Kristliga folkhögskolan i Nykarleby 1920—1950


3. PASTOR JOHANNES NYSTRÖM
EN MÄRKESMAN PÅ DET KRISTLIGA
UNGDOMSARBETETS OMRÅDE.


Då vi satt på denna minnesteckning som överskrift en märkesman på det kristliga ungdomsarbetets område, så gäller detta i huvudsak pastor Nyströms verksamhet vid den kristliga folkhögskolan i Nykarleby även om han på andra fält flitigt deltog i arbetet.

Pastor Nyström föddes i det leende Nedervetil den 29 juli 1880. Hans barndomshem stod på älvstranden av den ständigt brusande Tastforsen. Överom forsen slingrar sig ån genom grönskande och bördiga fält. På försommaren, då hägg och rönn blomma på stränderna bildar blomsterprakten en betagande skön inramning till den underbara tavla, som då öppnar sig för ögat. En mild och leende natur stod fadder vid hans vagga. Det torde därför inte vara för mycket sagt, då det framhålles, att dessa båda grunddrag i hans födelsebygd: forsens kraft och det milda och godmodiga leendet i naturen också bilda grundtonen i hans karaktär.


Det första jag minnes från vår barndom, var vårt sammanträffande i folkskolan. Jag minnes ännu i dag så väl den glada pojken med den vackra sångrösten och det goda huvudet. Rent av tror jag att han läste över en klass, lämnande oss andra efter sig i skolan. Sedan vi blivit vuxna besökte vi Kronoby folkhögskola och sutto där sida vid sida. Men så kom en tid då våra vägar gingo åtskils. Pastor Nyström skulle bli folkskollärare och jag student och ägna mig åt — — — vad, det visste jag ej ännu då.

Åren ha gått. När vi mötas åter, är det långt borta från fosterjorden, långt borta på de vida slätterna i staten Nebraska, U.S.A. Hit hade ofärdsårens stormar fört oss. Och även om jag här måste framstå som en helgerånare, då jag öppnar dörren till en kammare, som var hans livs allra heligaste, så kan jag ej låta bli att göra det och omnämna ett minne, som ännu i dag står livslevande för mig. Det var i staden Occiola i handlanden Monsons rika hem, jag en dag såg den stolta ynglingen så full av förtröstan på sig själv och tillit till kulturens makt att frälsa, böja sina knän framför sin amerikakista djupt försjunken i bön. Den stunden var en evighetsstund av ingripande betydelse för hans liv.

I Finland hade han avlagt folkskollärarexamen och en tid varit verksam som lärare i Gerby i Korsholm. Nu upptog han studierna på nytt vid olika läroverk, och studentexamen klarade han och det med heder. Likaså prästexamen. Här krävdes tålamod och ihärdighet. Under somrarna gällde det att arbeta, så att när hösten kom, det nödiga kapitalet för skolgången under vintern var hopsamlat. Eljes var det ingen annan utväg än att stanna borta från skolan ett år och förtjäna och så fortsätta igen. Denna väg är ej okänd för de amerikanska studenterna. Och den fick även pastor Nyström pröva på, ty något eget kapital hade han ej.

Efter att ha tjänat som pastor i olika församlingar i Amerika bl.a. New York, Worcester och Gardner blev pastor Nyström efter 17 års vistelse i det stora kulturlandet i väster kallad till föreståndare för kristliga folkhögskolan i Nykarleby och vid denna läroanstalt utförde han sin betydelsefulla livsgärning till våra församlingars och vår svenska ungdoms bästa. På denna post kvarstod han tills en tilltagande ohälsa tvingade honom att avgå vid fyllda 67 år.

 


Pastor Johannes Nyström. Föreståndarens arbetsrum.
Pastor Johannes Nyström.
Föreståndarens arbetsrum.


Fråga vi varför han så väl lyckats i sitt arbete, få vi flere svar. Pastor Nyström var psykolog och en utomordentligt god lärare. Hans bibelstudier voro alltid lika givande. Till dem förberedde han sig grundligt genom bön och studier. I denna gren av sin undervisning hade han dessutom tillfälle att förkovra sig genom besök vid amerikanska bibelskolor. Hundraden av eleverna ha bevarat hans bibeltimmar i kärt minne och från dem fört med sig ut i livet dyrbara välsignelser.

Orsaken till hans framgång låg framför allt i hans fasta tro på Gud. Han bevarade alltid en barnslig tillförsikt till Gud. Varför skulle ej Gud ge det han lovat, var ett uttryck som han ofta använde.

Pastor Nyström litade på vår svenska ungdom. Han trodde gott om den och drömde alltid om stora ting, som dessa unga skulle uträtta i framtiden. Elevskarorna kommo och gingo. Han såg i dessa alltid grädden av Finlands svenska ungdom. Med samma förståelse och rika kärlek omfattade han alla.

När han den 1 oktober 1947 avgick från sin tjänst, kunde han blicka tillbaka på en välutförd och fullbordad livsgärning. Det förunnades honom likväl icke att länge få njuta av vilan från skolarbetet, ty redan den 10 oktober 1948 blev han hemkallad. En trägen såningsman på Guds åker hade den vilan funnit, som Gud lovat sina trogna. Och vi tro förvisso, att på honom kan tillämpas orden i Upp.b. 14:13 »Saliga äro de döda, som dö i Herren, härefter. Ja, säger Anden, de skola få vila från sitt arbete, ty deras gärningar följa dem.»

[Inf. 2007-09-03.]





4. BILDER


Nya elevhemmet.
Nya elevhemmet.


Lärarkollegiet 1944-45. Övre raden från vänster: Lars Kjellberg, Ture Sandvik, Ulla Anderson, Elna Backlund, Ingegerd Vijk, Edit Strandén. Nedre raden från vänster: J. W. Mouritzen, Alfred Huldén, Johannes Nyström, Hans von Schantz, Emma Anderson.
Lärarkollegiet 1944—45.
Övre raden från vänster: Lars Kjellberg, Ture Sandvik, Ulla Anderson, Elna Backlund, Ingegerd Vijk, Edit Strandén.
Nedre raden från vänster: J. W. Mouritzen, Alfred Huldén, Johannes Nyström, Hans von Schantz, Emma Anderson.


Klassen 1944-1945.
Klassen 1944—1945.


En predikantkurs med föreståndaren som lärare.
En predikantkurs med föreståndaren som lärare.


Skolans direktion 1952.  Sittande fr. v. Hugo Sandbacka, Alarik Forsblom, Anders Sandbacka, Johan Boström, Levi Jern. Stående Albin Haldin, Henrik Wiik, Ture Granqvist, K. Arvid Haldin, Runar Hedberg.
Skolans direktion 1952.
Sittande fr. v. Hugo Sandbacka, Alarik Forsblom, Anders Sandbacka, Johan Boström, Levi Jern.
Stående Albin Haldin, Henrik Wiik, Ture Granqvist, K. Arvid Haldin, Runar Hedberg.


En predikantkurs med pastor Arne Rosenqvist som lärare.
En predikantkurs med pastor Arne Rosenqvist som lärare.


Uppspelning.
Uppspelning.


Musikeleverna med sin lärarinna Ulla Anderson.
Musikeleverna med sin lärarinna Ulla Anderson.


Ett hörn i slöjdsalen, Lars Kjellberg lärare.
Ett hörn i slöjdsalen, Lars Kjellberg lärare.


I köket. Husmor Emma Anderson undervisar.
I köket. Husmor Emma Anderson undervisar.


I köket med tant Tilda och Anni.
I köket med tant Tilda och Anni.


Lärarinnan Edit Strandén granskar vävnaden.
Lärarinnan Edit Strandén granskar vävnaden.


Ett hörn i handarbetssalen. Lärarinnor: Edit Strandén och Elna Backlund.
Ett hörn i handarbetssalen. Lärarinnor: Edit Strandén och Elna Backlund.


Ett hörn i handarbetssalen. Flickan räknar pasmorna.
Ett hörn i handarbetssalen. Flickan räknar pasmorna.


Vid studiebordet.
Vid studiebordet.


Ett av de nya elevrummen.
Ett av de nya elevrummen.


Allas vår "Linda".
Allas vår "Linda".


På vintern 1945.
På vintern 1945.

Vi ha kommit till slutet av denna bildserie. Genom dessa enkla bilder ha olika sidor i Kristliga folkhögskolans välsignelserika verksamhet trätt fram för våra ögon. Vid hågkomsten av allt detta fyllas våra hjärtan av tacksamhet för det arbete, som denna läroanstalt genom Guds nåd fått utföra. Vi känna oss stå i stor tacksamhetsskuld till alla våra gynnare och vänner för det bistånd, som skänkts oss under de gångna åren.

Vi äro även stor tack skyldiga föräldrar och målsmän för det förtroende, som visats oss i det de sänt sina barn till skolan. Även till alla dem, som hoppats och trott med och bett för läroanstalten och dess arbete, vilja vi här giva uttryck åt vår hjärtliga tacksägelse.

När det nya elevhemmet uppfördes mitt under brinnande krig, stötte arbetet på hart när oöverstigliga svårigheter. Så var det, när byggnadsjärn skulle anskaffas och så när inredningen skulle taga vid. I hemlandet fanns ej material och till utlandet fick man ej sända pengar. Det var då vännerna i Sverge trädde fram med en hjälpande hand. Skolans vänner i det gamla broderlandet ha sålunda i det sista byggnadsskedet på ett alldeles avgörande sätt bidragit till att skolan nu är i tillfälle att med än större förutsättningar än förut arbeta för det godas seger i världen. För all den ovärderliga hjälp skolan fått av dem, får styrelsen i detta sammanhang uttala sitt hjärtliga tack. Likaså till de landsmän i U.S.A. och Australien, som verksamt bidragit med frikostiga gåvor.

Först och sist söker sig dock vår tacksamhet upp till vår allsmäktige Fader i himmelen, från vilken alla goda gåvor komma. Det är han som byggt Kristliga folkhögskolan genom människor, vilka varit villiga att gå hans ärenden. Honom tillkommer ock all ära. "Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det". Ps. 52:11.

[Inf. 2007-09-12.]


5. STYRELSEN.

MEDLEMMAR AV KRISTLIGA FOLKHÖGSKOLANS DIREKTION

ÅREN 1919—1951.

Ordinarie medlemmar:
Prosten Anders Sandbacka 1919—
Kommunalrådet Levi Jern 1919—
Fröken Elin Forsberg 1919—20.
Fältprosten A. R. Hedberg 1919—22.
Jordbrukaren Johan Boström 1919—33.
Prosten Waldemar Vestberg 1919—39.
Byggmästare Johannes Kurtén 1919—20.
Kommerserådet Hugo Sandbacka 1920—
Överinspektör Henrik Wiik 1920—
Prosten Werner Bengs 1922—23.
Rektor Johannes Nyström 1923—47.
Direktor N. A. Fougstedt 1933—36.
Teol.Dr. Tor Krook 1936—39.
Prosten Alarik Forsblom 1939—
Direktör K. Arvid Haldin 1939—
Rektor Runar Hedberg 1947—

Suppleanter:
Prosten Julius Lindberg 1919—22.
Dr. Gösta Moliis-Mellberg 1919—20.
Överinspektör Henrik Wlik 1919—20.
Skolföreståndare J. L. Birck 1919—21.
Jordbrukaren W. Finskas 1920—22.
Stationskarlen A. Nylund 1920—22.
Köpman August Casén 1921—24.
Prosten Alarik Forsblom 1922—27.
Överlärare Hjalmar Björkvall 1922—31.
Predikanten Albin Wickman 1922—26.
Domprosten Olav D. Schalin 1924—29.
Jordbrukaren Johan Ekman 1926—30.
Direktor N. A. Fougstedt 1926—33.
Folkskollärare Elis Johansson 1929—31.
Folkskollärare Selim Smeds 1930—32.
Folkskollärare Ture Sandvik 1931—33.
Skolföreståndare Ture Granqvist 1932—
Jordbrukaren Johan Boström 1933—
Direktör Albin Haldin 1933—

 


En del av Lärarkåren 1951—52.
Sittande Fr.v. Edit Strandén, Ingrid Helander, Emma Andersson, Elly Jern, Elna Backlund, Elin Nystrand, Lisa Boström.
Stående Ture Sandvik, Runar Hedberg, Helge Henriksnäs.





6. KRISTLIGA FOLKHÖGSKOLANS I NYKARLEBY LÄRARE 1920—1950.


Föreståndare:

Johannes Nyström 1920—1947.
Runar Hedberg 1947—
[Göran Hellberg
Gustav Björkstrand
Peter Portin]

 

Andra Lärare:
Anders Skeppar 1920—1924.
Elsa Enholm 1924—1926.
J. E. Nyman 1926—1927.
Alfr. Fogelström 1927—1929.
Ture Granqvist 1929—1931.
Ture Sandvik 1931—
Elly Jern 1945—

Husmor:
Mai Skeppar 1920—1921.
Olga Kjellman 1921—1927.
Emma Andersson 1927—

Lärarinna i Huslig Ekonomi:
Marianna Tidström 1945—1949.
Lisa Boström 1949—

  
Handarbetslärarinna:
Elvi Nordström 1920—1924.
Edit Strandén 1927—
Irene Laitio 1946—1949.
Elna Backlund 1949—
Elin Nystrand 1949—
Slöjdlärare:
Lars Kjellberg 1944—1945.
Bertel Wiik 1945—1946.
Helge Henriksnäs 1947—


Timlärare:    
Hjalmar Björkvall
Edit Björkvall
Mai Skeppar
Wold. Backman
Elisabeth Backman
Olav D. Schalin
G. Yrjas
K. V. Ekmark
Sigurd Sahlberg
Tekla Strömberg
Hjalmar Pihlflyckt
Ture Granqvist
Gertrud Lybeck
Svea Vik
J. A. Hagen
Lennart Vannäs
Lars Backman
Svea Ahlnäs
Brita Hedberg
Elna Backlund
Emil Kjellberg
Ulla Andersson
Ingegerd Wijk
Lars Kjellberg
J. W. Mouritzen
Anna Nylund
Bertel Wiik
Runar Asplund
Ester Fougstedt
Sven Almqvist
Ingrid Helander
Hans Sandell

[Inf. 2007-09-17.]



Kristliga folkhögskolan i Nykarleby 1920—1950 (1951).
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.


Fortsättning:
Kristliga Folkhögskolans i Nykarleby elever 1920—1950.
(Rev. 2007-09-24.)