Nykarleby församlings prästgård

[Prästgården i Suomen pappilat (1935).]

3.3.1 Församlingsverksamhet och församlingshem

— — —

Ett tredje (3) tillvägagångssätt var att kanslifunktionerna och ämbetsrummen i församlingen flyttades till församlingshem met genast när utrymmena stod klara för användning. Till ex empel i Nykarleby behandlade kyrkofullmäktige 1984 kyrkorådets förslag till utbyggnad av församlingshemmet. Det förslag som kyrkorådet framförde var ett alternativ där också kansli och ämbetsrum infogades i helheten. Vid sammanträdet framfördes att prästgården var i dåligt skick. Men trots detta framställdes krav på att prästgården och prästgårdstomten också i framtiden blev kvar i församlingens ägo. På detta sätt förändrades Nykarleby kyrkoherdeboställes roll och funktion gradvis. Prästgården fick så småningom en allt mindre roll i församlingsmedlemmar nas och tjänsteinnehavarnas vardag och så småningom började beslutsfattarna ifrågasätta behovet av kyrkoherdebostället. 999

3.3.2 Prästgårdsförsäljningar på Borgå stifts område

— — —

1984–1990
Vid ingången till år 1984 fanns det 110 prästgårdar i församlingarnas eller de kyrkliga samfälligheternas ägo på Borgåstifts område. 1022 Under perioden 1984−1990 såldes endast tvåprästgårdar i församlingarna på Borgå stifts område. Kaplans bostället i Pargas, Muddais såldes 1987 till en privat person 1023Kyrkoherdebostället i Nykarleby såldes 1990 till en familj efter ett utdraget förlopp som också innehöll en första försäljning av prästgården redan 1987 till annan köpare. Köpet fastställdes inte av Kyrkostyrelsen och därmed förföll affären. 1024

4.4 Stiftets syn på boendeplikten

— — —

Till exempel i Nykarleby diskuterade prästgårdens kulturhistoriska värde redan på 1980-talet. Vid kyrkorådets möte den 21 januari 1986 konstaterades att det i media hade framkommit att prästgården av Museiverket klassats som kulturhistorisk värdefull miljö. 1267 Vid biskopsvisitationen i november 1986 gavs till församlingen anvisningen att prästgården bör rivas ifall Museiverket ger tillstånd till rivningen. Visitatorerna konstaterade att prästgården var i dåligt skick. Den borde enligt visitatorerna genomgå en kostsam och omfattande renovering för att kunna fungera som tjänstebostad. Därtill konstaterades att prästgården var så stor att den var ofördelaktig för såväl eventuell tjänsteinnehavare som för församlingen. 1268 Prästgårdsmiljön konstaterades vara unik, därför borde miljön bevaras även om prästgården rivs. 1269 Den 24 november 1986 tog kyrkorådet del av det kostnadsförslag som hade uppgjorts med tanke på en eventuell totalrenovering av prästgården. 1270 Museiverket hade avgivit sitt utlåtande om prästgården och konstaterat att:

Jeansborg prästgårdsbyggnad med drängstuga och uthus var en kulturhistorisk betydelsefull helhet, vars bevarande med stadsplanebestämmelser börtryggas. 1271

I sitt förslag för kyrkofullmäktige konstaterade kyrkorådet att Nykarleby församling motsatte sig på det bestämdaste att prästgårdstomten förseddes med skyddsbeteckning. Vidare hävdade kyrkorådet i sitt förslag till kyrkofullmäktige att huvudbyggnaden varken var arkitektoniskt eller historiskt värdefull. Dessutom konstaterade kyrkorådet att församlingen inte hade behov eller möjlighet att upprusta, bevara och driva fastigheten för bostadsändamål eller som utrymmen för församlingens verksamhet. 1272

Tabell 8. Befrielser från boendeplikt åren 1984–1990 i Borgå stifts församlingar. 1299

1985 befriades kyrkoherden från boendeplikt.

6.4 Tre paradigm i prästgårdarnas historia

Ifrågasättandets tid (in dubitationem vocare), från 1970-talet till omkring 1990.

— — —

Till exempel i Nykarleby församling startade diskussionen kring prästgårdens fortsatta roll och uppgift i församlingen i början av 1980-talet i samband med att församlingen fick en ny kyrkoherde. [Henry Byskata efterträdde Mikael Sandell.] Efter en rätt långdragen process med försäljning i två omgångar såldes prästgården 1990. 1663 Under detta tidspardigm sökte en del kyrkoherdar och kaplaner befrielse från boendeplikt i församlingens prästgård.

Noter

Rundgång

˜Backström 2014˜ står för ˜Prästgårdarna i Borgå stift − en undersökning av utvecklingen förprästgårdarna i Borgå stift åren 1970−2012. Borgå: (opubl.). Högre pastoral avhandling.˜

När jag kollade upp det, hittade jag bland källorna på sidan 471: