IV. KULTURLIV OCH NÖJEN

Lånebiblioteket


Ett s.k. läsebibliotek stiftades i staden 1813 eller 1814 av några av de förmögnare borgarna. Dessa bildade en förening, som genom årliga avgifter från ett 20-tal medlemmar uppbragte det kapital som behövdes för inköp av böcker. Den mest intresserade var rådman Isak Lindqvist, som på 1820—1830-talet omhänderhade biblioteket. Efter Lindqvists död 1853 skingrades det, varvid en del böcker hamnade på Kuddnäs. Lånebiblioteket hos Lindqvists var uppställt i ett vitmålat skåp i två avdelningar i den inre tamburen.

Det nya biblioteket instiftades av dr Kr. Fredr. Forsius, ”tacksam för huslig lycka”, säger han i gåvobrevet 1864. Medel hopbragtes genom lotterier och dr Forsius donerade en samling böcker till biblioteket. År 1866 kom Lotta Lindqvist hem från Brahestad och tog emot det. Hon skötte det sedan till 1913.

Några andra ståndspersoner, utom dr Forsius, skänkte även böcker till samlingen. Fru Maria Sofia Backlund torde ha varit den, som i egenskap av Fattigskolans föreståndarinna först anförtroddes skötseln av densamma. Den skulle då ha förvarats i den dåvarande Fattigskolan i Caisa Brunbergs gård nr 108 på Källbacken [Sydöstra hörnet vid korsningen Gustav Adolfsgatan-Grev Tottgatan, Blom.]. 51)

De förmögnare familjerna höll sig med egna böcker. Dessa omfattade dock med några undantag (Lindqvist) mest andlig litteratur och praktiska handböcker, såsom lexica, handels- och skeppskalendrar m.m. dylikt, medan skönlitteratur, historia och naturbeskrivningar förekom ytterst sällan.


Erik Birck (1980) Nykarleby stads historia del II, sid. 265 f.


Nästa kapitel: Klockare och orgelnister.


Läs mer:
Topeliusfest till bibliotekets fromma.
Stadsbiblioteket av Erik Birck.
Minnen från stadsbiblioteket i Nykarleby av J.L. Birck.
Nykarleby stadsbibliotek 75 år av C. R. Gardberg.
(Inf. 2004-02-25.)