Upptakten till kommunsammanslagningen

– om den blev av

År 2005 inleddes diskussioner om hundradets kommunreform. Första initiativet till kommunsammanslagning av kommunerna Nykarleby, Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och eventuellt Kronoby kom 2009. Under åren 2010–12 var debatten som livligast. Sedan 2017 har det inte hörts ett knyst.

Innehåll

Bjarne Kallis: Slå ihop kommunerna från Nykarleby till Karleby

Nykarleby säger nej till kommunsammanslagning

Samgångsavtalet klart

Nykarleby kan tänka sig både Jakobstad och Vasa

Nykarleby avvisar sammanslagning

Nykarleby håller hårt i självständigheten

Kronoby får välja storkommun

Kommunreformen tappar fart

Inte lätt att slå samman kulturer

Hemlig kommunkarta publicerades i tidskrift

Splittra inte Jakobstadsregionen!

”En enda kommun i Österbotten”

Nu räddas det som räddas kan inför kommunslakten

Nu är det bäddat för storkommuner

”Pedersöre är traumatiskt inställd till Jakobstad”

Larsmo vill utreda kommunfusion - men inte Pedersöre

Pedersöre vill inte utreda sammanslagning

Domkapitlet föreslår fusion i Nykarleby

Johansson: Utred storkommun runt Jakobstad

Nykarleby röstade för självständighet

Medborgarinitiativ för kommunsammanslagning

Nykarleby avvisar motion om kommunfusion

Klockrent nej till fusion i Nykarleby

Kommunutredning startar i Jakobstadsregionen

Henriksson vill utreda sammanslagning av kommuner i Jakobstadsregionen

Frostdahl vill ha Stor-Jakobstad

Nykarleby säger nej till kommunsammanslagning

Kraftigt nej från Nykarleby

En enig stadsstyrelse i Nykarleby säger nej till kommunfusion. Beslutet var väntat, säger ordförande Jan-Erik Högdahl (SFP).

Nykarleby var den första kommunen att ta ställning till sammanslagningsavtalet mellan Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Evijärvi och Nykarleby.

Nykarleby genomförde en enkätundersökning för ett antal år sedan där 92 procent av de svarande motsatte sig kommunsammanslagningar.

Är det då invånarnas åsikt som väger tyngst, eller är avtalet bristfälligt?

Nykarleby säger ett kraftigt nej till fusion

- Det är nog invånarnas åsikt som är avgörande, säger Högdahl.

Motviljan mot en sammanslagning är så pass stor, också i styrelsen, att avtalet inte ens diskuterades under mötet.

Klarar sig Nykarleby på egen hand i framtiden?

- Det tror jag nog. Jag tvivlar på att vi skulle klara oss bättre bara för att vi går ihop, säger Högdahl.

Nykarlebys ekonomi påverkas mycket av hur det går för pälsnäringen. Högdahl lyfter också upp Mirkas stora betydelse för staden.

- Vår ekonomi är lite känslig i och med pälsfarmningen som det går upp och ner för, säger Högdahl.

Vad tror du att krävs för att Nykarleby i något skede ska gå in för en kommunsammanslagning?

- Svårt att säga. Det ska nog till statliga direktiv om tvång då, säger Högdahl.

Den 19 januari är det dags för kommunstyrelsen i Pedersöre att ta ställning till sammanslagningsavtalet.

Samgångsavtalet klart

Ett fusionsavtal för kommunerna i Jakobstadsregionen är nu klart. Avtalet behandlas av fullmäktigeförsamlingarna under vårvintern.

Samarbetsnämnden gick igenom avtalet på måndagens möte.

–  Men några egentliga inlägg för eller emot blev det inte. Den diskussionen tas i fullmäktigeförsamlingarna, säger stadsdirektör Mikael Jakobsson i Jakobstad.

När fullmäktigeledamöterna tar ställning till samgångsavtalet har de tre alternativ. De kan antingen godkänna avtalet som sådant, förkasta det eller hålla det som grund för fortsatta diskussioner.

Mikael Jakobsson konstaterar att hela kommunstrukturutredningen är som en tvåstegsraket där det första skedet nu är avslutat. Han anser att det är bra att man gjort utredningsarbetet oberoende av fortsättningen.

– Sedan är det en annan sak att världen ändrat och landets regering såsat på sedan arbetet startade.

Efter att kommunerna tvingades göra sina strukturutredningar har regeringen ändrat inriktningen på social- och hälsovården. Andra stadiets utbildning är också föremål för förändringar.

Kommunstrukturutredningen för de sex kommunerna Jakobstad, Pedersöre, Larsmo, Kronoby, Nykarleby och Evijärvi är nu i princip klar, men arbetet med gymnasiernas framtid fortsätter. Den 15 januari hålls en diskussionskväll i Kronoby om gymnasiefrågan.

Nykarleby kan tänka sig både Jakobstad och Vasa

Nykarleby, eller stadens styrelse, är inte främmande för tanken att utreda både Jakobstad och Vasa som möjliga kommuner att slå sig samman med.

I november kommer Nykarleby stad att meddela finansministeriet med vilka kommuner staden utreder en framtida sammanslagning. På måndagen hölls i stadsstyrelsen en första diskussionsrunda, som visar att ledamöterna i stadsstyrelsen åtminstone i detta skede vill syna både Vasa och Jakobstad som möjliga kommuner att slå sig samman med.

– Nykarleby är i den sitsen att vi kan utreda fler än ett alternativ, säger stadsdirektör Gösta Willman.

Tongångarna från måndagens stadsstyrelsemöte tolkar Willman som att ledamöterna åtminstone i detta skede vill utreda två olika alternativ, eller Vasa och Jakobstad.

– Men utgångspunkten är ändå att Nykarleby också i fortsättningen ska vara en självständig kommun, säger Willman.

Ingen i styrelsen har heller ändrat åsikt på den punkten.

– Inte så länge gällande lagstiftning råder, säger Willman.

Att Jakobstad inte ses som det enda och det mest självklara alternativet för Nykarlebys del beror enligt Willman på rädslan att Jakobstad på sikt bildare en kommun med Karleby.

Ett val av Vasa som inte omfattar hela svenska Österbotten betyder också en övergång från svensk till finsk majoritet för Nykarleby. Att slå sig samman med Jakobstad, Pedersöre och Larsmo innebär däremot en betryggande svensk majoritet.

– Det är möjligt att det slutar med en utredning som omfattar kommunerna kring Jakobstad. Men tillsvidare bollar vi med två olika alternativ.

Och det är inte bara ledamöterna från Munsala som flaggar för att också utreda Vasa som ett alternativ. Intresset för att syna också Vasa är utbrett i Nykarlebystyrelsen.

Britt Sund

Nykarleby avvisar sammanslagning

Publicerad 11 april 2012 kl. 07:46.
Senast ändrad 11 april 2012 kl. 07:58.

NYKARLEBY. Enigt fullmäktige vill fortsätta som självständig kommun. Leif Häggblom och Jan-Erik Frostdahl förlorade omröstning om utredning.

Ett enhälligt stadsfullmäktige godkände styrelsens förslag till utlåtande om kommunreformen. Det vill säga både nej till en kommunsammanslagning och nej till en utredning.

Leif Häggblom (C) och Jan-Erik Frostdahl (SFP) ville båda att Nykarleby skulle utreda en kommunindelning för de fyra kommunerna kring Jakobstad. I omröstningen förlorade de med siffrorna två mot 25. Frostdahl anmälde även avvikande åsikt till protokollet om utlåtandet, som han anser vara ett stort strategiskt misstag för Nykarleby.

Under den två timmar långa debatten i fullmäktige presenterade Jan-Erik Frostdahl även en egen enmansutredning om en kommunsammanslagning som han gjort i väntan på att fullmäktige skulle säga nej till både sammanslagning och utredning.

- När det gäller stora frågor är det klokt att tänka efter både två och tre gånger trots ironiska beskyllningar om att man bygger vindskydd i stället för väderkvarnar. Men bättre att skämmas en liten stund än att ångra sig för lång tid, sade stadsdirektör Gösta Willman.

Nykarleby håller hårt i självständigheten

Publicerad 21 februari 2012 kl. 20:32.
Senast ändrad 21 februari 2012 kl. 22:57.

NYKARLEBY. Inte ett enda steg har Nykarleby backat i fråga om kommunens framtid som självständig kommun.

Det är också det entydiga beskedet Nykarleby kommer att framföra på torsdagens seminarium då de österbottniska kommunerna möter förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen och justitieminister Anna-Maja Henriksson i Vasa.

Den nya kommunkartan diskuterades utanför protokollet på stadsstyrelsens möte i måndags. Det råder i styrelsen en enhällig uppfattning om att staden ska fortsätta som självständig kommun.

- Bortsett från Kristinestad och Kaskö ser de demografiska siffrorna för kommunerna i svenska Österbotten mycket goda ut. Det gäller också för Nykarleby, säger stadsdirektör Gösta Willman.

Enligt Willman handlar det inte bara om ett tyckande eller att envist hålla fast vid tidigare beslut.

- Tvärtom har de utredningar och prognoser som finansministeriet gjort och som vi analyserat i själva verket förstärkt vår uppfattning om att fortsätta som självständig kommun.

Britt Sund

Kronoby får välja
storkommun

Publicerad 8 februari 2012 kl. 11:00.
Senast ändrad 8 februari 2012 kl. 20:53.

Kronoby kommer att få välja vilken kommun man vill tillhöra. Det är också möjligt att splittra kommunen byavis. Arbetsgruppen bakom förslaget till ny kommunindelning placerar ändå Kronoby i Karlebyregionens storkommun.

Det nya förslaget till kommunindelning som presenterades av en arbetsgrupp i dag följer alltså den karta som tidigare publicerades i Suomen Kuvalehti.

Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad och Larsmo bildar en kommun, medan Karleby, Kannus, Kaustby, Toholampi, Vetil, Halso, Lestijärvi och Perho går samman. Kronoby har placerats Karlebyregionens storkommun, men kan alltså välja Jakobstadsregionen om man vill. Det är också möjligt att någon av kommundelarna hör till den ena och någon till den andra. Byn Patana i Vetil kan välja om den hör till Alajärvi eller Karlebys nya storkommun.

Vasa föreslås gå samman med Korsnäs, Korsholm, Malax, Laihela, Lillkyro och Vörå.

Kaskö, Kristinestad och Närpes bildar en kommun i den nya kommunutredningen.

Enligt förslaget ska antalet kommuner i fasta Finland minskas från 320 till cirka 70.

De nya kommunerna bygger på områden där människor arbetar och uträttar sina ärenden och kommuner kan vid behov tvingas att gå ihop.

Ursprungligen var det meningen att kommunreformen skulle vara genomförd före årsskiftet 2014-2015. Arbetsgruppen konstaterar dock att det behövs mera tid vid mera omfattande kommunsammanslagningar.

Arbetsgruppen överlämnade nyss sin rapport till kommunminister Henna Virkkunen (Saml)

Sofia Grankull/FNB

Kommunreformen tappar fart

Publicerad 26 januari 2012 kl. 23:58.
Senast ändrad 26 januari 2012 kl. 22:36

LEDARE. Århundradets kommunreform. Det finns en överhängande risk att reformen trampar vatten de närmaste månaderna. Kommunalvalet närmar sig och regeringspartierna fruktar negativa väljarreaktioner.

År 2005 sköt Matti Vanhanens regering startskottet för århundradets kommunreform, det vill säga KSSR-reformen. Arbetet leddes av dåvarande kommunminister Hannes Manninen, som i likhet med statsministern representerade Centern.

Reformen motiverades med behovet att skapa en ekonomisk och täckande servicestruktur för att trygga högklassiga välfärdstjänster. Efter att reformen sparkats igång har kommunernas antal minskat från 444 till 336. Uppgifter om effektivitetsvinster saknas, men inte med bästa vilja kan man säga att man de senaste 6-7 åren kommit speciellt långt.

Sedan 2005 har världen förändrats drastiskt och åtminstone i ekonomiskt hänseende inte till det bättre. Behovet av strukturella reformer är större än någonsin, samtidigt som hela kommunreformen trampar vatten. Regeringspartierna fruktar med rätta negativa väljarreaktioner i höstens kommunalval och uppfattningen om regeringspartiernas beslutsångest stärks av motstrisignaler från regeringen.

Mot bakgrunden av att såväl statsminister Jyrki Katainen som finansminister Jutta Urpilainen gång efter annan försäkrat att kommunreformen ska genomföras, kan man inte dra någon annan slutsats än att ett uppskov skulle vara en stor prestigeförlust för regeringen.

Fast egentligen, om det verkligen handlar om århundradets kommunreform, vars syfte är att åstadkomma ändamålsenliga servicestrukturer, är det tämligen oklokt att i detta skede rita upp en karta där landet är indelat i ett 70-tal storkommuner.

Det är även lätt att hålla med Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg då han framhåller att man först borde diskutera vad kommunerna ska göra innan man går in för en reform.

En framkomlig väg är utan tvivel den inom EU åtminstone i teorin omhuldade subsidaritetsprincipen. Enlig denna bör besluten fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Det betyder att samhället byggs underifrån uppåt och att de högre nivåerna vid behov stöder de lägre.

Det här betyder inte automatiskt att små kommuner är att föredra framom större enheter. I fall beslut om merparten av liten kommuns budget fattas av samkommuner, eller som i Jakobstadsregionen inom ramen för värdkommunmodellen, är ett folkvalt fullmäktige i en storkommun definitivt ett bättre alternativ än en gemensam social- och hälsovårdsnämnd.

Samarbete över regiongränserna kan även rekommenderas. Varken Jakobstads- eller Karlebyregionen kan var för sig sköta yrkesutbildningen på båda språken. Därför har man redan länge samarbetat. Det är bra att man i de två regionerna nu insett betydelsen av ett fördjupat samarbete. Den utvecklingszon av Karleby- och Jakobstadsregionen som stadsfullmäktige i Jakobstad på måndag ska ta ställning till omfattar markanvändning, trafik- och logistikförhållanden, intressebevakning, näringsgrenar och kunnande, kommunikation och marknadsföring och inte minst social- och hälsovårds- samt utbildningstjänster.

Speciellt aktuellt är samarbetsbehovet inom specialvården. Insikten om att alla parter har mycket att vinna på ett gemensamt agerande har vuxit. Utvecklingszonen är ett positivt exempel på hur man bygger upp ett samhälle nerifrån uppåt. Regionerna har trots allt mycket gemensamt. Finanskrisen som slog till år 2008 har ökat insikten att alla sist och slutligen sitter i samma båt.

Bengt Rönnback

Inte lätt att slå samman kulturer

Publicerad 20 januari 2012 kl. 23:58.
Senast ändrad 20 januari 2012 kl. 22:15.

LEDARE, JAKOBSTAD. En svår process. I de kommuner där man motsätter sig en fusion med Jakobstad talar man om en dålig förvaltningskultur, byråkrati och beslutsångest. Liknande argument förs även fram på annat håll.

Då en eventuell sammanslagning av Jakobstad och dess grannkommuner ventileras, är stadens dåliga förvaltningskultur ett motargument man gång efter annan stöter på. Många talar förvisso av bara farten om stadens eländiga förvaltning, utan någon kunskap om verkligheten.

Men då kritiken kommer från personer som borde veta hur saker och ting ligger till och då kritiska kommentarer även kommer inifrån, kan man inte undgå tanken att ingen rök utan eld.

Det är naturligtvis inte bara staden Jakobstad som kritiseras för en dålig förvaltningskultur. I Korsholm är kritiken mot förvaltningskulturen i Vasa så gott som identisk med den mot Jakobstad i stadens grannkommuner. Men även på annat håll hörs liknande tongångar, bland annat i kommunerna kring Åbo, Björneborg, Kuopio, Uleåborg med flera. Ett annat ord som nu och då figurerat i kritiken mot Jakobstad är ”beslutsångest”. Bland annat i Pedersöre, men även i Nykarleby pekar kritikerna på den brokiga partifloran och det därmed sammanhängande behovet av kompromisser, det här menar man att försämrar förutsättningarna för flexibilitet och snabba beslut, Beslutsgången sägs vara lättare där ett parti har absolut majoritet i kommunfullmäktige.

Den här analysen av beslutsångestens orsaker har dock inte mycket med verkligheten i Jakobstad att göra. Det är svårt att hitta något exempel på att det största partiet SFP skulle ha stött på hårt motstånd och röstats ner av de övriga. I själva verket brukar beslutsfattarna i Jakobstad i regel snällt svälja de beredningar tjänstemännen kommer med. Det skulle naturligtvis vara önskvärt att kritiken mot stadens förvaltning är konstruktiv.

Då räcker det inte med att tala om en dålig förvaltningskultur. Man bör precisera kritiken och svara på frågan vad det är som fungerar dåligt. Men det är även viktigt att se skillnaden mellan kritik och negativism. Det finns dessutom även mycket i stadens förvaltning som fungerar bra. Men det talar man sällan om.

Det är självklart att det finns många frågetecken kring en kommunfusion. Någon lät match blir det inte att slå samman förvaltningar. Eftersom alla anställda har ett uppsägningsskydd på fem år kommer det efter sammanslagningen att finnas en hel del överflödig personal. En kommun behöver ju inte fyra kommundirektörer, fyra kommunsekreterare och fem skoldirektörer.

Det blir inte lätt att placera den överflödiga personalen. Det blir även svårt att på objektiva grunder avgöra vem som är överflödig. Frestelsen är stor att man konstruerar tjänster för de överflödiga. Under fem år hinner dessa tjänster cementeras, varefter systemet inte påstås fungera utan dessa. Det har även föreslagits att man borde ge de ”överflödiga” egna rum utan arbetsuppgifter. Sannolikt skulle de flesta då inte att stanna fem år i ett vacuum, utan rätt snabbt att söka nya jobb. I många organisationer är det snarare regel än undantag att antalet anställda och arbetsmängden inte står i proportion till varandra. Men alla normalt funtade människor vill uträtta något och tjänstemän brukar även ha en förmåga att skapa arbete åt varandra. Ju större organisation, dess mer byråkratisk och ineffektiv tenderar administrationen att bli.

Det är sällan en sammanslagning av två eller fler kulturer sker utan problem. Men en kommunfusion ger i bästa fall möjligheter att göra sig av med förlegade förvaltningsstrukturer.

Bengt Rönnback

Hemlig kommunkarta
publicerades i tidskrift

Publicerad 13 januari 2012 kl. 07:11.
Senast ändrad 13 januari 2012 kl. 13:43.

Finansministeriet vill bara låta en dryg femtedel av landets kommuner leva vidare. Det framgår av en kommunkarta som ministeriet gjort som underlag för kommunreformen.

Tidskriften Suomen Kuvalehti avslöjar den hemliga planen i sitt senaste nummer.

Enligt kartan skulle Vasa, Korsholm, Malax, Korsnäs, Vörå, Lillkyro och Laihela bilda en kommun. Närpes, Kaskö och Kristinestad skulle bilda en kommun i syd och Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad och Larsmo en kommun i norr. Karleby har på kartan kombinerats med Kannus, Kaustby, Toholampi, Vetil, Halsua, Lestijärvi och Perho. Kronoby kan gå ihop med endera Jakobstads- eller Karlebyregionen.

Enligt kartan ska bland annat kranskommunerna kring Tammerfors och Åbo tvingas med i storkommuner. I huvudstadsregionen skulle Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda fusioneras.

Kommunkartan skulle ursprungligen offentliggöras vid årsskiftet. Presentationen har dock skjutits upp till i februari. Från oppositionshåll har man uppfattat det här som ett sätt att skydda Sauli Niinistös (Saml) presidentvalskampanj. Kommunreformen har beretts av samlingspartistiska förvaltnings- och kommunministern Henna Virkkunen.

Enligt Suomen Kuvalehti går reformen sannolikt om intet på grund av att de övriga regeringspartierna inte kan acceptera vare sig tvångssammanslagningar eller Virkkunens tillvägagångssätt.

Se kommunkartan på Suomen Kuvalehtis webbplats (klicka på ett landskap på kartan för att närmare se hur kommunerna kombinerats).

FNB-Vbl nyheter@hssmedia.fi

Splittra inte Jakobstadsregionen!

Publicerad 16 december 2011 kl. 23:58.
Senast ändrad 16 december 2011 kl. 22:39.

LEDARE, JAKOBSTAD. Kommunreformen. I ett förnuftsperspektiv borde Jakobstad, Pedersöre, Larsmo, Nykarleby och en del av Kronoby bilda en storkommun. Det återstår dock att se om förnuftet drar det längsta strået.

I dag är i regel den egna kommunen en betydligt starkare sammanhållande faktor än det parti man råkar tillhöra eller sympatisera med. Speciellt i diskussionerna om kommuneformen är det de facto hemkommunen och inte det egna partiet som man i första hand identifierar si med. Så är fallet även i Jakobstadsregionen.

Ett färskt belägg för detta är den diametralt olika uppfattningen bland socialdemokraterna om en sammanslagning av Jakobstad och Larsmo. I Jakobstad är den svenska lokalföreningen för, medan motsvarande förening i Larsmo är emot en samgång.

Samma mönster finns på många håll i landet inom så gott som alla partier.

Utifrån betraktat borde kommunreformen i Jakobstads-regionen vara en enkel process. Fyra kommuner bedriver redan ett samarbete inom social- och hälsovården. Det naturliga vore med andra ord att Jakobstad, Pedersöre, Larsmo, Nykarleby, plus eventuellt en del av Kronoby bildar en storkommun Pedersöre-Pietarsaari. Inte heller i språkligt avseende skulle kommunreformen vara något problem, eftersom majoritetsspråket inte skulle ändras. En sammanslagning av Vasa och Korsholm är ett betydligt mer komplicerat fall.

För Larsmos del är dagarna som självständig kommun räknade. År 2012 beräknas kommunen få drygt tre miljoner euro i skatteutjämning. Faller utjämningen bort, tvingas man höja kommunalskatten till minst 24 procent.

Om inkomstöverföringarna fortsätter som förut, skulle det vara dumt av Larsmo att gå samman med Jakobstad. Men det gör de inte. Sämre blir det för Larsmoborna efter en kommunsammanslagning, men troligen skulle det bli ännu svårare att fortsätta på egen hand. Därför kan det vara klokt av Larsmo att nu göra slag i sak, säga ja till Jakobstads frieri och ta del av de statliga morotspengar som ännu delas ut.

Larsmo är inte Grankulla, vilket betyder att kommunen utan inkomstutjämning svårligen kan stå stadigt på egna ben. Samma gäller speciellt Pedersöre, men även Nykarleby och Kronoby.

En gemensam nämnare för Jakobstads grannar är utan tvivel aversionen mot staden. Finns det något som förenar Pedersöre och Nykarleby så är det just den ”gemensamma fienden”. Speciellt i Pedersöre är ”Jakobstadskomplexet” påtagligt, varför det sannolikt där kan finnas ett stöd för en samgång med Nykarleby.

Även i frågan om orienteringen är Jakobstadsregionen splittrad. Det blev speciellt tydligt då kommunerna valde räddningsområde. Jakobstad och Larsmo stannade då för ett samarbete norrut, medan Pedersöre och Nykarleby vände sig söderut.

Det är lätt att hålla med KD:sPeter Östman i det han menar att en kommunfusion Pedersöre-Nykarleby skulle vara ett effektivt hinder mot en bra utveckling av Jakobstadsregionen.

Samförståndet i en kommun kräver mer än att man har en ”gemensam fiende”. Skulle Pedersöre och Nykarleby mot förmodan gå samman, är första frågan var kommunens centrum skulle finnas. Då dessa två kommuner i dag sammantaget erhåller en årlig skatteutjämning på över 9 miljoner euro, skulle det dessutom bli en fattig kommun då denna utjämning faller bort.

Till grannkommunernas försvar måste dock anföras att staden Jakobstad i dag inte på långt när fungerar så bra som man kunde önska. Ekonomin är som bekant inte så god. Föga tilltalas grannarna av att staden är Finlands fjärde mest skuldsatta kommun.

Bengt Rönnback

”En enda kommun
i Österbotten”

Publicerad 13 oktober 2011 kl. 19:07.
Senast ändrad 13 oktober 2011 kl. 19:16.

En kommun i Österbotten, en kommun kring Borgå och en kommun bestående av Väståboland, Kimitoön, Hangö och Raseborg. Det föreslår Kulturfondens förra direktör, professor Krister Ståhlberg som lösning på hur man ska kunna bilda starka svenskspråkiga områden i kommunreformen.

Han presenterade sitt förslag på SFP:s seminarium om kommunreformen i Helsingfors på torsdagen.

Ståhlberg konstaterar att Samlingspartierna och Socialdemokraterna menar allvar med kommunreformen.

– De kommer inte att få en sådan chans till.

Finlandssvenskarna måste vara proaktiva och välja hur vi vill ha det, säger Ståhlberg.

– Och det måste falla inom ramarna för hur regeringen vill ha det.

Stålberg tror att man kommer att tvinga fram en fusion i Vasaregionen som leder till att den mellersta delen av Österbotten utgörs av en kommun med finsk majoritet.

– Jag ser väldigt lite chanser att undvika den här situationen. Den enda möjligheten här är att börja utreda vad det skulle innebära att gå in för en kommun Österbotten.

FNB

Larsmo vill utreda kommunfusion
- men inte Pedersöre

Publicerad 25 januari 2011 kl. 14:26.
Senast ändrad 25 januari 2011 kl. 15:35.

LARSMO. Larsmo vill utreda en kommunsammanslagning i Jakobstadsregionen. Det beslöt kommunstyrelsen, förutsatt att en tredje kommun också deltar i utredningen. Men styrelsen i Pedersöre säger nej.

Jakobstad har tidigare röstat för en utredning, medan Nykarleby sagt nej. Frågan delar åsikterna i kommunstyrelsen i Pedersöre. Med rösterna 9-2 blev det i alla fall nej tack.

Kommundirektören Mikael Sandås hade i beredningen föreslagit att Pedersöre inte medverkar i en utredning. Under måndagens möte gick Ralf Lindfors (KD) mot beredningen och föreslog att Pedersöre låter utreda konsekvenserna av att kommunerna i Jakobstadsregionen går samman.

- Jag vill inte säga att jag är för en fusion, men vi borde i alla fall kunna utreda, säger Lindfors.

Han tycker att beredningen bara tog upp de positiva aspeketerna med att Pedersöre förblir självständigt, medan eventuella fördelar med en kommunfusion inte nämndes med ett ord.

I omröstningen stöddes Lindfors av SDP:s Johanna Överfors.

- Jag tycker att vi gott och väl kunde hålla dörren öppen och utreda en fusion. Vi har all världens arbetsgrupper i andra ärenden, varför inte en i den här frågan också, säger Överfors.

Frågan går vidare till Pedersöre kommunfullmäktige som tar ställning till utredningen 7 mars.

I Kronoby har ännu inget initaitiv lämnats in angående utredningen.

Red, ÖT

Domkapitlet föreslår
fusion i Nykarleby

Publicerad 21 december 2010 kl. 10:57.
Senast ändrad 21 december 2010 kl. 11:30

NYKARLEBY. Domkapitlet föreslår att Nykarleby, Munsala och Jeppo församlingar slås ihop till en församling. Jeppo församling är inte glad över beslutet.

I Jeppo har man sedan länge gjort klart att man inte är intresserad av en sammanslagning. Jeppo församling hade i stället hoppats på ett närmare samarbete liknande det som finns inom Pedersöre kyrkliga samfälligheter.

Initiativet till en sammanslagning kommer från Munsala församling. Kyrkostyrelsen avgör frågan i vår.

Sofia Grankull

Johansson: Utred
storkommun runt Jakobstad

Publicerad 20 november 2010 kl. 11:00.
Senast ändrad 20 november 2010 kl. 23:28.

JAKOBSTAD. En av de mest naturliga storkommunerna i svenskfinland skulle vara en kommun runt Jakobstad. Det säger SFP:s partisekreterare Johan Johansson, som talade i Jakobstad på lördagen.

I Jakobstad finns en naturlig centralort, ett gemensamt samarbetsområde för social- och hälsovården och en gemensam företagskultur och -struktur. Samtidigt råder det ett förtroende mellan regionens politiker och tjänstemän, vilket är en grundläggande faktor för ett lyckat äktenskap, lyder motiveringarna.

- Finland behöver starka svenska strukturer, denna region kunde vara en av dem, säger Johansson.

Johansson konstaterar att det här är en fråga som regionens politiker i första hand skall ta ställning till och ingen annan.

- Jag skulle dock inte vara främmande för att låta göra en oberoende utredning om hur man bäst kunde garantera den enskilda individens möjligheter till god kommunal service framöver. Förvaltningen är till för människan, inte tvärtom.

FNB

Nykarleby röstade för självständighet

Publicerad 11 november 2010 kl. 23:45.
Senast ändrad 12 november 2010 kl. 08:29.

NYKARLEBY. Jan-Erik Frostdahl (SFP) och Leif Häggblom (C) fick inget gehör sin motion om kommunfusion med Jakobstadsregionen. Fullmäktige röstade ner dem med 25-2.

Stadsdirektör Gösta Willman inledde med att redogöra för sin och en enig stadsstyrelses syn på motionen. Han slog fast att han har varken fullmakt eller önskan att förhandla om kommunsammanslagning. Med anledning av det färska medborgarinitiativet tror Willman inte att någon folkomröstning behövs.

-Jag efterlyser i stället en aktiv medborgardiskussion. I Nykarleby är inte ens företagarna förespråkare för en storkommun.

Det var en av få saker som motionsställaren Jan-Erik Frostdahl kunde hålla med Willman om.

-Jag brukar inte vara en vän av folkomröstningar, men eftersom fullmäktigeförsamlingarna tycks sakna beslutsförmåga måste tydligen kommuninvånarna ta saken i egna händer, precis som man gjorde i Oravais.

-Vi kan inte sitta och vänta på att någon ska sparka oss i rätt riktning. I stället måste vi ta hänsyn till regionens utveckling och fördjupa den kommunala demokratin som urholkas i mycket snabb takt, sade Frostdahl.

Jakobstad och dess förvaltning fick inte mycket beröm.

-En storkommun med 42000 invånare borde ha möjlighet till en mera rationell drift, men är det så? Nykarleby har en skuld 12 miljoner, medan Jakobstad har 100 miljoner. Vi har en skattesats på 19,75, medan Jakobstad har 20,25. Större är inte alltid effektivare, sade Willman.

Nykarleby kommer att bibehålla inkomstskatteprocenten på 19,75 procent. De andra skatterna är också oförändrade.

Sören Bäck

Stadsdirektör Mikael Jakobsson (till vänster) fick ta emot medborgarinitiativet av Johan Karjaluoto och Märta-Lisa Westman. Foto: Katja Nyman

Medborgarinitiativ för
kommunsammanslagning

I dag har ett medborgarinitiativ lämnats in för en kommunsammanslagning. Initiativet lämnades in i Jakobstad, Nykarleby, Larsmo och Pedersöre.

I initiativet vill undertecknarna bland annat att kommunerna utreder vad en kommunsammanslagning skulle innebära för den enskilda kommuninvånarens och för kommunernas ekonomi samt för service, demokrati och identiteten i kommunerna. Man önskar också att kommuninvånarna skulle få en sammanfattande broschyr över utredningen, att en webbplats öppnas där kommuninvånarna kan ställa frågor och att en rådgivande folkomröstning om kommunsammanslagning ordnas förslagsvis hösten 2011.
      Medborgarinitiativet är sammanställt och undertecknat av några personer från alla de fyra kommunerna.
      - Visst kunde vi ha samlat in fler namn, men vi valde i stället att låta några tunga namn från varje kommun skriva under. Det blir en snabbare process på det viset, säger Johan Karjaluoto, en av undertecknarna i Jakobstad.
      Påfallande många av undertecknarna kommer från näringslivet.
      Undertecknare i Jakobstad:
      Märta-Lisa Westman, Johan Karjaluoto och Jouko Pihlajamaa.
      Nykarleby: Bengt Jansson och Kurt Betlehem
      Pedersöre: Bo-Sanfrid Höglund, Rebecka Nylund och Mikael Eklund.
      Larsmo: Bengt Björkskog, Peter Björkskog och Hans Vasara.

Nykarleby avvvisar motion om kommunfusion

Nykarleby har inga planer på att inleda förhandlingar om kommunsammanslagning med sina grannkommuner. Det svarar stadsstyrelsen på en fullmäktigemotion inlämnad av Jan-Erik Frostdahl och Leif Häggblom.

Motionsställarna yrkade på att stadsstyrelsen skulle vända sig till Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Kronoby med ett förslag om att inleda förhandlingar om en kommunsammanslagning i Jakobstadsregionen.

Stadsstyrelsen hänvisar i sitt svar till stadsfullmäktige som vid flera tillfällen uttalat sig för självständighet. Stadsfullmäktige i Nykarleby ska ännu säga sitt om motionen.

26.10.2010 12.43.

https://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=199373

Kommunutredning startar i Jakobstadsregionen

På måndagen blev det klart. Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden sade enhälligt ja till en utredning av möjligheterna till ett utvidgat samarbete mellan kommunerna i regionen.

Utredningen omfattar alla kommunala sektorer förutom social- och hälsovården, för vilka det redan finns ett beslut om samarbete mellan kommunerna Larsmo, Pedersöre, Jakobstad och Nykarleby.
     Den nya utredningen som administreras av näringscentralen Concordia omfattar också Kronoby kommun vid sidan av Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby.
     - Utredningen ska omfatta bildningssektorn, tekniska sektorn och övriga kommunala stödfunktioner, säger programchef Margita Lukkarinen på Concordia.
     - Målsättningen med utredningen är inte en kommunfusion, utan utredningen ska ta fram basfakta, fakta som inte alls finns i dag, säger hon.
     De fakta som fås fram i utredningen ska sedan ligga till grund för de förtroendevalda och för besluten som fattas när det gäller hur samarbetet mellan kommunerna skall organiseras i framtiden.
     Utredningen borde vara klar senast i slutet av året, eller i november, december i år.

Frostdahl vill ha Stor-Jakobstad

NYKARLEBY. Jan-Erik Frostdahl (SFP) vill ha en snabb utredning om en kommunsammanslagning i Jakobstadsregionen. Stor-Jakobstad blir en helt ny kommun, inte en fusion av grannkommunerna med Jakobstad som staden nu fungerar.

Nykarleby stad ska ta initiativ till en konsekvensutredning om en kommunsammanslagning av kommunerna i Jakobstadsregionen. Det föreslår Jan-Erik Frostdahl, (SFP) i en fullmäktigemotion. Frostdahl vill att utredningen görs i brådskande ordning.
     -Målet är att utredningen ska tillställas fullmäktigeförsamlingarna i de berörda kommunerna ännu detta år, säger han.
     - Jag har i diskussioner märkt att de flesta inser vad klockan är slagen. Men alla värjer sig för att göra någonting för att visionen förverkligas. I stället går man in för den nya strukturen baklänges och med förbundna ögon.
     Den inställningen ser Frostdahl både som oansvarig och ohållbar.
En kommunsammanslagning får inte innebära att grannkommunerna sammanslås med Jakobstad som staden nu fungerar.
     -I stället måste man skapa en helt ny kommun, med ny förvaltningskultur och med nya ledningsfunktioner.