X. KRIMKRIGET

”Kompanibåten” Nykarleby. M. E. Sarlins äventyr


”Joggun” Sjöberg förekommer i ett par av anekdoterna från denna tid. Med honom menas tydligen sjökapten Carl August Sjöberg. (f. 19.3.1817, flyttade fr. Vasa t. Gkby 1849 o. därifr. t. Nk:by 1853, återflyttade t. Vasa 1871). Han förde bl.a. Nykarlebyskonaren Ceres och deltog tydligen flitigt i Sverigestrafiken under kriget. Lastbåtarna togs ofta av engelsmännen. Flera affärsmän slog sig samman om lasterna, varför Ceres, som ägdes av rådman Alb. Dyhr, fick namnet ”Kompanibåten”. Då några Nykarlebyherrar en kväll satt med toddyglasen framför sig, föreslog någon en s.k. ”skuttresa” över till Sverige. Flera instämde. Sjöberg tillfrågades, om han ville komma med. ”Joggun” såg betänksamt på sitt toddyglas och svarade: ”Jag vill dricka ur det här först. Sen skall jag säga”! Det roade kamraterna, att han liksom ville hämta vishet att handla ur toddydrycken. 58)

Matts Edvard Sarlins bana som fartygsbefälhavare började först 1859, alltså tre år efter krigets slut. Han hade avlagt styrmansexamen 1850 och skepparexamen 1859, och förde till en början olika fartyg för det Wolffska rederiet i Wasa. Först 1861 förde han ett Nykarlebyfartyg, nämligen skonaren Wänskapen om 40 läster. Dessförinnan förde han klipperskonaren Iris, tillhörig E. A. Rechardt, troligen åren 1859—1860.



53. Sjökapten Matts Edvard Sarlin.
Foto 1810-talet.

Sarlin råkade emellertid som styrman på något av de Wolffska fartygen ut för att bli kapad av engelsmännen samma år som Nyman med jakten Iris. Tyvärr har detaljerna om detta äventyr gått förlorade. Känt är emellertid, att Sarlins fartyg kapades någonstans utanför Hällgrund. Sarlin förhördes noga, främst om landets försvar, och bjöd liksom Nyman tappert till att förstora de svaga försvarsåtgärderna, bl.a. vid inloppet till Nykarleby. Det skulle vara skyddat av vallar på båda sidor, vilka Sarlin själv påstod sig ha varit med och uppfört som arbetsledare. Dessa vallar var bestyckade med kanoner. En mellan städerna vandrande militärpatrull om några 10-tal man förstorades till lika många hundra eller tusen o.s.v. Man fordrade att Sarlin skulle lotsa in engelsmannen till Nykarleby redd, men han förde i stället fartyget till trakten av Monå. Där släppte de honom och han fick återvända till sitt eget fartyg.


Erik Birck (1980) Nykarleby stads historia del II, sid 505 f.


Nästa kapitel: XI. SJÖFARTEN EFTER KRIGET. Sjöfarten kommer åter i gång.


Läs mer:
Träprofessorn av Lars Pensar.
(Inf. 2004-08-05, rev. 2016-10-05 .)