Reningsverket i Nkby klart — men än flyter mycket 'förbi'

Stadsfullmäktigeledamöterna Georg Karlsson t.v. och Kurt Rinne t.h. får veta hur avloppsreningsverket fungerar. Det är byggnadskommitténs ordförande ing. Anders Nordström som pekar och berättar.

DET SER BRA UT det här, men när skall foderköken anslutas och hur länge skall man uppströms få släppa ut orenat avlopp i Nykarleby älv? Det här var de stående frågorna när representanter för stadsfullmäktige och -styrelse i Nykarleby var med vid övertagandet av avloppsreningsverket vid Ragnörn på fredagen. Verket fungerar fint nu, men genom reningsprocessen går ändå bara en bråkdel av älvvattnet. Hur skall det bli med de övriga?

DE FRÅGANDE fick veta att underhandlingarna med foderköken förs om en anslutning till reningsverket. Staden ställer vissa krav på anläggningarna för att anslutningen skall kunna ske. Bland annat skall det byggas cisterner där fryserierna kan återvinna en del av de matrester som följer med avloppet, beståndsdelar som reningsverket har svårt att bryta ned.

När det gäller reningen uppströms konstaterar ing. Anders Nordström, ordförande i byggnadskommittén för reningsverket, att staden nu har större möjligheter att trycka på om att reningsverk byggs. Det är ju meningen att vattnet i älven skall vara så rent att fisken trivs i det och man kan simma där, men så är ju långtifrån fallet nu. Men eftersom staden nu renar sitt avlopp kan man fordra att detsamma skall göras också högre upp där det finns stora samhällen, industrier och slakterier som är stora nersmutsare. Vattenskyddsföreningen planerar en resa uppströms i december.

Någon större skillnad nedanför avloppsreningsverket räknar ing. Nordström inte att det i första hand skall bli i vattenkvaliteten. Detta eftersom stadens utsläpp är bara en liten del. Däremot sker en märkbarare förändring till det bättre när fryserierna och foderköken avslutas.

Fastighetsing. Henik Manns, ny chef för vatten och avloppssidan, berättar att ett program skall göras upp för undersökning av förändringarna i älvvattnet. Regelbundna prov skall tas och av de prov som tagits nu framgår att verket väl uppfyller utlovade krav.

Pumpa upp det
i vattentornet

Blinkande lampor på mätarskåpet i kontrollrummet talar om hur avloppsreningsverket fungerar, vilken pump som är igång och när skrapor och omrörare arbetar.

Verket fungerar automatiskt. Raden av alarmlampor är i vanliga fall mörk, men händer det något tänds någon av dem och larm går till kraftverket. Daglig tillsyn av verket krävs dock.

Representanterna för fullmäktige och styrelse såg nog ganska imponerade ut när ing. Nordström och ing. Manns visade och berättade om hur reningsprocessen går till.

I ett glas på skrivbordet sågs resultatet av processen — så klart och fint vatten att någon undrade om det inte går att pumpa upp det här i vattentornet i stället för det vatten som kommer från vattenverket.

För 3.000 personer är avloppsreningsverket dimensionerat — av dem har man räknat med 500 på Nykarleby landskommuns byggnadsplanerade område. 1.500 kubikmeter avloppsvatten per dygn kan verket ta emot.

I runt tal en miljon har anläggningen kostat, inklusive väg, vatten, el och telefon. Entreprenaden gick på 981.000 mk. Verket har projekterats av Vesi-Hydro och byggts av Vesi-Seppo, som bygger de flesta verken av den här typen för närvarande.

Avloppsvattnet
var för rent

Det var på sommaren 1973 som planeringen påbörjades. Byggstarten skedde 22 september i fjol då första grävmaskinen satte skopan i marken. Taklagsfest hölls i mars och den 15 augusti fylldes bassängerna för första gången. De rikliga regnen har försvårat provkörningen en hel del — avloppsvattnet var för rent — och först nu är man alltså redo att ta över. Ännu fungerar slampressen inte fullständigt, men i övrigt är det klart. Provtagning skall ske varje dag under garantitiden som är två år.

För byggandet av avloppsreningsverket har staden fått 300.000 mk i räntestödslån och 89.000 mk i direkt statsbidrag, Nykarleby landskommun står för 200.00 mk och resten finansieras med lån och skattemedel. Driftskostnaderna beräknas totalt uppgå till 90.000 mk per år.

Verket är av typen biologiskt reningsverk med aktiv slamprocess och simultanfällning av fosfor. Reningseffekten är utlovad till 90 procent av syreförbrukningen och 85 procent av fosforn. Fosforhalten på utgående vatten får vara 1 mg/liter — proven har nu visat 0,75 mg/lit.

Slammet göder
gräsmattan

Speciellt för det här verket är att slammet kan tas till vara — Bror Sandström  kan kanske göda gräsmattorna med det.

Hela reningsprocessen åskådliggörs på mätarskåpet och man kan där följa avloppsvattnet från de båda pumparna för inkommande vatten, brunt och tjockt, och hur det sedan passerar skrapning, sandavskiljare, fettavskiljning, kontaktbassäng, luftning, sedimentering, klorering och så småningom rinner ut som renat. I början av processen tillsätts också ferrosulfat för att förbättra flockningen.

Slammet igen sjunker till botten i bassängerna och skrapas bort för att passera en förtjockningsbassäng, slambassäng och slutligen gå via slamtorkning och ut i en kärra. Kalk tillsätts för att slammet inte skall lukta illa och vidare tillförs polymer. Kompressorer tillför reningsprocessen luft och en del av slammet återförs för att hålla processen igång.

Man har före och under byggnadstiden åkt runt och titta på andra reningsverk i andra städer och säger sig ha funnit att det verk som nu inlett driften i Nykarleby är ett bra verk.

Fryseriernas rening
ansluts i vinter

DET DRÖJER INTE länge innan fryserierna och foderköken i Nykarleby är anslutna till avloppsreningsverket. Det här berättar Bo Sjöholm, som dels svarar för Bröderna Sjöholm och dels är styrelseordförande i Farm-Frys. Redan nu är Bröderna Sjöholms nya fryseri på Frillmossen med, men förbättringar skall göras där när det gäller återvinningen av matrester som följer med avloppsvattnet.

En filtreringstrumma skall anskaffas — en sådan kostar ca 22.000 mk — men anordningen är ännu så ny att man inte vet riktigt hur och om den fungerar. Man skall se på en motsvarande i Jyväskylä innan man bestämmer sig. De slambrunnar som finns vid fryseriet räcker till som utjämningsbassänger om man skaffar pump att tömma dem med när belastningen är låg.

Farm-Frys har för sin del kontrakt som gjorts upp och väntar nu bara på klarsignal från stadens sida. Så snart det kommer inleds grävningen av ledningen till reningsverket — eventuellt tillsammans med Nyko-Frys, eftersom ledningarna delvis kommer att löpa jämsides. Farm-Frys skall också bygga cisterner dit vattnet skall pumpas upp i och för återanvändning, samt utjämningsbassäng.

Kanske redan före nyår blir Farm-Frys ledning klar, men i varje fall ansluts fryseriet före våren.

På Nyko-Frys har man ännu inte haft möjlighet att ta ställning till kontraktet — av någon anledning har man inte fått det, men disponent Dage Fagernäs säger att man har för avsikt att gå med samtidigt som Farm-Frys ansluts och att man är intresserade av ett samarbete härvidlag. Nästa vecka skall ett möte hållas där samarbetet kommer att diskuteras.