Åbo akademi 19/6 1782 — han hade således då icke fyllt 15 år. Efter att ha avlagt examen vid akademin 20/6 1788 blev han antagen som auskultant vid Vasa hovrätt 25/5 1789 samt erhöll vicehäradshövdingstitel 7/1 1793. Han blev utnämnd till kanslist vid hovrätten 15/8 1794, till aktuarie 21.11. s.å., notarie 3/12 1795, protonotarie 1/6 1802 och 19/9 1805 till häradshövding i Österbottens medledels nedre domsaga efter Johan Henrik Synnerberg, som avlidit 10/8 1805. Sundius eröll lagmanstitel 1825. Han avled efter att ha innehaft häradshövdingtjänsten i 35 år, på Mariedal hemman, som han ägde och där han tillbragt de sista åren av sitt liv, 27/5 1840 av gikt; som kyrkboken uppger.

Med tjänsten följde ett boställe Domarbacka, liggande i Vexala by, bärande hemmansnummern 5 samt skattande för något över ett mantal.

Domarbacka
(Den stora glasverandan är av senare datum). Denna byggnad bortflyttades i början av 1900-talet och är numera Vexala bys ungdomshus

Domsagans något långsläpiga namn utbyttes senare (år 1862) mot benämningen Nykarleby domsaga, sedan dock därifrån utbrutits socknarna Kuortane, Alavo, Alajärvi och Lappo, som bildade huvddelen av den nybildade Alavodomsagan.

Vad namnet Domarbacka beträffar har det varit i bruk först från början av 1800-talet. Hemmanet har dock varit häradshövdingsboställe ända sedan slutet av 1600-talet och hette då antingen »Justitiehemmanet» eller »Häradshöfdings Säthet». Ställets traditioner sträcker sig dock ännu något längre tillbaka i tiden. Det är samma plats, där riksrådet, greven av Carleborg, Claus Tott, för sig eller rättare för sina fogdar låtit inrätta en lantgård, som dock genom Carl XI:s reduktion indrogs till kronan, liksom flertalet andra förläningar.

»Vad är kvar av det gamla Domarbacka? Ett tomtområde, stort och dominerande, en durabel byggnad, innehållande den forna tingssalen samt i andra ändan bostad för husbondsdrängen med en stor bakugn, tegelkällare och sockeln, där den gamla herrgården stått, en loftsbyggnad, en park med ståtliga aspar och en och annan björk, som bräckts av hårda stormar och en övervuxen trädgård, i vilken perenna växter kämpa om herraväldet med markens vilda blommor.

Hade vi stått här för väl 100 år sedan, hade vi sett en välvårdad herrgård med vackra åkerfält. På paradtrappan hade vi kanske mött en äldre herre med promenadkäpp med guldknopp i handen, häradshövdingen i Österbottens medledels nedre domsaga, lagmannen Christian Sundius, en aristokrat från topp till tå.» (Samarbetet, O. E. Lång.)

Foto O. E. Lång

Tingsbyggnaden

Lagman Sundius gifte sig 1/9 1798 med Maria Wegelius, dotter till kyrkoherden i Lillkyro, teol. professor Henrik Wegelius och Magdalena Kristina Falander. Hon var född 24/7 1778. Hon levde som änka på Mariedal under en längre tid tillsammans med dottern, änkefru, Lovisa Vilhelmina Neuman samt efter 1842 med dottern och hennes andra man. De sista åren av sin levnad tillbragte hon hos dottern Maria Albertina och hennes man på Skrifvars, där hon avled 23/6 1859 av ålderdom.

Lagmanskan Maria Sundius

f. Wegelius (efter en liten oljemålning, tillhörig fröken Berta Sundell)

V. Barn (det första och tredje födda i Vasa, det andra i Lillkyro, övriga i Munsala):

Faddrarnas namn äro utsatta för de i Munsala födda barnen, varav föräldrarnas umgängesbekanta vid denna tidpunkt delvis framgår. Många av faddrarna voro dock från andra orter.

Robert Vilhelm, 26/4 1800. Tab. 1.

Lovisa Vilhelmina, 17/9 1803. Tab.2.

Maria Albertina, f. 29/9 1805. Tab. 3.

Sofia Charlotta, f. 4/12 1808, död på Domarbacka 1/8 1811 av rödsot.

Faddrar: assessor Carl Basilier, rådman Adolf Hammarin, löjtnant Carl Backman, häradshövdingskan Ulrika Synnerberg, borgmästare M. Gadd, mademoiselle Fredrika Ervast.

Adolf Ludvig, f. 13/8 1810, d. 31/7 1811 av rödsot. Faddrar: borgmästare Johan Christian Gadd, auditor Pettr Niklas Hedman, handl. Matts Forshaël, assessor Carl Basilier, auditörskan Ulrika Hedman, fru Forshaël.

Johanna Gustafva, f. 23/12 1812. Tab. 23.

Faddrar: Krigsrådet Nils Sundius, rådman Johan Turdin, sekreteraren And. Er. Fagerström, rådmanskan Turdin, fru Elisabet Bäcker, mademoiselle Amalie Wegelius.

Fredrika Kristina, f. 16/7 1814, d. 25/2 1815 av bölder.

Faddrar: Kapten Synnerberg, pedagogen Thodén, sekreteraren Henrik Gadd, kaptenskan Rothsteen, fru Thodén, jungfru Anna Elisabeth Forshaël.

Lagman Christian Sundius

Här ovan har meddelats några officiella data ur lagman Sundius levnad. Det vore också av intresse att erhålla några uppgifter från hans personliga liv. Hurudan var hans karaktär? Vilka intressen hade han utöver juridiken? Huru var hans uppträdande i hemmet och i kommunen? Att nu, mer än hundra år efter hans död, erhålla ett något så när fullständigt och tillförlitligt svar på dessa frågor, är naturligtvis ogörligt, då några tryckta eller skrivna källor ej föreligga och en genom flere släktled gående tradition har lämnat alltför vaga och dimmiga uppgifter för att man därpå skulle kunna bilda sig något säkert omdöme. Ett vittnesbörd finnes dock, vilket det är skäl att taga vara på. En ung jurist — han var vid lagman Sundius död 24 år — kände väl det sundiuska hemmet. Enligt honom hade lagmannen varit något högdragen till sitt väsen och därför på utomstående gjort ett mindre sympatiskt intryck. Gårdens döttrar hade varit vackra och efter tidens uppfattning väl uppfostrade — de hade bl. a. varit i pension i Stockholm. De voro strängt hållna av fadern, som ansåg dem »alltför fina» att umgås med ståndspersonerna i Munsala och Nykarleby stad. Följden härav var, att döttrarna bakom föräldrarnas rygg slöto sig till byns ungdom, med intresse deltogo i dessas danstillställningar och andra nöjen. Hemmet i sin helhet hade givit intryck av välstånd. Allt detta hade den ifrågavarande juristen berättat åt min sagesman, som nu är en 70 års man, i dennes ungdom.

Ett skriftligt dokument finnes visserligen: bouppteckningsinstrumentet. Bouppteckningen efter lagman Sundius förrättades den 17 och 18 augusti 1840 på Mariedal. Av denna avhandling kunna vi inhämta ett och varje, icke blott om boets finansiella ställning, utan detaljer om hemmets utrustning och utsmyckning samt måhända något om sedvänjor m.m. i hemmet i ett eller annat hänseende.

Kontanta medel och utestående fordringar stego ej till några större belopp; de utgjorde ca 6.900 rubel.

Av fast egendom omnämnas två hemman på Mariedal, vardera skattande för 7/48 mantal. Det ena hade lagmannen tillbytt sig redan 1808 mot ett av Suni-hemmanen i Monäs; det andra hade han köpt 1832. Hemmansnummern hette ännu 1810 Rundt, men det var troligen genom lagman Sundius som det sedan ändrades till Mariedal till hans frus ära. Vidare hade han kvar hälften av det Skrifvars-hemman han hade köpt åren 1832 och 1834, medan den andra hälften hade skänkts åt dottern Maria Albertina före hennes giftermål. Vardera hälften skattade för 9/64 mantal. Bland fast egendom förekom vidare en byggnad jämte följande uthus: en bod, ett vedlider, stall och vagnslider på Nygårds hemmans tomt, tätt invid Nykarleby stad. Detta var synbarligen lagmannens stadskvarter. Ytterligare upptager bouppteckningen en vattentullkvarn med två par stenar, uppförd i Munsala å av grantimmer jämte mjölkammare och kvarnstall. Härtill kom ännu på Mariedals mark en väderkvarn, också den med två par stenar.

Foto: O. E. Lång

Bordet i empirestil, de båda stolarna bondrokoko

Av levande inventarier funnos 11 kor, en tjur, 5 hästar och ett svin.

Av guld föremål äro antecknade en längre och en kortare, fin ked, ett guldur med vidhängande ked, nyckel och pitschaft [graverat sigill], tvenne ringar och en snusdosa.

Silver föremål äro rikligt representerade, tillsammans vägande 954 lod, således över 15 kg. Bland silversakerna märkes en kaffeservis, vägande 374 lod (6 kg), 8 dussin skedar av olika slag och många andra pjäser, såsom skålar, fat, förläggare, slevar av olika slag, saltkar, tesilar, sockertänger samt två snusdosor.

Föremål av koppar, främst kökssaker, äro också rikligt representerade, vägande tillsamman 89 ¼ skålpund. Föremål av messing och tenn äro likaså talrika.

Bland glas- och porslinsvaror äro att annotera en stor (se nedan) och sju mindre kristallkronor, 6 st porslinssoppskålar med lock, 6 dussin vin- och 4 dussin dricksglas, 7 dussin djupa och flata tallrikar, 24 st djupa och flata fat, 7 dussin tekoppar med fat m.m., m.m.

Av möbler fanns en rik samling. Ett dussin pjäser äro av mahogny. Bland dessa äro flere mindre bord, men också större pjäser finnas, såsom ett skrivbord med lådor, tvenne dambyråer, den ena med vit, den andra med grå marmorskiva, en chiffonier med marmorskiva. En del möbel äro gjorda av betsad al. Av med hår och tagel stoppade soffor funnos icke mindre än nio, alla målade med pärlgrå färg samt försedda med dynor och täckta av olikfärgade övertåg. Till varje soffa hörde 6 à 12 stolar, till en del dessutom länstolar eller taburetter.

I vagnlidret stodo tre vagnar, fem schäsar och åtta slädar.

Bokförrådet hade det varit intressant att få taga del av eller åtminstone bläddra bland boktitlarna, men vi avspisas med, att en förteckning blivit uppgjord över böckerna, samt att deras antal var 152, värderade till 450 rubel, och förvarade i trenne bokskåp.

Vi sågo redan, att boet bestod sig med tre snusdosor (en av guld och två av silver), men ett ännu större antal pipor fanns, nämligen 15 st, därav 7 st silverbeslagna sjöskumspipor.

Hela slutsumman i bouppteckningsinstrumentet steg till 20.717 rubel och 58 kopek. Då man fäster sig vid de olika föremålens värdering förefaller denna, åtminstone i våra ögon så ofattligt låg, om nu detta beror på penningens stora köpkraft vid denna tid, eller på en överhuvudtaget låg värdering eller på båda dessa omständigheter. Som några stickprov på värderingen må anföras några siffror: korna voro värderade till 15 rubel stycket, hästarna till 8 à 75 rubel, tjuren till 5 rubel, likaså svinet, en mahongnychiffonje med marmorskiva till 12 rubel och en mahongnyfruntimmersbyrå med marmorskiva till 15 och den stora kristallkronan till 50 rubel.

Detta är ett litet axplock ur bouppteckningsinstrumentet.

Det mesta av det engång så väl försedda hemmet har skingrats som agnar för vinden. Blott enstaka pjäser finns kvar hos nulevande ättlingar, som numera bevara dem med intresse och pietet. Hos en av släktgrenarna har jag påträffat ett miniatyrporträtt av lagmanskan, målat på ett plant benstycke (se nedan), den ena av de två snusdosorna av silver (av oval form), en silvermatsked och silvertesil, lagmannens toddyglas med hans initialer inetsade, ett mahognysybord och en s.k. dragkista, hos en annan en länstol i gustaviansk stil, hos en tredje ett möblemang (soffa och stolar) i samma stil, hos en fjärde en knyppeldyna med bokstäverna M. W., spinnrock och vävstol samt en silvermatsked, hos en femte familjebibeln av Carl XII:s typ o.s.v. Den vackraste kollektionen av möbler från det sundiuska hemmet finnes dock hos konsulent O. E. Lång i Vasa och hans hustru, en dotterdotterdotterdotter till lagman Sundius. Herr Lång har själv fotograferat ovanstående praktpjäser.

Foto O. E. Lång

Byrå i äkta chippendalestil

Foto O. E. Lång

En s.k. dragkista

Kristallkronan, som omnämndes i det föregående, äges nu av hovrättsrådet A. F. von Willebrand i Vasa, kronan har en höjd av 80 cm och bredd av 45 cm.

Foto O. E. Lång

Kristallkrona

Hovrättsrådet von Willebrand är också ägare av ytterligare följande möbel från det sundiuska hemmet: ett mahognybord jämte två taburetter och fyra stolar, dels från den gustavianska tiden, dels från den senare empiretiden.

Efterkommande

Tab.  1.

V. Robert Vilhelm Sundius, son till lagman Christian S. och Maria Wegelius, var född i Vasa 26/4 1800, död i Munsala 9/2 1836 av nervfeber (tyfus). Auskultant i Vasa hovrätt och vicehäradshövding. Synes främst ha använt sina juridiska kunskaper som hjälp åt fadern. — Gift 14/4 1830 med Anna Elisabet Vidmark, född 14/4 1807, dotter till råd- och handelsmannen i Vasa Petter Nils Vidmark och Elisabet Wegelius. Hon gifte om sig 3/2 1842 med dåvarande kammarskrivaren i kejs. senaten Adolf Aejmelëus, f. i Vasa 27/4 1807, son till regementsläkaren i Vasa Christian Aejmeléus och Charlotta Elisabet Fluur. De flyttade 1844 till Vasa, där mannen hade bokhandelsrättigheter. Efter stadens brand 1852 flyttade familjen till Stockholm.

Häradshövding Robert Sundius har lämnat ett vackert minne efter sig i Munsala genom den naturskönt, på en udde mellan tvenne djupt i landet inskjutande havsvikar belägna gård, som nu heter Udden, men som av Sundius till hans frus ära kallades Lisedal. Gården uppfördes 1830, varom också en senare på gården upprest minnessten ger besked. Grunden till gården lades genom inköp år 1829 av 1/3 av Johan Johansson Damskatas 3/8 mantal stora hemman. Jordområdet förstorades senare i olika repriser. Vid Robert Sundius död var egendomens mantal 11/36, vilket ytterligare utökades av änkan, dels genom en gåva av svärfadern, dels genom inköp av ett hemman i Skrifvars, så att egendomen hade uppnått den ansenliga storleken av 241/576 mantal. Tre år efter änkans och hennes andra mans bortflyttning från orten såldes densamma på offentlig auktion år 1847 och inropades av kyrkobyggmästaren Erik Kuorikoski från Gamlakarleby.

Udden

VI. Barn (fött i Munsala):

Selma Elisabet Maria, född 28/2 1831, död 10/9 1834 i rödsot.

Tab.2.

V. Lovisa Vilhelmina Sundius, dotter till lagmannen Christian S. och Maria Wegelius, var född 17/9 1803 i Lillkyro, död på Mariedal, Munsala, 4/10 1865 i »vattsot». Hon var gift tvenne gånger. Första gången 19/10 1826 med Carl Eriksson Neuman, son till bonden Erik Eriksson Mickelsbacka i Nykarleby landskommun. Han var född därstädes 15/12 1802, död genom drunkning våren 1838. Han hade flyttat 1815 som dränggosse till Domarbacka och antog där sitt nya namn och var vid sitt giftermål landbonde. Efter giftermålet blev han sjöman för att med understöd av svärfadern utbilda sig till sjökapten. Redan 1835 var han skeppare på wolff'ska firmans brigg Carolina, mätande 144 3/4 läster. Sista gången utklarerades denna från Vasa 14/10 1837, från vilken resa varken fartyg eller besättning återvände.

En oljemålning av briggen Carolina hade prytt det enquistska hemmet, och därifrån hemförts efter båda makarnas dö av den nu 89-åriga Maria Edman, systersondotter till fru Enquist, och som här tillbragt de tio första åren av sitt liv. Denna tavla hade för något tiotal år sedan hamnat, till »något museum i Vasa».

Det andra giftermålet ingicks med Johan Petter Enquist (Ehnquist) 1/2 1842. Han var hemma från Uleåborg, son till skräddaren Petter Enquist och Maria Neckman, samt född därstädes 8/12 1817. Han dog på Mariedal, Munsala, 25/9 1866 i slag. J. P. Enquist hade kommit från Åbo som bruksbokhållare till Keppo i dåvarande Nykarleby landskommun i början av år 1841, därifrån han flyttade till Munsala i slutet av samma år. Han bosatte sig efter giftermålet på Mariedal hos sin svärmor, lagmanskan Maria Sundius, änka sedan något mer än ett år, som, såsom redan ovan framhållits, ägts av lagmannen och där han också bodde en tid före sin död. Efter en tid övertog dock Enquist husbondeskapet. Hans egentliga yrke vid denna tid var vaccinatörens.

Disponentbostaden vid Sandnäs glasbruk (nu manbyggnad på Åminne gård i Nykarleby) uppförd av J.  P. Enquist.

1) Några ord om Uddens senare öden. Då byggmästare Kuorikoski råkade i ekonomiska svårigheter gick Udden åter 1857 på auktion och inropades av häradshövding Herman Qvickström, som dock kort därpå överlät gården åt hovrättsauskultanten Karl Niklas Sterenius. Kort före sin död (13/2 1884) hade denne av jorden sålt 1/8 mantal åt bonden Jakob Ollandt och likaså 1/8 mantal (Vipplusti, sedan Lugnet) åt dåvarande länsmannen Adolf Rydberg. Efter Sterenii död inropades Udden med dess återstående jord av häradshövding Berndt Kristian Hällsten, som samma år blivit pensionerad från sin häradshövdingetjänst i Gamlakarleby domsaga, och hans hustru Betty, född Wegelius. Efter häradshövding Hällstens död 1907 sköttes Udden länge av hans änka, till dess hon fick hjälp av sin broder, pensionerade bankdirektören Werner Wegelius. Efter hans död såldes Udden av arvingarna år 1936 åt Munsala kommun, som ännu innehar den. Häradshövding Hällsten hade efter övertagande av Udden sålt större delen av jorden och resten blev enligt guvernörens utslag av 24/9 1889 förklarad som parcell, men erhöll åter genom bankdirektör Wegelius' åtgärd sin natur av skattehemman. (0,0832 mantal).

J.  P. Enquist synes ha varit en driftig man. På Mariedal med dess goda tillgång på sand och goda hamnförhållanden anlade han år 1847 Sandnäs Glasbruk för tillverkning främst av fönsterglas och flaskor. Brukets inkomster var dock icke tillfredsställande. Det måste överlåtas i andra händer, med stora ekonomiska förluster, icke blott för ägaren, utan ock för anförvanter, närmast för änkelagmanskan. Bruket bytte ofta ägare. Efter att ha gått genom tre mellanhänder var det åter i början av 1860-talet i Enquists ägo. Efter hans död bytte det åter flere gånger ägare. Den sista var hemmansägaren Ramstedt från Sverge, som tillhandlat sig det av J. Bryndén, också från Sverge, blott några få månader förrän det för alltid nedlades. En svår eldsvåda lamslog driften 1887 och det sista verksamhetsåret var 1890.

Borgmästare Sven Bergers gård i Nykarleby uppförd av J. P. Enquist [Färgbild.]

Enquists verksamhet hade också sträckt sig till Nykarleby stad, utan att han själv bott där. Han köpte nämligen år 1851 av slaktaren Mikael Falck hans tomt i den s.k. Nystaden. På denna tomt hade stått en liten stuga, men i stället för denna uppförde Enquist här en ståtlig, vitrappad byggnad, som strax efter branden 1858 inköptes av rådman Matts Sandström och som nu äges av borgmästaren Sven Berger.

Båda äktenskapen voro barnlösa. Herrskapet Enquist togo två fosterbarn, en flicka och en gosse, som också antog deras namn. Johanna Vilhelmina Eriksdotter Enquist (Skrifvars) var född 30/10 1845. Hon flyttade år 1868, således ett par år efter fosterföräldrarnas död till Nykarleby stad, där hon ingick äktenskap 21/7 1869 med Frans Oskar Hellberg, bokhållare hos råd- och handelsman Christian Vilhelm Sundström. Han var född i Vasa 16/2 1847. Det unga paret flyttade 1870 till Kauhava, där mannen blivit lanthandlare. Det andra fosterbarnet var Robert Enquist, född i Härmä 2/11 1848. Sjöman. Försvunnit i obekanta öden.

Tabell 3.

V. Maria Albertina Sundius, dotter till lagmannen Christian Sundius och Maria Wegelius, var född i Vasa 29/9 1805 (att årtalet verkligen var 1805 och icke 1806, som senare uppgivits, har kontrollerats av pastorskansliet i Vasa), död på Skrifvars i Vexala 6/10 1865. Födde på Domarbacka de två första av sina barn och först då hon bar på sitt tredje barn, fick hon föräldrarnas tillstånd att gifta sig. Vigseln skedde 22/3 1834. Mannen var bondsonen Anders Andersson Holm, född i Vexala 5/11 1811. Han var således sex år yngre än sin hustru. Han avled på Skrifvars 18/12 1885.

Såsom tidigare omnämnts hade lagman Sundius åt Maria Albertina redan före hennes giftermål skänkt henne hälften av Skrifvars hemman, som han ägde eller således 9/64 mantal. Detta hemman har sedan dess varit i släktens ägo. Den dåvarande bostaden har dock brunnit ned, men en ny har uppförts på samma plats.

Här kan det vara skäl att dröja några ögonblick vid hennes — liksom hennes systrars — icke riktigt vanliga äktenskapsförhållanden. Olikheterna synas, åtminstone vid ytligt betraktande, mellan de båda kontrahenterna ha varit de största möjliga, om vi nämligen såsom vanligt anse att grunden för ett lyckligt äktenskap i regel skall vila på något så när samma bildningsgrad, gemensamma allmänna intressen och sedvänjor. Men huru är det i dessa fall? Vi ha å ena sidan unga flickor från ett bildat och förmöget hem och som erhållit den bästa uppfostran, som denna tid stod unga flickor till buds, och vilken uppfostran i ingen händelse kunde anses som något slags förstudium till en bondvärdinnas ansvarsfulla kall. A andra sidan bondpojkar, för vilka denna tid icke ens funnos några skolor och vilkas läs- och skrivkunnighet därför kunde dragas i tvivelsmål och vilka också saknade den praktiska lärdom och umgängesvana, som en senare tids ungdom kunnat förvärva sig.

Vad kan orsaken ha varit till det skedda? Förelåg här en naturkraft så stark, att den slog ner alla hämmande skrankor? Eller voro de unga männen vackra och ståtliga och kanhända i andligt hänseende rikt utrustade? Endast om Carl Neuman vet traditionen berätta, att han varit en »grann karl». Eller slutligen voro flickorna helt isolerade från umgänge med jämlika manliga kamrater?

Det sistnämnda förmodandet kan ha varit huvudorsaken till händelseutvecklingen. Likaså hörde det väl till sällsyntheterna i de kretsar, varom det här är fråga, att barndop skedde före vigseln. Detta var, som ovan nämndes, icke blott fallet med Maria Albertina utan ock med hennes yngre syster, där barnet föddes två månader före vigseln. Den äldsta systern fick inga barn. Det kan vidare påpekas, att systrarna Sundius vid inledandet av sina kärleksförbindelser ej mera voro blodunga — de voro omkring 25 år gamla — och således måste anses fullt medvetna och ansvariga för sina handlingar.

Att det verkligen för Maria Albertina var en hjärtesak, som låg bakom hennes förhållande, framgår av en av henne författad dikt, en enkel, rörande dikt, som tillkommit en tid efter det första barnets födelse och då det såg ut, som om mannen ämnade draga sig ur spelet, då något giftermål syntes ligga utanför möjligheternas gräns. Dikten har meddelats mig av hennes dottersondotter, bankdirektörskan Hanna Ekmark och ingår här in extenso:

När sorgens dar och motgångs stormar rasa,
som oförmodat skymmer hoppets sol,
då tänker jag på den som allt rannsakar.
Han är min vän, när andra sviker mig.

Min fordna vän, minns du den första gången,
då du bedrog mig med ett svekfullt tal,
bedyrat dig att vid mig vara bunden,
till livets gräns där dödens ankomst hörs.

Du vann mitt hjärta framför någon annan,
du rövade mina framtidsnöjen bort.
Min äras krans och dygdens färger sköna,
för din skull mörkas av förtalens prat.

En telningsbild du i min famn har lämnat,
den vill jag älska över skänker all,
den telningen med tårars flod jag vattnar,
om höstens skörd omsider bliver god.

Nu må du gå om hjärtat ditt så tycker
och välja dig en kärare än jag,
men hjärtat ditt ej någon från mig rycker.
Det blir ju där, det engång lämnat har.

Adjö, adjö min käraste på jorden,
hav tack för allt det nöje vi har haft,
men om vår vänskap slutas här i tiden,
visst träffas vi vid evighetens gräns.

Det finnes en del berättelser från Domarbacka från denna tid. Maria Albertina bodde i ett vindsrum, beläget i ena gaveln på Domarbacka. Mot gaveln var en stege uppställd, och denna utgjorde föreningsbandet mellan de älskande. Lagmannen hade gått omkring i hemmet utan att ha en aning om händelsernas utveckling. Detta förefaller oförklarligt. Först något år efter det andra barnets födelse, hade han sett två nätta välklädda barn leka på gårdsplanen och gett sig i samspråk med dem och ville veta vems barn de voro. Av sin hustru fick han då veta sanningen.

Man tycker, att här föreligger mer än tillräckligt stoff för en romantisk berättelse, full av dramatisk spänning. Enligt vad konsulent Lång meddelat mig skulle också skalden Gånge Rolf i tiden ha påbörjat en romas med titeln: »Lagmannens döttrar», men planen fullföljdes inte, vilket måste beklagas.

VI. Barn (de två första födda på Domarbacka, de två senare på Skrifvars):

Jakob Vilhelm, född 10/10 1831. Tab. 4.

Maria Lovisa, född 23/1 1833. Tab. 10.

Sofia Christina, född 21/9 1834. Tab. 16.

Carolina Albertina, född 12/5 1839. Tab. 21.

Tab.  4.

VI. Jakob Vilhelm Andersson Skrifvars, son till Maria Albertina Sundius (och Anders Andersson Skrifvars), tab. 3, var född på Domarbacka 10/10 1831, död på Mariedal 2/6 1895 av kräfta. Medåbo, sedan torpare och sist backstugusittare på Mariedal. Anlitad timmerman. — Gift 19/8 1855 med Vilhelmina Rönnlund, född 13/7 1835 i Vasa. Tjänarinna på Domarbacka. Död på Skrifvars 24/1 1919 av njurlidande. Om honom och hans syskon har av personer, som känt dem, fällts följande omdöme: »de voro synnerligen försynta och aktningsvärda personer, över vilka vilade, oaktat de kommit ner i bondeklass, ett vackert skimmer, en sympatisk kvarleva från föräldrarnas tid».

VII. Barn födda på Mariedal:

Maria Vilhelmina, född 11/12 1855. Tab. 5.

Anders Vilhelm, f. 18/3 1858. Till sjöss 1875. Försvunnit i obekanta öden.

Sofia Albertina, f. 15/5 1860. Tab. 7.

Karl Johan, f. 8/12 1861, d. 2/1 1862.

Johanna Lovisa, f. 5/12 1862. Till Helsingfors 1880. Återvände till Munsala 1894 och gifte sig där 12/8 1894 med Anders Erikson (Mariedal), f. 11/10 1859. Mannen reste till Amerika 1895. Hustrun och det äldsta barnet 1904. I Amerika hade mannen öppnat en drogeriaffär, som efter hans död skötes av tvenne i Amerika födda barn: Walter och Hellen.

VIII. Barn (det äldsta fött på Mariedal, Munsala, de andra i Amerika):

Einar Anders Valdemar Eriksson, f. 12/3 1895. Torde nu vara ingenjör i Amerika.

Walter, Karl, Lennart, Hellen.

Anna Karolina, f. 30/7 1865, d. 21/5 1867.

Karl Johan Vilhelmsson, senare antagit namnet Backlund, f. 17/3 1867. Tab. 8.

Anna Karolina Sundius, f. 2/10 1869. Tab. 9.

Herman August, f. 28/2 1872, d. 25/7 s. å.

Agata Matilda Sundius, f. 10/4 1874. Till Vasa 1893. Till Amerika 1896. Gift där med en kronobybo Anders Sandström, hotellägare. En son Valdemar, som dog som ung samt döttrarna Gladys och Alice, som vardera leva och torde vara ogifta.

Tab. 5.

VII. Maria Vilhelmina Skrifvars, dotter till Jakob Vilhelm Andersson S., tab. 4, f. på Mariedal 11/12 1855. Gift 27/6 1875 med bondsonen, sedan husbonden på Edisbacka Anders Johansson, som senare antagit namnet Edman, f. på Edisbacka 26/11 1844, död där 31/10 1924 i kräfta. Änkan lever på Edisbacka.

VIII. Barn (födda på Edisbacka):

Katarina Vilhelmina, f. 13/1 1876. Tab. 6.

Anders Vilhelm, f. 17/11 1877, d. 22/6 1883 i skarlakansfeber.

Erik Johan, f. 10/12 1879. Till Amerika, Olympia 1900. Död där.

Maria Johanna, f. 19/11 1882. Till Amerika 1909. Gift där 1917 med bondsonen Oskar Eriksson Sjöblom från Nykarleby landsk. Bosatta i Olympia.

Anders Vilhelm, f. 13/1 1885. Till Amerika 1903, återvände 1907. Bonde på Edisbacka. Gifte sig 23/5 1926 med Anna Sofia Holm från Mågas, Hirvlax, f. 8/9 1899.

IX. Barn:

Max Gunnar, f. 11/4 1927.

Gwen Mari-Ann, f. 12/2 1931.

Anna Lisa, 27/3 1935.

Ulla Sofia, f. 4/7 1936.

Jakob Alfred, f. 12/5 1890. Till Amerika 1913, död där 14/10 1941. Krossad.

Otto Rudolf, f. 27/12 1893, d. 10/6 1894 i diarré.

Otto Robert, f. 21/12 1895. Till Amerika, Olympia, 1923. Gift i Purmo 16/8 1929 med Aina Maria Vik, f. 21/7 1899 i Purmo. Bonde på Stenbacka, Harjux, sedan 1930, tidigare på Edisbacka.

IX. Barn (födda på Stenbacka):

Stig Gustav, f. 6/1 1934.

Hjördis Inger Marianne, f. 5/8 1942.

Tab. 6.

VIII. Katarina Vilhelmina Edman, dotter till Maria Vilhelmina Skrifvars (och Anders Edman), tab. 5, f. på Edisbacka 13/1 1876, gift 14/7 1897 med August Carlsson Caldén, f. 3/6 1871. Till Amerika 1911. Bonde på Gästgifvars, Peltmo, sedan 1915.

IX. Barn (födda på Edisbacka och Gästgivars):

Karl Valter, f. 26/2 1900. Gift 5/10 1935 med mejerskan Signe Vilhelmina Andersson, f. 22/10 1903 i Nagu. Flyttade till Nagu 1930, återvänt till Munsala 1943. Köpt något jord på Fattig, där bostad uppförts. Mekaniker.

X. Barn (fött på Nagu):

Kaj Valter, f. 6/7 1939.

Fanny Maria, f. 23/2 1901, gift 21/12 1924 med Anders Alfred Frilund, f. 14/3 1893. Bonde på Gästgifvars.

X. Barn (födda på Gästgifvars):

Karl Alfred Frilund, f. 29/10 1925.

Ernst August Frilund, f. 3/6 1933.

Anders Niklas, f. 12/2 1902. Affärsman. Bor hos fadern, sedan på Ollandt, gift 17/2 1929 med bonddottern Elin Johanna Sundell, f. 5/7 1899 i Vexala.

X. Barn:

Stig Gustav, f. 1/4 1930 i Jakobstad.

Per Erik, f. 8/8 1932 på Ollandt.

Kristian Vilhelm, f. 1/9 1905. Gårdsson. Gift 28/6 1931 med bonddottern Elna Sofia Jakobsdotter Westlin, f. 3/7 1909 i Monå.

X. Barn (födda på Gästgifvars, Peltmo):

Greta Helena Marianne, f. 16/10 1934.

Maj-Lis Kristina, f. 9/9 1939.

Matts Gunnar, f. 26/10 1906. Till Nya Zeeland 1924. Äger där gård och ett tegelbruk. Ogift.

Johan Martin, f. 28/1 1908. Till civilreg. 1932. Har rävfarm. Vigd i Jakobstad 19/11 1934 civilt med bonddottern Anna Katarina Kellman, f. 30/3 1911. Skilda 12/2 1942 (hustrun med barnen bo i föräldrahemmet i Pensala).

X. Barn:

Maria Vilhelmina, f. 26/3 1935.

Anna Lisa, f. 27/11 1937.

Paul August, f. 6/10 1911. Till Kanada 1929, gruvarbetare. Gift där 1931 med Hildur Djupsten från Korsnäs. De ha två barn: Harry och Anni.

Sven Otto Valdemar, f. 23/3 1915, gårdsson. Gift 10/7 1938 med lotsdottern Edit Maria Vilhelmina Näs, f. 30/10 1909.

X. Barn (födda på Gästgifvars, Peltmo):

Mary Annette, f. 29/12 1938.

Sven Gustav, f. 8/1 1940.

Lisbet Kristine, f. 5/3 1943.

Anni Lovisa, f. 2/2 1917. Gift 28/11 1937 med klockare-orgelnisten Antti Savula, f. 28/11 1912 i Lappajärvi, hade tjänst i Hirvensalmi, nu i Lappajärvi.

X. Barn (födda i Hirvensalmi):

Arno Antti Savula, f. 9/4 1939.

Asko Antti Savula, f. 25/8 1941.

Sofia Vilhelmina, f. 14/7 1918. Gift 14/8 1938 med bondsonen August Evald Helsing, f. 8/10 1913.

X. Barn:

Marita Christine Helsing, f. 9/2 1941.

Tab.  7.

VII. Sofia Albertina Skrifvars, dotter till Jakob Vilhelm S., tab. 4, f. på Mariedal 15/5 1860, död på Mariedal 10/2 1943 i hjärtslag. Gift 5/6 1887 med Erik Johansson Sjöblom, f. 3/11 1856. Sjöman. Bodde på Ollandt, senare på Mariedal. Han död i Amerika, Ferrandino 8/5 1907.

VIII. Barn:

Johanna Vilhelmina Sjöblom, f. 9/3 1888, d. 7/1 1911 i lungsot.

Tab.  8.

VII. Karl Johan Vilhelmsson, senare Backlund, son till Jakob Vilhelm Skrivars, tab. 4, f. på Mariedal 17/3 1867. Inhysing på Mariedal. Till Amerika. Under långa tider ej hörts av, dödförklarades av häradsrätten 1/1 1917. I själva verket torde han leva i Amerika, fått skilsmässa där samt är omgift med en Maria Fagerholm från Oravais. Har där en matvaruhandel. — Gift 9/4 1887 med Kajsa Jakobsdotter Stubb, f. 22/4 1864 på Stenbacka. Hustrun flyttade till fadern på Hvit, Monå, där hon dog 20/12 1935 i slag.

VIII. Barn (fött på Edisbacka):

Johannes Vilhelm Backlund, f. 24/10 1887. Till Amerika 1907. Hemsänd 1927. Åter till Kanada 1930.

Tab.  9.

VII. Anna Karolina Sundius, f. 2/10 1869, dotter till Johan Vilhelm Skrifvars, tab. 4. Gift 17/3 1895 med bondsonen, sedan bonden på Lojlax Karl Johan Johansson, f. på Lojlax 4/3 1871. Till Afrika 1905. Frånskild. Återkommen från Afrika; död hemma i lunginflammation 12/6 1936. Hustrun bodde flere år tillsammans med systern Maria Vilhelmina i en stuga på Skrifvars (Könsubacken), men bor nu i en vinterbonad villa vid Lojlaxviken, uppförd av sonen, och där denne med familj tillbringar sommarsemestern.

VII. Barn (fött på Lojlax):

Karl Robert Valdemar Sundius, f. 5/7 1895, student 1915 från samlyceet i Jakobstad. Genomgått Högre svenska handelsläroverket 1917. Företagit studieresor till Syd-Amerika 1926, Sverge 1929. Bokförare i Kymmene Ab. 1917, d:o i Handels-Ab. Kymmene, Samara, Ryssland, 1917—1919, huvudbokförare och kontorschef i Alexandertalskoje Potrebitelskoje Obstjestvo, Alexandertal 1919—20, kontorschef hos Oy. Merijal Ab. 1921—24, anställd hos E. Trummer & C:o Eftr. 1924—25, hos Kymmene Ab. 1925—26, kontorschef hos Andelslaget Varuboden m.b.t. från 1927. Medlem i Varubodens direktion sedan 1928. Ordf. i Uleåborgs sv. kontoristförening 1923—24, i Helsingfors sv. kontoristförening 1939, huvudredaktör för tidskr. Kontorsvärlden 1933 —34. Skrivit artiklar i ekonomiska och affärstekniska frågor i Kontorsvärlden och Handelslaget. — Gift 21/3 1929 med Marg. Alma Askolin, f. 31/8 1902, dotter till pianostämmaren Adolf Albin A. och Alma Alexandra Pihlgren.

IX. Barn (födda i Helsingfors):

Per Ulf, f. 29/6 1930.

Tom Robert, f. 21/12 1942.

Tab.  10.

VI. Maria Lovisa Skrifvars, dotter till Maria Albertina Sundius (och Anders Andersson Skrifvars), tab. 3, f. på Domarbacka 23/1 1833, död på Skrifvars 25/9 1918 av ålderdom. — Gift 1:o 8/7 1853 med bondsonen Johan Eriksson Nygård, f. 24/4 1828, d. på Skrifvars 12/6 1859 i maginflammation. De flyttade något år efter giftermålet till Skrifvars, 2:o 9/1 1879 med bonden på Skrifvars Henrik Johan Johansson, f. 8/12 1828, död där 1/11 1914 av ålderdom.

Sittande: till vänster Maria Lovisa Skrifvars (f. 1833) tab. 10 och till höger dottern Maria. Sofia Sundell (f. 1859) tab. 15 Stående: dotterdöttrarna Lovisa Sofia Viklund (f. 1892) till vänster och Berta Sundell (f. 1890) till höger

VII. Barn från första giftet (det äldsta fött på Nygård, de andra på Skrifvars)

Erik Johan Skrifvars, f. 24/3 1854. Tab. 11.

Anders, f. 24/8 1856. Till Amerika 1890. Gift där med en vexalaflicka Anna Backlund (Svartnäs). Farmare. De ha två, barn: Sundius Jansson och Hilma Jansson, gift med en amerikansk farmare Wingert.

Maria Sofia, f. 29/9 1859. Tab. 15.

Tab.  11.

VII. Erik Johan Skrifvars, son till Maria Lovisa Skrifvars (och Johan Eriksson Nygård), tab. 10. Han var född på Nygård, Monå, 24/3 1854, han dog på Skrifvars 13/2 1920 i hjärtslag. Husbonde på morfaderns hemman, Skrifvars. Nämndeman. Skjutsrättare. — Gift 14/4 1878 med bonddottern Katarina Lovisa Fogel, f. 3/7 1853, d. 25/4 1943 av ålderdom.

VIII. Barn (födda på Skrifvars):

Johan Jakob, f. 12/6 1878. Tab.  12.

Maria Johanna, f. 5/8 1882. Tab. 13.

Anders Artur, f. 13/8 1889. Tab. 14.

Erik Oskar, f. 6/7 1895, d. 9/4 1898 i skarlakansfeber.

Tab.  12.

VIII. Johan Jakob Skrifvars, son till Erik Johan S., tab.  11, f. 12/6 1878 på Skrifvars. Bonde å hälften av faderns hemman. — Gift efter hemkomsten från en vistelse i Amerika 14/3 1901 med bonddottern Maria Sofia Svarfvar, f. 15/4 1878.

IX. Barn (födda på Skrifvars):

Uno Johannes, f. 1/7 1901. Student 1922 från samlyceet i Jakobstad. Fil. kand. och fil. mag. 1929. T.f. yngre lektor i matematik, fysik och kemi vid sv. Lyceum i Helsingfors 1930—1943 och t. f. äldre lektor vid sv. Normallyceum 1943—44. Utnämnd till yngre lektor vid Vasa svenska lyceum, vilken tjänst tillträddes i september 1944. Ogift.

Gerda Alice, f. 4/1 1910. Hushållar åt sin bror.

Tab. 13.

VIII. Maria Johanna Skrifvars, dotter till Erik Jakob S., tab.  11, f. på Skrifvars 5/8 1882. Gift 6/1 1906 med dåvarande folkskolläraren i Vörå Kristian Vilhelm Ekmark, f. 21/1 1875 i Munsala; genomgått Nykarleby seminarium 1898. Lärare vid Koskeby folkskola i Vörå 1898—1912. Föreståndare för Vasa Aktiebanks kontor i Vörå 1910—20, Unionbankens kontor i Nykarleby 1921—31 och Helsingfors Aktiebanks kontor i Oravais 1931—38, varifrån han sistnämnda år avgått med pension. Sedan 1940 ombud i Jakobstad för Städernas allmänna brandförsäkringsbolag. Besökt Danmark år 1903 med stipendium. Under en tid stadsfullmäktiges sekreterare i Nykarleby.

IX. Barn (det äldsta och de två yngsta födda i Vörå, de andra i Nykarleby):

Torsten Valdemar Ekmark, f. 4/1 1907. Student 1926 från Jakobstads samlyceum. Genomgått handelshögskola. Anställd vid Nobel Standard i Vasa och Jakobstad 1939—40, sedan 18/9 1940 föreståndare för folkförsörjningskansliet i Jakobstad.

Verna Ingeborg, f. 25/5 1909. Genomgått Jakobstads samlyceum, sjuksköterska, hälsosyster vid Karhula bruk. Gift 21/10 1939 med kassören vid bruket Georg Lindroos, f. 14/5 1903 i Helsingfors.

X. Barn (fött i Kotka):

Kerstin Ingeborg Lindroos, f. 3/71941.

Elsa Ingegerd, f. 7/10 1912. Student från Jakobstads samlyceum, sjuksköterska, haft anställning vid Privata Hjälpstationen i Helsingfors, sedan under vinterkriget 1939—40 anställd vid fältlasarettet i Summa och under nu pågående krig vid fältlasarettet på Uhtuafronten. Erhållit I kl. frihetsmedalj, 4 kl. frihetskors med svärd och 1939—40 års minnesmedalj. — Gift 28/3 1942 med direktören för Ab Wagner Eugen Oy Nils Erik Weckström, f. 23/1 1900 i Helsingfors.

X. Barn (fött i Helsingfors):

Tom Erik Vilhelm Weckström, f. 6/6 1943.

Gunvor Johanna, f. 8/7 1916. Student från Tammerfors Svenska Samskola, genomgått handelshögskola, anställd som korrespondent vid speditions- och ångbåtsfirman John Nurminen Oy i Helsingfors. — Gift 8/6 1941 med kontoristen Per-Erik Hiort af Ornäs, f. 14/12 1913 i Helsingfors.

Dagmar Signhild, f. 6/2 1918. Genomgått Nykarleby Samskola, anställd som kontorist vid Karhula bruk.

Tab.  14.

VIII. Anders Arthur Skrifvars, son till Erik Johan S., tab. 11, f. 13/8 1889, d. 30/2 1935 i tarmvred. Bonde på faderns halva hemman. — Gift 19/11 1922 med bonddottern Anna Olivia Byman (Pesonen), f. 11/4 1891 i Munsala.

IX. Barn (födda på Skrifvars):

Gunborg Katarina, f. 28/6 1924.

Valdemar Erik, f. 12/10 1925.

Bror Gunnar Johan, f. 16/12 1929.

Sven Arthur, f. 11/7 1935.

Tab.  15.

VII. Maria Sofia Skrifvars (Nygård), dotter till Maria Lovisa Skrifvars (och Johan Eriksson Nygård), tab. 10, f. på Skrifvars 29/9 1859. Gift 27/8 1879 med Simon Vilhelm Sundell, f. på Skrifvars 13/8 1856, d. där 4/6 1940 av åderförkalkning. Bonde på Bertula, sedan på Skrifvars. Företagit två resor till Nya Zeeland, tre till Sydafrika. Kom sista gången från Sydafrika 1904 och 1912 sålde han sitt hemman i Skrifvars och flyttade som timmerman jämte famjljen till Helsingfors. Köpte där jämte sonen en tvåvåningsgård i Hermanstad, som familjen ännu äger.

VIII. Barn (födda på Bertula):

Johannes Vilhelm Sundell, f. 28/3 1883. Till Amerika 1:a gången 1904. Arbetade här i gruvor (koppar och bly) i Colorado och Utah samt en tid med, guldvaskning i Alaska samt slutligen i Washingtons skogar, där han förlorade sitt ena ben. Hemkom 1910, och flyttade 1911 som arbetare till en konservfabrik i Helsingfors. Köpte här gård jämte fadern. Byggde 1941 på Skrifvars gård för sin mor, sin syster och sig själv, men har bibehållit gården och hemmet i Helsingfors. Ogift.

Berta Maria Sundell, f. 23/5 1890. Sköter hemmet.

Anders Edvard Sundell, f. 28/7 1891. Till Nya Zeeland 1912 och var sysselsatt med jordbruksarbete. Återvände 1922 och så för andra gången till Nya Zeeland 1923—28. Hemkommen fiskare på Laxön. Gift 30/8 1931 med bonddottern Anna Vilhelmina Holm, f. 19/12 1897.

IX. Barn (födda, det mellersta på Holm, de andra i Jakobstad):

Stig Gustav, f. 21/7 1932.

Erik Vilhelm, f. 3/12 1934.

Lisa Mari-Ann, f. 24/7 1938.

Lovisa Sofia Sundell, f. 15/8 1892. — Gift 10/7 1921 med Julius Viklund, parcellägare på Skrifvars, f. 7/5 1887 på Skrifvars. I Amerika 1912—19 och 1923—30. Vardera gången skogsarbetare, timmerman, fiskare. År 1937 flyttade familjen till Helsingfors, där de äga en villa på Drumsö. Nu sedan något år åter bosatta på Skrifvars.

IX. Barn (fött på Skrifvars):

Rut Etel Marja Viklund, f. 31/5 1923. Student 1944.

 

Tab.  16.

VII. Sofia Kristina Skrifvars, dotter till Maria Albertina Sundius (och Anders Andersson Skrifvars), tab. 3, f. på Skrifvars 21/9 1834, d. på Ohls 24/1 1919 i njurlidande. Gift 18/9 1853 med bondsonen Karl Johansson Gästgifvars, f. 7/12 1830 på Gästgifvars, d. på Ohls 21/12 1918 av ålderdom. Bonde efter fadern på Gästgifvars, sedan 1872 på Ohls.

Sofia Kristina och Karl Ohls

VII. Barn (födda på Gästgifvars, de två sista på Ohls):

Karl Johan Sundius, f. 18/12 1853. Tab. 17.

Anders Vilhelm, f. 19/8 1855, d. 20/12 1858.

Jakob, f. 3/1 1858, d. 23/12 s. å.

Maria Sofia Gästgifvars, f. 8/12 1859, d. 19/12 1926 i Brisbane i Australien. — Gift 26/2 1888 med bondsonen Anders Eriksson (Svarfvar), f. 6/1 1857, sjöman. Båda emigrerade till Australien år 1911.

VIII. Barn (födda på Svarfvar):

Anders Vilhelm Eriksson, f. 23/12 1893.

Maria Sofia Eriksson, f. 3/7 1898. Båda leva, gifta i Australien.

Kristian Vilhelm Sundius, f. 3/4 1862. Enligt kyrkböckerna skulle han ha flyttat till Saarijärvi 1883, men det ser ut som om han icke skulle ha varit bosatt där. Enligt uppgift från landskansliet hade han tjänstgjort därstädes från den 27 dec. 1883 efter att tidigare ha biträtt domare i 2 ½ års tid. Konstituerad till läneenspännare 17/7 1884 och erhöll av guvernören under tiden därefter till 17/7 1885 flere korta förordnanden att sköta länsmantjänster (Vörå och flere gånger i Ylistaro) samt magistratens förordnande i Vasa att under halva juli och hela augusti 1885 sköta stadsfiskalstjänsten i Vasa. Efter denna tid emigrerade han till Nya Zeeland och därifrån till Amerika, där han enligt uppgift skall ha dött.

Kristina Lovisa Sundius, f. 17/7 1864. Tab. 18.

August, f. 14/8 1868, d. 19/5 1869.

Karolina Albertina Sundius, f. 17/8 1870. Till Amerika 1896 och 1902. Lever där, gift i Newyork. Har två barn.

Anders Edvard, f. 16/3 1873. Till Australien. Död där 26/12 1902, ogift.

August Sundius, f. 1/10 1875. Till Afrika 1895. Gift där med en rikssvenska. Hade med henne en son Herbert. Sedan föräldrarna dött, togs barnet omhand av en moster, som flyttade med honom till Sverge.

Ida Johanna Sundius, f. 4/9 1878. Gift 9/9 1907 med bondsonen Anders Jakobsson Storsved, f. 27/8 1864. Husbonde på Storsved. Till Australien 1910, familjen 1913. Hustrun avlidit i Cooran, Queensland, Australien, 18/5 1926 i kräfta.

VIII. Barn (födda på Storsved):

Rut Ingegärd, f. 29/2 1808.

Vivi Maria, f. 13/6 1910.

Båda leva i Australien, gifta.

Tab.  17.

VII. Karl Johan Karlsson Sundius, son till Sofia Kristina Skrifvars (och Karl Johansson Gästgivars på Ohls), tab. 16, f. på Gästgifvars 18/12 1853, d. på Ohls 25/11 1925 i lungsot. Till Ryssland 1878. Senare till Nya Zeeland och Sydafrika. Bonde på Ohls. — Gift 6/7 1893 med bonddottern Sofia Eriksdotter Holm, f. 31/3 1874. Lever med yngsta dottern Alma på Ohls, äger hemmanet fortfarande, men hemmanet är till största delen utarrenderat. Dött hemma 10/11 1944.

VIII. Barn (födda på Ohls):

Johannes Vilhelm, f. 2/9 1894, d. 9/10 1911 i tuberkulos.

Johanna Sofia, f. 14/8 1896. Till Folkakademin 1915. Gift 3/9 1916 med folkskolläraren i Storsved Karl Axel Nymark, f. i Munsala 4/1 1891. Hustrun avled 28/7 1920 i allmän tuberkulos. Mannen övergick senare till livförsäkringsverksamhet. Omgift 1/7 1923 med Edit Helena West, f. på Trött 4/9 1900. Mannen död 18/2 1940 i hjärnblödning.

IX. Barn (fött på Storsved):

Arna Gunhild Sofia Nymark, f. 21/5 1917. 5 kl. samskola. Tjänst på Tammerfors postkontor, gift i Tammerfors med fabriksarbetaren Olavi Johannes Moisiolinna, f. i Ruovesi 25/5 1916.

X. Barn:

Märta Tuulikki Moisiolinna, f. 4/2 1940 i Kolho.

Harri Olavi, f. 16/8 1942 i Munsala.

Maria Albertina, f. 2/9 1899. Flyttat till Petalax 1941 såsom hjälp åt systern Berta.

Berta Lovisa, f. 5/5 1903. Genomgått Vasa småskolseminarium, flyttat 1923 till Petalax som småskollärarinna. Gift där 28/7 1935 med folkskolläraren Johan Gustav Masalin, f. i Petalax 25/6 1905. Dimitterad från Nykarleby seminarium 1929. T.f. lärare i Petalax kyrkby folkskola 1931—1933, därefter ordinarie lärare i samma skola. Innehar kommunala förtroenden i Petalax. Löjtnant.

IX. Barn (de två första födda i Vasa, det yngsta i Petalax):

Johan Henrik Masalin, f. 20/4 1936.

Birgitta Kristina, f. 1/8 1938.

Gustav Eirik, f. 20/1 1941.

Karl Edvard, f. 9/8 1906, d. 2/1 1908.

Alma Elisabet, f. 25/10 1910. Genomgått folkhögskola och 1-årig kurs vid Högvalla Seminarium i Huslig ekonomi. Bor med modern på hemgården.

Tab.  18.

VII. Kristina Lovisa Sundius, dotter till Sofia Kristina Skrifvars (och Karl Johansson Gästgifvars på Ohls), tab. 16, f. 17/7 1914 av hjärtlidande. — Gift 31/7 1887 med bonden Anders Fredrik Gästgifvars, som senare antagit namnet Vikman, f. i Jeppo 28/3 1867, d. på Gästgifvars 9/1 1942 av åderförkalkning.

VIII. Barn (födda på Gästgifvars):

Anders Edvin Vikman, f. 7/10 1887. Till Amerika 1906. Gift där med Selma Sjöblom från Jeppo. Barnlösa.

Fredrik Vilhelm, f. 6/10 1888. Till Amerika 1908. Död i Washington 12/7 1937 i minsjuka. Varit gift två gånger. En dotter finnes från förra giftet.

Fanny Maria, f. 22/3 1893. Tab. 19.

Karl Robert, f. 6/4 1895. Till Australien 1913. Ej hörts av sedan 1918.

Edit Sofia, f. 13/8 1896. Tab. 20.

Anders Reinhold, f. 3/9 1899. Till Amerika 1916. Ej låtit höra av sig sedan 1917.

Gerda Johanna, f. 20/8 1901. Ogift. Sömmerska. Skötte gården med fadern under slutet av dennes livstid. Äger en del av hemgården.

Tab.  19.

VIII. Fanny Maria Vikman, dotter till Christina Lovisa Sundius (och Anders Fredrik Vikman) tab. 18, f. på Gästgifvars, Munsala by, 22/3 1893. Till Vasa 1912 och till Kaustby 1918 som tjänarinna. Gift där samma år med bonden Fritiof Artur Andersson, f. 29/9 1896.

IX. Barn (födda i Kaustby):

Mirjam Synnövi, f. 26/2 1919. Gift 1941 med Martti Oskari Huntus, bondson, f. 1/2 1915, stupade vid Svir 28/12 1942.

X. Barn (födda i Kaustby):

Sinikka Margareta Huntus, f. 2/11 1941.

Tuulikki Marjatta, f. 24/8 1943.

Mauno Vilhelm Fritiof, f. 27/6 1921.

Paul Olof, f. 11/8 1923.

Lauri Bertel, f. 20/2 1925, död i nov. 1938.

Margit Solveig, f. 12/10 1926.

Saga Maj-Lis, f. 29/6 1928.

Sirkka Sylvia, f. 18/3 1395. [1935?]

Tab. 20.

VIII. Edit Sofia Vikman, dotter till Christina Lovisa Sundius (och Anders Fredrik Vikman), tab. 18, f. på Gästgifvars 13/8 1896. Gift 23/9 1917 med folkskolläraren Oskar Emil Lång, f. 1/11 1894 i Pörtom. Dimitterad från Nykarleby seminarium 1917. Lärare vid Träskböle folkskola i Korsnäs 1917—1918. Föreståndare för Petalax kyrkby folkskola 1918—1933. T.f. lärare i folkhögskolan Breidablick 1929—1930. Kommunal- och fattigvårdsnämndsordf. i Petalax. Intresserad ungdomsledare. Under en lång följd av år ordförande i Sjätte ungdomsringen och dess idrottsförening. Ordförande i Petalax andelshandels styrelse 1923—1933. Konsulent i Centrallaget för handelslagen i Finland m.b.t. sedan 1930. Skrivit en 25-årshistorik över österbottniska handelslag. Medarbetare i många tidningar och tidskrifter. Företagit ett antal studieresor till de skandinaviska länderna. Särintresse: Den österbottniska allmogekulturen.

IX. Barn: (det första fött i Korsnäs, de andra i Petalax):

Lars Gustav Lång, f. 29/6 1918. Student fr. Vasa svenska lyceum 1936. Studerar vid kemisk-tekniska fakulteten vid Åbo akademi. Löjtnant.

Bengt Olav, f. 21/5 1920. Student fr. Vasa svenska lyceum 1941.

Tor-Björn, f. 30/5 1922. Student fr. Vasa svenska lyceum 1942.

Tab.  21.

VI. Carolina Albertina Skrifvars, dotter till Maria Albertina Sundius (och Anders Andersson Skrifvars) tab. 3, f. på Skrifvars 12/5 1839. — Gift 1:o 6/12 1861 med bondsonen Nils Nilsson Ohls, f. 22/7 1843. Bonde på Ohls, död i Rio de Janeiro 23/2 1873 i gula febern. Änkan omgift 19/2 1875 med bonden Matts Karlsson Sandås i hans andra gifte, f. i Munsala 9/3 1846. De flyttade till Gästgifvars som inhysingar. Mannen begav sig till Petersburg år 1878, död på Vasa sjukhus 21/8 1888 av sinnessjukdom. Omdömet om Matts Sandås lyder: »han var en begåvad, men orolig och mångfrestande man, vars levnad stundom var klandervärd». — Hustrun dog 27/9 1899 i hjärtlidande.

Carolina Albertina Skifvars. (Ohls)

VII. Barn (födda på Gästgifvars och Ohls):

1. Maria Lovisa Gästgifvars, f. 18/10 1863. Tab. 22.

1. Sofia Albertina Sundius, f. 2/4 1869. Till Amerika. Sedan länge död. Gift där med en tysk-amerikan Ludvig Rauchert, innehavare av en fruktfarm. Hade två söner: Theddy och Brown, gifta, leva på farmen.

2. Albertina Kristina Vilhelmina Sandås, f. 24/11 1875, d. i Nykarleby 2/6 1880.

Tab.  22.

VII. Maria Lovisa Gästgifvars, dotter till Carolina Albertina Skrifvars (och Nils Nilsson Ohls) tab. 21, f. 18/10 1863 på Gästgifvars, d. 28/7 1926 av magkräfta. — Gift 16/12 1883 med bondsonen, sedan husbonden på Sund, Jakob Jakobsson Sund, f. 21/10 1856, d. 25/6 1921 av lungsot. Sexman.

VIII. Barn (födda på Sund):

Johan Jakob Sund, f. 29/1 1884. Till Amerika, Washington, 1902, död där 30/8 1917, krossad. Gift sig där två år före sin död med Anna Carolina Skytt, från Kantlax, f. 6/2 1887. Omgift med mannens kusin, Oskar Vilhelm Sundius. Efterlämnade ett barn John Elmer, som vid faderns död var fem månader gammal.

August Vilhelm, f. 6/11 1885. Till Amerika 1909, farmare. Hemkommen, gift 6/11 1924 med bonddottern Anna Elisabet Damskata, f. 5/3 1896. Båda reste till Amerika, Washington, 1925. Båda leva, farmare, ha två flickor: Inga och Dorothy, födda resp. 1926 och 1928.

Nils Alfred, f. 10/11 1887. Till Amerika 1916. Hemkommen gift 3/4 1922 med bonddottern Anna Irene Löf, f. i Nykarleby lk. 30/9 1899. Bonde på Damskata.

IX. Barn (födda på Damskata):

Nils Vilhelm, f. 16/8 1922.

Erik Gunnar, f. 10/11 1923.

Birgit Elisabet, f. 24/4 1925.

Margit Lovisa, f. 25/9 1928.

Rut Doris Irene, f. 6/10 1930.

Anna Lovisa, f. 19/7 1932.

John Ingmar, f. 1/6 1934.

Maria Albertina, f. 7/31890. Till Vasa 1912, till Åbo 1916. Död på Malmska sjukhuset 7/12 1943 i en streptococc-peritonit (bukhinneinflammation).

Sigrid Sofia, f. 13/9 1892. Gift 17/3 1921 med bonden Henrik Alexander Ohls, f. 13/12 1896 i Nykarleby lk. Bonde på Ohls.

IX. Barn (födda på Ohls):

Gerda Maria Ohls, f. 1/8 1921.

Nanny Helena, f. 16/2 1923.

Henrik Bertel, f. 2/4 1924.

Lars Erik, f. 7/12 1926.

Lisa Therese, f. 26/4 1928.

Edit Cecilia, f. 22/11 1894. Gift 19/8 1923 med Oskar Vilhelm Vest, bonde på Trött, f. 12/4 1895 i Amerika. Barnlösa.

Anders Artur, f. 29/11 1897. Bonde på hemgården. Gift 10/10 1937 med bonddottern Olga Linnea Nylund (Gästgifvars), f. 15/4 1909.

IX. Barn (fött på Sund):

Ragni Margareta, f. 18/3 1941.

Karl Reinhold, f. 6/11 1900. Till Amerika 1922. Snickeriarbetare. Gift där med en i Amerika född flicka, Margareta, vars föräldrar voro från Pedersöre. En son Donald.

Hugo Anselm, f. 14/4 1903. Till Amerika 1927. Snickeriarbetare. Gift där med en amerikanska. En son Robert Einar Edvin, död.

Dagmar Verna Alice, f. 14/6 1911. Genomgått 1-årig kurs vid Högvalla Seminarium i huslig ekonomi. År 1938 föreståndarinna för ett barnhem i Borgå. — Gift där 24/10 1943 med bonden Sven Nyholm, Tallbacka, Sandnäs.

Tab.  23.

V. Johanna Gustafva Sundius, dotter till lagmannen Christian Sundius och Maria Wegelius, född på Domarbacka 23/12 1812, död på Storsvart, Vexala, 8/7 1840 i lungsot. — Gift 22/10 1837 med bondsonen Erik Eriksson Storsvart, f. 2/2 1803. Omgift med Anna Jakobsdotter Harjux, f. 24/6 1816.

VI. Barn (fött på Storsvart):

Adolf Vilhelm Storsvart, f. 11/8 1837, d. 9/9 1837 i strypsjuka.

En kort översikt

Såsom av det tidigare sagda framgår är det av lagman Sundius' fyra barn endast dottern Maria Albertina, som sörjde för, att släkten ej gick under. Antalet av dem, som i dag (år 1944) kan räkna henne som sin stammoder stiger till 172 — siffran är i själva verket större, då emigranternas efterkommande i flere fall äro okända. Undersöka vi de olika släktledens storlek, erhålla vi följande resultat.

---------------------

Av dessa ha en stor del emigrerat, antingen till Förenta staterna, Kanada, Australien, Nya Zeeland eller Sydafrika, nämligen 19 män och 7 kvinnor samt 23 barn, av vilka det största antalet fötts i andra länder. Detta utgör 28,5 % av hela antalet. Till emigranterna har jag då icke räknat de många män, som återvänt och stannat hemma, av vilka flere företagit flere, ända till 5 resor till olika länder. Anmärkningsvärt är att av kvinnorna ingen återvänt, de ha efter det de gift sig och fått barn slagit rot i det nya landet.

Bort från hemkommunen till annan ort i eget land har också en del personer flyttat, nämligen 3 män och 7 kvinnor, de senare genom giftermål på annan ort. Dessa hava fött 22 barn, vartill komma 4 barnbarn. De på hemorten kvarblivnas antal är således 87, av vilka 12 avlidit som fullvuxna och 8 som barn och skulle således enligt denna beräkning antalet av de nulevande medlemmarna i Munsala av lagman Sundius efterkommande utgöra 67. Det kan tilläggas att av Maria Albertinas barnbarn ännu leva Maria Edman, 89 år, Maria Softa Sundell 85 år och Anna Carolina Sundius 75 år, alla krya och raska för sina år.

Av de i Munsala födda ha endast två ägnat sig åt akademiska studier, av vilka den ena övergått till affärsbanan. Bland dem som fötts utanför Munsala av föräldrar, som bortflyttat, finnes det över ett halft dussin som avlagt studentexamen och fortsätta sina studier. Det stora flertalet av den sundiuska släkten, som nu bygger och bor i Munsala äro hedervärda, driftiga bönder, duktiga bondvärdinnor eller söner och döttrar till sådana.

Anvisning

För dem av lagman Sundius' efterkommande, som intressera sig för de tysk-danska förfäderna, får jag fästa uppmärksamheten vid ett litet (42-sidigt), illustrerat arbete, utgivet i Köpenhamn 1909 av Ivar Schmidt med titel: Den Kanneworffske Ejendom og Forrettning. Genom valutaspärren har det varit mig omöjligt att skaffa mig arbetet, utan har jag fått nöja mig med en del utdrag från detsamma, som godhetsfullt lämnats mig.

Källor