|
|
En penni för varje väckarklocka
han satte ihop fick urmakaren Lennart Blomström i Nykarleby när han som liten skolpojke började jobba i sin fars urmakeriaffär i Nykarleby.
Varje lördag fick han kvittera ut lönen som i bästa fall kunde uppgå till 25 penni, Lennart BIomström plockade ihop i medeltal
fyra väckarklockor per dag. Det blomströmska urmakeriet är nu den äldsta affären i Nykarleby.
Urmakeriaffären
är inrymd i en av de äldre gårdarna i Nykarleby. Den är byggd år 1860, bara ett par år efter stadens brand. Anders Johannes
Blomström — far till Lennart Blomström — köpte fastigheten år 1897 av fotograf Kasper Sjöstedt. Det är tre generationer
Blomström som reparerat klockor i affären, för Anders Johannes Blomströms far Isak var även urmakare.
—
Min farfar Isak var egentligen rocksvarvare, men han började senare ägna sig åt urmakarens yrke. Ett yrke som sedan gått i arv inom
släkten. Farfar var självlärd, men detta hindrade inte att han var en skicklig yrkesman. En synnerligen vacker väggklocka i Lennart
Blomströms verkstad vittnar om detta. Klockan har gjorts av Isak och Anders Blomström tillsammans. Isak har svarvat och snidat alla delar av trä,
medan Anders gjorde urverket, som är utrustat med många tekniska finesser. Tre sådana klockor gjorde far och son, berättar Lennart
Blomström.
— Av en urmakare fordras tålamod och åter tålamod. Jag kommer ännu så
väl ihåg mina första år i urmakeriverkstaden. Jag var bara åtta år när jag började plocka ihop väckarur.
Vi importerade delar den tiden och satte ihop klockorna här. En penni per styck gav min fader i arbetslön om väckaruret var perfekt hopsatt.
Varje lördag granskade han de färdiga klockorna och sedan fick jag ut min veckolön. Ja, sedan har jag fortsatt av gammal vana. Om urmakaretraditionen
skall bevaras inom familjen är dock osäkert. Min son har inte alls läggning för detta yrke, men kanske sonsönerna axlar min mantel.
I min ungdom fanns det inte så många olika slag av klockor att reparera. Mest var det så kallade spindelur
samt olika slag av väggklockor, slutar Lennart Blomström.
