Från Allmänheten.
(För och mot.)

Frågan om en andra postlåda i Nykarleby.
Till Redaktionen af Helsingfors Dagblad.

 Anhålles ödmjukast att få i Edert ärade blad intagen nedanstående

Höfliga erinran.


Uti ett af Dagbladets numror — hvilket jag nu för tillfället ej har tillhands — har Eder ärade Nykarleby-korresp. hr — ax, på tal om stadens önskningsmål, påpekat bland annat, att staden vore i saknad af en postbreflåda, som borde vara utstäld någonstädes vid den s. k. stora bron. Detta påstående beder jag få äran härmed bemöta.
     För några år sedan var det fråga emellan borgmästaren Wilander och mig, att en breflåda skulle uthängas på väggen af vaktstugan utanför nämnda bro, till följd häraf jag äfven anhöll, att poststyrelsen skulle sända hit en dylik låda; men min anhållan blef på goda skäl icke bifallen. Derefter har jag iakttagit, att denna låda icke behöfs för det påpekade ändamålet, emedan dit sällan skulle lemnas några bref. Ty alla de embetsmän, som bo på hinsidan om elfven hafva hvarje sin, eller rättare sina vaktmästare, med hvilka de sända både tjenste- och de privata bref med till postkontoret. För sådana personer, hvilka uppskatta nästans besvär ringa, men eget högt, »kulle det kanske vara till en hugnad att se stadens enda postiljon, hvars tid under postdagarne äfven eljest är strängt anlitad, springa utan nytta att vitja en tom låda. För att förklara detta, måste jag upplysa, att jag — då alla poster vanligtvis komma hit om nätterna —, för beqvämlighets skull för den resp. allmänheten, tagit för sed att tömma den vid postkontoret anbragta lådan alltid just vid postens afgång, hvarigenom korr. hafva halfva natten på sig att fylla lådan och få sina bref ändock fram med samma post. Med denna anordning hafva stadsboerne öfverhufvudtaget varit belåtna, ehuru undantag synes finnas, hvilka skulle vilja ha det ännu beqvämart, näml. att samma rätt beviljades den låda, »om skulle anskaffas vid stora bron.
      Denna dryga fordran på postverkets tillmötesgående kan jag ej biträda, enär posternaicke få fördröjas. Dessutom skulle ingen — icke ens embetsmännen sjelfve — som hade något angeläget bref, det de ville ha att afgå med samma post, lenna brefvet i den nya lådan, inen deremot alltid taga besväret på sig att hemta detsamma de några stenkast, som afståndet egentligen utgör, till den — gamla breflådan vid postkontoret.
      För någon tid sedan väckte  borgmästaren Wilander ytterligare fråga om samma sak, då jag sade, att han skulle vända sig till hr postdirektören, jemte det jag förklarade, att frågan komme att remitteras till mitt utlåtande och att jag i sådan händelse skulle helt och hållet afstyrka postverkets inblandning i saken. Dock åtog jag mig, att derest stadsboerna eller kommunen skulle anskaffa egen låda, låta postiljonen hvarje postdag kl. 6 e. m. tömma densamma.
      Detta ville jag hafva förklaradt för hr —ax, som icke i sin välmenta önskan kommit att reflektera öfver saken.

Nykarleby postkontor, den 24 januari 1881.

Oskar Järnefelt.
Postförvaltare


Helsingfors Tidningar nr 27 sid 3, lördagen den 29 januari 1881.
Originalet på Historiska tidningsbiblioteket.

Småningom kom det en postlåda på Brostugans norra fasad, men jag tycker mig inte minnas att ha sett den de senaste åren.


Läs mer:
Järnefelt av Erik Birck.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2009-06-24, rev 2009-06-24.)