|
FÖRORD |
|
| |
|
|
| I. |
DEN GAMLA STADEN |
|
| Topelius
om det gamla Nykarleby |
13 |
| Skadorna efter kriget |
15 |
| Stadsplan och bebyggelse |
16 |
| Några
byggnader i det gamla Nykarleby. Rådhuset |
31 |
| Gårdar
och trädgårdar vid åstranden |
41 |
| Rådman
Lindqvists tjärhiss. Repslagarbanan |
44 |
| Kuddnäs |
46 |
| Nykarleby
hälsobrunn |
52 |
| Sockenstuguberget |
56 |
| Teatern |
57 |
| Beckbruket |
58 |
| v.
Döbeln i Nykarleby |
60 |
| Stadsplanen av år 1844 |
64 |
| Nystaden |
66 |
| Stadens
ytareal |
66 |
| Utsikt över staden år 1855 |
68 |
| Översikt
av gårdstomterna och deras ägare 1810—1858 |
70 |
|
|
|
| II. |
SOCIAL STRUKTUR, BORGERSKAP, FÖRVALTNING |
|
| Den
sociala strukturen 1815—1855 |
110 |
| Borgerskapet |
122 |
| Förvaltningens organisation |
146 |
| Borgmästarna |
149 |
| Rådmännen |
151 |
| Borgmästarvalen 1836 och
1860 |
154 |
| Rådmansvalen |
162 |
|
|
|
| III. |
NÅGRA
NYKARLEBYFAMILJER. BORGARE, TJÄNSTEMÄN OCH VANLIGT FOLK |
|
| [Stadsplan
med tomtnummer för att se var människorna bodde. Detalj ur C. W. Gyldéns stadsplanekarta
från år 1841.] |
|
| Familjerna Turdin och
Rosenkampff. |
164 |
| Turdinska gården under kriget |
|
| Kejsarbesöket och kommerserådstiteln |
|
| Augusta Turdin och Carl Rosenkampff |
|
| Om
Svahns och Hammarins |
174 |
| Om Lindqvistarna |
180 |
| En
nykarlebykonstnär [Hilda Olson] |
183 |
| Om familjen
Lithén |
186 |
| Carl Johan Berger |
192 |
| Johan
Adolf Lybeck och andra Lybeckar |
195 |
| En annan släkt
Lybeck? |
203 |
| Albert Dyhr |
207 |
| Sundström
och Sandström |
209 |
| C. W. Sundströms död |
|
| Carl
Grundfeldt |
213 |
| Grundfeldts affärsverksamhet |
219 |
| Carl
Nylund |
227 |
| Postmästare v. Platen |
228 |
| Strombergs |
230 |
| Pehr
Jacob Falck |
230 |
| Apotekare Bastman |
231 |
| Catharina
Helena Kempe |
231 |
| Greta Helena Bogdanoff |
232 |
| Anna-Sanna
Glansk [Post-Matti] |
235 |
| Josephine
Bergh |
237 |
| ”Doktors Stina” och dr Topelius
bränneri |
238 |
| ”Glasryggen” Hägerström.
Vårfloderna 1828, 1849 och 1853 |
239 |
|
|
|
| IV. |
KULTURLIV
OCH NÖJEN |
|
| Den sociala miljön |
245 |
| Trolldom,
spökerier och annan vidskepelse |
250 |
| Huru man
roade sig |
252 |
| Nykarleby — ”Lilla Paris” |
257 |
| Topeliusfester
i Nykarleby på 1860- och 1870-talet |
261 |
| Musik i
gamla Nykarleby |
263 |
| Sångföreningen på
1850—1860-talet |
264 |
| Lånebiblioteket |
265 |
| Klockare
och orgelnister |
266 |
| Bisysslor och konsthantverk |
269 |
| Möbleringen |
272 |
|
|
|
| V. |
FATTIGVÅRDEN FÖRE BRANDEN |
|
| Den historiska bakgrunden |
273 |
| Fattigvårdsförsörjningskommittén |
279 |
| Sjömansänkornas
underhåll |
283 |
| Inrotering av matlagen |
285 |
| Barnauktioner |
286 |
| Utackorderingssystemet |
288 |
| Förändringar
i fattigvårdskommittén. Nya vårdnadshavare |
291 |
| Fattigvårdsreglementet 1853 |
292 |
|
|
|
| VI. |
ALLMÄN
ORDNING, SEDER OCH MORAL. FISKALERNA |
|
| Den allmänna
ordningen. Sedliga förhållanden |
298 |
| Polisordningen
av 1838 |
313 |
| Instruktionen för stads- och rättsbetjänte
1845 |
316 |
| Spöpålen |
317 |
| Stadsfiskaler
i Nykarleby. Johan Henrik Forssén, ett tjänstemannaöde. Instruktion för bro- och stadsfogden |
320 |
| Landsfiskal
Georg Ludvig Herpman |
332 |
| Befallningsman Nordqvist |
336 |
|
|
|
| VII. |
STADENS
EKONOMI FÖRE BRANDEN |
|
| Finanserna |
338 |
| Stadens
ekonomi 1831—1855 |
340 |
| Konflikter
rörande taxeringen |
352 |
| Läkarens avlöning |
358 |
| Stadens
ägor 1850. Donationsjordens förvaltning och besittning regleras 1839 |
360 |
| Metoden
för mätningen och rågången samt skiftet av fiskevattnet bestämmes |
363 |
| Graderingen
av stadens jord |
366 |
| Skiftet av fiskevattnet i älven |
368 |
| Ägornas
beskaffenhet och storlek |
370 |
| Stadsborna
som jordbrukare |
371 |
|
|
|
| VIII. |
FARLEDER
OCH FISKEPLATSER |
|
| De äldre farlederna |
375 |
| Kronolotsning
införes [Hällgrund] |
376 |
| Mera
om lotsarna. Det enda ”koleraoffret” 1834 |
382 |
| Lotsarnas
fiske vid Soklothällan |
389 |
| Fiskevattensområdena
och tvister om dem |
390 |
| Fiskeplatser och fångstsätt |
394 |
|
|
|
| IX. |
HANDEL
OCH SJÖFART 1810—1858 |
|
| Det förändrade
läget efter 1809 |
403 |
| Djupstens varv under 1800-talet |
407 |
| Djupsten som karantänsplats. Instruktionen för
stadens lotsar i anledning av kolerafarsoten 1848 |
410 |
| Djupstensvarvet
förfaller. Stadens packhus i Gamla hamnen |
411 |
| Utfärder
till Djupsten |
415 |
| Fartyg, byggda på Djupsten
för Nykarlebyredarnas räkning efter 1810 |
416 |
| Jupiter
och Jupiterfonden |
418 |
| Najaden och Adolf |
420 |
| Nykarlebyfartyg,
byggda på landsortsvarv eller i andra städer |
421 |
| Skeppsvarven
på Alörn |
424 |
| Export, import och sjöfart
till 1830-talets slut |
425 |
| Markegångstaxan 1837 |
429 |
| Import
och export 1840—1850 |
432 |
| Vikande handel under
1850-talet. Dess orsaker |
463 |
| Gustaf Adolf Lindqvists
affärer |
466 |
| Det Turdinska handelshusets upplösning
och fall |
475 |
|
|
|
| X. |
KRIMKRIGET |
|
| Överblick
av fartygsförlusterna |
484 |
| Militärinkvarteringen
i staden |
485 |
| Stämningar och opinioner. Försvarsåtgärder |
487 |
| Blockadbrytning
och smuggling |
492 |
| Kapten Gustaf Nymans berättelse
från kriget |
499 |
| ”Kompanibåten”
i Nykarleby. M. E. Sarlins äventyr |
505 |
|
|
|
| XI. |
SJÖFARTEN EFTER KRIGET |
|
| Sjöfarten
kommer åter i gång |
507 |
| Skonerten Kiirus
och barkskeppet Alexander II m.fl. fartyg |
512 |
| Sjöfartens
betydelse för ortens näringsliv |
524 |
|
|
|
| XII. |
BRANDBEREDSKAPEN |
|
| Gators
och gårdars underhåll och skick |
533 |
| Gator
och brunnar iordningställes |
537 |
| Brandsynerna
medför ökad brandsäkerhet |
540 |
| Ny byggnadsordning |
543 |
| Brandstodsbolaget träder i verksamhet |
544 |
| Fortsatta
brandskyddsåtgärder |
548 |
| Stadens befolkning
före branden |
554 |
|
|
|
| XIII. |
BRANDEN |
|
| Brandens uppkomst |
557 |
| Släckningsförsök och bärgning |
568 |
|
|
|
| XIV. |
EFTER
BRANDEN |
|
| Hjälpåtgärder |
575 |
| Livet
kommer åter i gång. Svårigheter för redarna |
580 |
| Påmönstringar
1858—1860 |
582 |
| Undsättningskommitténs
slutredovisning |
586 |
| Befolkningen repar sig |
587 |
| Skall
staden flyttas? Polemiken Yrjö-Koskinen-Topelius |
591 |
| Stadens
återuppbyggnad besluts och planeras |
596 |
| Vad som
återstod av staden efter branden |
602 |
| De nya
tomterna utauktioneras |
605 |
| Staden anhåller om
byggnadslån. Byggandet fortsätter |
607 |
| Ägobyte
med landskommunen |
614 |
| Den nya stadsplanen av år
1858 |
619 |
| Gatunamnen |
626 |
| Byggnadsordningen
av år 1859 |
627 |
| Byggnadsordningens tillämpning
och utveckling |
631 |
|
|
|
| XV. |
STADEN
REPRESENTERAR SIG VID LANTDAGARNA |
|
| Lantdagsvalen.
Lantdagen 1863—1864
|
635 |
| Lantdagen
1867 |
643 |
| Lantdagen 1872 |
648 |
|
|
|
| XVI. |
ORDNINGEN
I STADEN |
|
| 1873 års polisordning |
653 |
| Dansen
på bron |
656 |
|
|
|
| XVII. |
FATTIGVÅRDEN
EFTER BRANDEN |
|
| Fattigförsörjningen betungande |
659 |
| Nödåren
1867—1868 |
668 |
| Nykarleby under hungeråren |
670 |
| Magistraten
diskuterar läget. Grundfeldts förslag. Nattvaktskår organiseras |
676 |
| Förhållandena
i staden |
679 |
| Folkmängdsförändringarna
1865—1870 |
684 |
| Antalet understödstagare |
688 |
|
|
|
| XVIII. |
FOLKMÄNGDEN OCH FOLKMÄNGDSFÖRÄNDRINGARNA I STADEN 1810—1880 |
|
| Stadsläkarna
i Nykarleby |
690 |
| Folkkirurgen Jakob Johannes Bäck
och madam Renström |
691 |
| Folkmängden |
693 |
| |
|
|
|
|
| |
Noter |
698 |
| Förkortningar |
724 |
| Bildförteckning |
725 |
| Bilagor |
728 |
| Bilageförteckning |
736 |
