Tar man sig fram i åstrandsstupet är man i en värld för sig. I en djungel mitt inne i stan. Högt över en hänger bron; björkar, rönnar och häggar klamrar sig fast runtom en. Under de dinglande kvistarna flyter skumkakor långsamt motströms, fast det fräser kring stenarna mitt i ån. Det dånar till när en bondskjuts kommer sättande ut på bron. Man är avstängd från hela stan där nere. Det är obegripligt långt till tvåvåningshusen av packlådor man byggde på brandgatan för en stund sedan.


R. R. Eklund (1943) Liten drömmarpilt.


Läs mer:
Fortsättning på kapitlet.