Österbottniska Posten
hösten 1884

Motsvarande vecka publiceras några notiser och annonser.

Eftersom jag nästan av födsel och av ohejdad vana är järnvägsintresserad, finns även en del notiser om byggandet av sträckan Seinäjoki – Uleåborg på Österbottniska stambanan.

Nr 34, den 21 augusti

*     *     *

Österbottniska jernvägen. Red. af detta blad [Anders Svedberg] har nyligen varit i tillfälle under resor i bygderna att för första gången taga åtskilliga delar af den nya jernvägen i ögonsigte, såväl Gamlakarleby, Kronoby, Brännäs [Sic!] och Jeppo stationer som åtskilliga mellanliggande delar af linien. Telegraflinjen är, såsom förut är nämndt, i fullt skick, stora sträckor af linien är fyld och färdig att mottaga sleepers och skenor, brobyggnader äro påbörjade och stenar släpas fortfarande till desamma. Öfverallt syntes vara lif och rörelse, och man har således all anledning hoppas att redan nästa sommar få se lokomotivet frusta fram genom våra bygder.

Då man varit med vid landtdagen och kämpat för att få jernväg genom våra bygder kändes det godt att se arbetet så långt framskridet, att man inom en jemförelsevis kort tid hoppas få se denna för Österbottens framtid så vigtiga kommunikationsled öppnad. Äfven den som icke kan fatta någon annan fördel af jernvägens förläggande genom vår ort måste medgifva, att den vid svåra hungersår kommer att i sin mon bidraga till räddande af många menniskolif, genom den lättare förbindelse med Ryssland den bereder oss. Den frost som, lyckligtvis hittills varit ganska lindrig, gifver oss en ny påminnelse om nyttan af en snabb förbindelse med Rysslands spanmåls orter.

Nr 35, den 28 augusti

Seminariet i Nykarleby har åter börjat ett nytt läseår. Första klassen har 9 nya elever och andra kl. har erhållit en ny elev, således in summa 10 nya. 

*     *     *

Eldsvåda. Den 24 dennes nedbrann en vid Kärrfors i Forsby af Nykarleby socken anlagd benmjöls fabrik med dermed sammanbygda magasins byggnader tillhörig handlanden J. Hedström i denna stad. Om orsaken till eldens löskomst kunde vid i går anstäld undersökning ingen utredning vinnas. Eldsvådan varslades kl. 3 på e. m. och eldningen under ångpannan hade upphört redan på förmiddagen. Elden varslades först å yttre taket i närheten till ångskorstenen och inom en kort stund var fabriken nedbrunnen. En alldeles invid fabriken uppförd såg och benstamp och en i närheten varande boningsbyggnad räddades genom de kraftiga släckningsåtgärder som vidtogos af tillströmmande folk. Fabriken lär komma att återuppbyggas så fort sig göra låter.

Nr 36, den 4 september

Nykarleby. Resultatet af mötet för bildande af segelförening för Nykarleby kom af förbiseende ej att ingå i sista nummmern. Intresset för saken var ganska stort och tecknade sig genast vid mötet 17 blifvande medlemmar. Sedermera ha också några nya medlemmar tillkommit. Till kommitterade, som egde inhemta kännedom om andra dylika föreningars stadgar och derefter inkomma med förslag till stadgar valdes hr lektor G. Hedström, aptekar Sandström och F. Olson. Derefter skulle ett nytt möte — troligen dock ej förr än nästa vår, då seglingarna och vistelsen å sommarvillorna eller som man kunde kalla det ”sommarsäsongen” i det närmaste ren är afslutad — sammankallas, som egde granska och antaga stadgarna, och skulle derigenom föreningen anses bildad.

— Seminariets normalskola vidtog m ed sin verlsamhet sista måndag den 1 dennes, och besökes af 53 elever.

— En god affär berättas kägelbanan å Brunnsholmen vara. Sistlidne höst undergick banan en välbehöflig reparation, som torde kostat omkring 50 mark och i sommar torde den ren inbragt sina egare 4 gånger detta belopp.

— Provisionel trafik å bandelen Östermyra — Gla:karleby är enligt Uleåborgs jernvägsbygnadskomités yttrande att emotse i höst om ett år. Innan hela bansträckan till Uleåborg härför kan upplåtas torde deremot åtgå tre år. (Wbl.)

— Jernvägsbron öfwer Ule elf kommer att byggas på en enda stor båge, hvilken kommer att ha den största spännvidd af alla jernvvägsbroar i Finland.

Stulet.

Natten till den 1 sept. inkom en qvinnsperson, iklädd brun kofta och hvit duk med en grå schal på armen till en gård här i staden och efter hennes bortgång fattades 2:ne st. frunt. klädningar, af hvilka den ene röd- den andre brunbottnig. Den som kan tillrätta skaffa det stulna, får hederlig vedergällning, då anmälan göres hos vaktmästar Eklund i Nykarleby.

Nr 37, den 11 september

Expropriation. Värdering af de marker som vederbörande jordegare inom Jeppo kapell och Nykarleby socken komma att afstå till jernvägen kommer att vidtaga från och med den 29 innevarande september.

Djurplågeri. Härom dagen antog åkar Häggblom härstädes en spring- och körpojke. Denne skulle en afton i förra veckan åka ned till Andra sjön för att afhemta några resande, men körde troligen vilse och hamnade uppe i skogen nära Bonäs. Där körde han omkull med häst och kärra, och troligen ur stånd att sjelf få upp hästen och kärran lemnade han alltsammans och — rymde. Hästen fanns påföljande dag ännu qvarliggande, men ändock vid lif i skogen. Han fördes hem men dog efter ett dygn. Pojken är fortfarande på rymmarestråt.

En afskedsfest firades sistlidne fredagsafton för stadens afgående borgmästare T. Wilander. Borgmästaren Wilander afreste i dag för att tillträda haradshöfdingetjensten i Piippola domsaga.

Nr 38, den  18 september

Slagtare ohoj!

Vid slagt bör alltid eftersträfvas: göra djurens död så snabb och så litet plågsam som möjligt; 2) att få ett vackert, godt och hållbart kött. Det förra vinnes genom att plötsligt göra djuren tänko- och medvetslösa; det sednare genom blodets fullkomliga aftappande. I sådant ändamål användes vid djurens slagtande s. k. slagtmask. Djurskyddsföreningen i Nykarleby har anskaffat sådan slagtmask, hvilken finnes till påseende (som modell) å prostgården samt kan äfven för kortare tid vid förekommande slagtning kostnadsfritt till låns erhållas. [Demonstartion.]

Österbotten.

Nykarleby den 18 september.

Ny valordning vid landtdagsmannaval lärer af H. M:t blifvit stadfästad för Nykarleby stad. Röstskalan är begränsad till 25 rösters maximum.

— Skolan i Nykarleby. Uti senast utkomna häfte af Pedagogisk Tidskrift ingår bland annat en intressant skildring om skolans i Nykarleby öden från trivialskolans härstädes anläggning 1640, denna skolas förflyttning till Vasa 1684, o. s. v. författad af hr lektor M. Strömberg. Uppsatsens längd tillåter oss icke att i vårt blad intaga densamma men vi hänvisa dem af våra läsare, som intressera sig för skolans i vår stad öden, till nämnde tidskrift.

— Å J. W. Nesslers härvarande tryckeri har nyligen afslutats tryckningen af framlidne rektorn L. L. Lauréns bok: Wasa Trivialskola 1684—1884. Anteckningar, gjorda med anledning af skolans tvåhundraåriga tillvaro.

— Inbrottsstöld har föröfvats natten efter Alexanders dagen uti enkefru Ahlqvists egande villa Marielund vid Andra sjön.

— Rönnblomster plockades sistlidne söndag å en gård i staden.

— Sökande till borgmästare tjensten härstädes, hvartill tiden gick ut sistlidne måndag äro följande personer: vice häradshöfdingarne Sterenius, Elfvengren och Alberg, samt hofrätts auskultanterne Montin och Castren.

— Olyckshändelse. Bonden Anders Nylunds å Draka hemman son, en tioårig pojke var här om dagen på bärplockning och klef derunder upp i ett träd, hvarifrån han föll och skadade sig så illa att fara lär vara för lifvet.

— Nejonögonfisket, som vid denna årstid vanligen är ganska lönande, inbringar för närvarande ingenting i följd af det ovanligt låga vattenståndet, som hindrar fisken att stiga upp i elfven.

— Å Segelföreningsmötet sednaste Thorsdag antogs med några mindre förändringar det förslag till stadgar som af komitterade blifvit uppgjordt. Till interimsstyrelse för den nya föreningen, som kallar sig ”Segelsällakapet Ägir” valdes Herrar Julius Sandström, Fritz Olson och Gustaf Hedström.

— En mindre tjufnad förekom för par dagar sedan i Handlanden M. Joel Hedströms butik idet en qvinna från Socklot tillegnade sig tyg till ett värde af omkr. 19 mk. Qvinnan som snart derefter ertappades är allaredan dömd för sitt olagliga tilltag, hvilket hon äfven inför rätta betänke.

Nr 40, den 2 oktober

— Qvasimarknad. Sedan några år tillbaka har man i vår stad firat ett slags qvasimarknad mikaelitiden. Detta år tycks man dock icke blifvit ense om när denna marknad skall firas. Redan måndag och tisdag fanns marknadsfolk i staden från de norra orterna. Under gårdagen var det en ganska stark folktillströmning, som sannolikt fortsättes i dag, hufvudsakligast dock från de kringliggande svenska socknarna. Den ringa folktillströmningen från de öfra finska orterna gifva dock anledning antaga att man från dessa ämnar fira marknad fredag och lördag. Denna qvasimarknad tycks således detta år komma att firas hela veckan. Under gårdagen tycktes de stadsbesökande öfverhufvudtaget vara nyktra och stilla, åtminstone de tider red. af detta blad besökte torg platsen, der största folksamlingen var.

— Ansökt vitesförbud. Då väsendtliga kostnader uppstå för jernvägsarbetet genom att torflagda och besådda sidodoseringar beträdas af boskap samt genom rubbande af liniepålar och andra märken, har distriktsingeniören i Uleåborgs jernvägsbyggnads första distrikt K. V. Brander hos guvernören i länet anhållit att lämpligt vitesförbud måtte fastställas för obehörigt beträdande  af jernvägsområdet inom första arbetsdistriktet eller inom Seinäjoki, Nurmo, Lappo, Kauhava, Alahärmä och Jeppo kommuner, säger Vasabladet.

En slående likhet med Lagstadgad vårsyn 1955.

Nr 41, den 9 oktober

— Hållskjutsningen i de staden omgifvande socknar upplåtes i dessa dagar på entreprenad åt den minst fordrande. Å gästgifveriet vid Storsved skall hållas 6 hästar, vid Juthas 5 och å Finskas 2. För hållskjutsningen å Storsved ansvarar Munsala församling ensam och är skyldig efter beräkning frambefordra 2540 skjutsar för året. På Juthas ansvarar Nykarleby socken för 1888 skjutsar, Jeppo för 265, Alahärmä för 639 och Kauhava för 128. Å Finskas för 1095 o. s. v. Den blifvande entreprenadsumman för häradets samtliga gästgifverier repartieras på häradets samtliga socknar efter skatt och mantal.

[De som fick entreprenaderna.]

— Vid Uleåborgs jernvägsbyggnad hafva arbetena för en del husbyggnader redan vidtagit och skola samtliga grundningsarbeten utföras ännu i höst, så att timringen skall kunna vidtagas på vårvintern. Så väl de nya stationshusen som vaktstugorna längs linien förljudas blifva något rymligare än de vid Vasabanan

(W. bl.)

Jernvägsskenor lära redan vara inkomna till stort belopp — cirka 42,000 stycken — som äro behöfliga för bandelen Östermyra — Gamlakarleby, säger W. bl.

Tillvarataget.

Nr 42, den 16 oktober

— Gårdshandel. Aflidne rådman Bergers arfvingars gård härstädes har försålts till handelsbokhållaren hr J. Swdelin.

— Väderlek. Om man undantager frostnätterna under höstsommaren hvilka skadade årsvexterna, ha vi i våra orter icke haft någon frost förrän natten till den 14 dennes. Dessa senaste dagar har kung Bore utsändt sina förposter, de första snöflingorna, hvilka kommit med klingande spel af nordliga vindar, hvilka för oss förkunna att ”hösten är kommen”.

Nr 43, den  23 oktober

Till våra prenumeranter i Amerika, Nya Zeeland, m. fl. främmande länder.

Betygande vår erkänsla för de talrika läsare vår tidning erhållit i främmande verldsdelar vilja vi, för att förekomma afbrott i försändningen af tidningen, upplysa att „Österbottniska Posten” utkommer äfven under nästkommande år 1885, af samma redaktion och till samma prenumerationspris som under detta år.
     Till utlandet försändes tidningen under korsband som förut  två nummer i gången hvarannan vecka för 1 amerikansk dollars, 4 skilling Sterl. Engelskt mynt eller fem finska mark. Den som önskar få tidningen sig tillsänd hvarje vecka kan få denna önskan uppfyld, om 7 mark eller motsvarande utländskt mynt insändes till redaktionen, under adress: Nykarleby, Finland.

Nykarleby i oktober 1884.
Redaktionen.

     I dessa dagar har ett större sällskap arbetare återvändt från Amerika, deribland också åtskilliga tillhörande Munsala församling. Dåliga tider för arbetarne i den aflägsna western lära till hufvudsaklig del föranledt deras återkommande till hemlandet i höst.

Reparationen af ångaren ”Jakobstad” slutfördes i torsdags i Åbo. I fredags på morgonen skulle fartyget nedtagas från slipen och senare på dagen skulle det afgå från Åbo direkte till S:t Petersburg.

[När jag sökte texter för dagens avsnitt, var en av notiserna ovanstående. Ett verkligt sammanträffande att Carl-Johan Eriksson strax därpå hörde av sig:

Då jag läste dagens inlägg om hamnen 150 år kom jag ihåg något jag tänkt på.
     S/S Jakobstad anlade tydligen Nykarleby hamn någon gång enligt en tidtabell som jag hittade på nätet för en tid sedan. Båten byggdes i Stockholm 1876. Beställare var Jakobstads Ångfartygs Ab. Båten var 52,5 meter lång och 7,6 meter bred.
     Med den båten flyttade min farmor från Åbo till Jakobstad då hon gifte sig.

Bifogar ett kort där båten finns i Helsingfors samt en tidtabell för båten. Kortet är postat 1908 men är nog av litet äldre årgång, för båten såldes för trafik på Svarta havet år 1905.

Ångaren är omnämnd i En ny Wisa ... Förstoring.

Som synes anlöps Nykarleby ”eventuelt”.]

Nr 44, den 30 oktober

— Presshinder. Österbottniska Postens sednaste nummer råkade ut för presshinder [= censur], med anledning af en notis om slagsmålet i Tavastehus, refereradt efter andra tidningar.

— En literär musikalisk soiré, som sednaste måndag gafs å seminariet hade samlat en talrik publik. Aftonen bjöd på sång af en enkel mansquartett samt föredrag ”om folksångens vägar” hållet af Lektor Wichmann. Inkomsten tillföll det nybildade segelsällskapet.

— Bud och helsningar meddelas i senaste nummer af ”Sjömansvännen” från sjömän från våra bygder, hvilka under de sednaste månader anträffats i London:

— — —

I Hull hafva anträffats:
     Jakob Forsström från Nykarleby hvilken härmed sänder helsning till sina slägtingar; samt åtskilliga andra från sydligaste delen af Österbotten.

… och igår en täflan i velocipedåkning * i Kajsaniemi

*Velociped är ett tvåhjuligt fortskaffningsmedel, som framdrifves medelst trampning.

K. J. H. [Torde vara K. J. Hagfors. Förklaringen var kanske onödig, ”för någon gång under förra hälften av 80-talet” syntes den första velocipeden i Nykarleby.

[F. W. Sundwall.]

[Den här gången var det ovanligt lite publiceringsvärt, så det blev mer järnvägshistoria än vanligt:]
  

Nr 45, den 6 november

Folkskolorna i Nykarleby socken.

Såsom ett bref från Socklot, infördt i N:o 43 af vårt blad, utvisar har man numera kommit så långt med skolan uti nämnde by att man fått skolans nya lokal invigd och är skolan numera i full gång med icke mindre än 63 elever. Detta är ett vackert drag, som utvisar hvad en by kan uträtta då enighet, ihärdighet och god vilja förefinns. Detta är dock icke den enda skolan i socken. Kofjoki och Markby byamän hafva också redan uppfört åt sig skolbyggnad, hvilken nu redan är under vattentak och kommer så småningom att inredas, så att skolan, enligt nyligen derom fattadt beslut, kan öppnas nästinstundande höst. Kofjoki skoldistrikt har numera iklädt sig fullgörandet af alla de förpligtelser som folkskoleförordningen föreskrifver för erhållande af statsbidrag och lär sådant snart komma att ansökas. Då man vet att i Kofjoki skoldistrikt omfattar endast 5 5/6 dels mantal, och att de det oaktadt med sällspord enighet förskaffat virke till skolbyggnaden, att de nyligen beslutit under vintern uttaxera 700 mark för skolans behof, förutom nödigt virke till golf, tak, m. m., anskaffa tegel till murar och annat, så visar detta hvad enighet och god vilja kan åstadkomma. Särskildt är att beakta det Kofjoki och Mark-byar, som för några år sedan öfverfördes från Pedersöre till Nykarleby socken haft gemensamt med förstnämnde socken en särdeles betungande vägbyggnad mellan Pedersöre fastland och Larsmo ö, hvilket arbete fortgått en lång följd af år och kräft stora uppoffringar i materialier, dagsverken och penningar.

Kofjoki by har en lång följd af år haft en duglig barnskola, ledd af lärare som varit sitt kall vurne och för det samma varmt intresserade. Detta har otvifvelaktigt i sin mån förberedt jordmånen för den högre folkskolan som nu är under anläggning och hvilken kommer att blifva en prydnad för sin bygd.

Kofjoki by har legat undangömd och afsides i sin skogsdal, föga känd och beaktad i omgifningen; men nord Österbottens stora trafikpulsåder, jernvägen, kommer hädanefter att föra strömmen af resande genom denna förut undangömda tratt, och då är det hedrande för detta lilla samhälle att kunna framvisa en skola, der dess barn skola få de kunskaper och den lärdom som gör att de bättre kunna möta den nya tid som orten nu går till mötes. Måtte Socklot och

Kofjoki folkskolor blifva ett talande vittnesbörd förandra, som rygga tillbaka förfolkskolors inrättande, derom, att med god vilja och enighet kan mycket uträttas i detta som i andra afseenden!

— Uppvisning i slaktmaskens användning försiggick på föranstaltande
af Djurskyddsföreningen sednaste måndag å Kuddnäs gård och kunde åskådarna ej annat än beundra det enkla och ändamålsenliga redskapet som vi hoppas våra slagtare snart skola börja använda i stället för den gamla grymma slagtmetoden.

Nr 46, den 13 november

Ur minnets gömmor.
Gulduret.

Ja det är nu för mer än 30 år tillbaka, en vacker lördags eftermiddag på sommaren då vår stads goda postmästare  —  den välkända baron S., en gammal, godmodig militär — satt på sitt postkontor, ordnande dagens ankomna post, då på postkontoret inträdde en fremmande herreman, hvars klädedrägt antydde att det var en prestman. Baron S. hade då redan förestått postkontoret en lång följd af år och kände derföre alla de prestmän, som hade sin post på Nykarleby och han satt derföre, väntande hvad den fremmande prestmannen skulle hafva att förkunna. Efter försiggången helsning frågar presten, huruvida postmästaren var samma baron S. som för cirka 30 år tillbala vistats i K—stad, hvilken fråga af postmästaren bejakades, ehuru icke utan en viss förundran öfver den ovanliga inledningen till samtalet.

»Kan hr baron erinra sig», fortfor presten vidare, »att vid ifrågavarande tidpunkt hafva genom tjufvahand förlorat ett guldur?»

Ja, det kom postmästaren mycket väl ihog, äfvensom han beskref urets utseende och särskilda kännemärken.

Men nu stegrades postmästarens förvåning till sin högsta höjd, då prestmannen utan vidare framdrog uret från sin ficka och nedlade det på bordet framför den förvånade postmästaren med den upplysning, att den som tillegnat sig uret ångrat sin synd och anmodat prestmannen att återställa detsamma till dess rätta egare.

Baron S., som aldrig kunnat ana att han mera skulle återfå det kära uret, skulle dock gerna afstått detsamma om han fått veta hvem som tog det och nu så länge förvarat detsamma. På en till den fremmande prestmannen härom framstäld fråga fick han dock det afböjande svar att gerningen var honom anförtrodd under bigtens insegel, och att han till följd deraf icke kunde uppgifva något namn, utan bad han postmästaren förlåta den okända hans tillgrepp. På postmästarens fråga efter prestens namn svarade denne, att det ju icke hörde till saken. Han hade haft i uppdrag att återställa uret och detta har nu skedt och vidare upplysningar vore ju helt och hållet öfverflödiga.

Postmästaren omtalade händelsen sina umgänges vänner, men ingen hade i den lilla staden sammanträffat med någon fremmande prestman och derföre var och förblef den gåtlika presten försvunnen och baron S. torde således aldrig någonsin fått någon närmare upplysning i saken.

Händelsevis fick den som tecknar denna bild del af händelsen par dagar efter det den hade passerat och jag samtidigt sammanträffade med en den tiden i en landsförsamling nära staden K. stationerad prestman, var det icke svårt att gissa, det den främmande presten på postkontoret och pastor H. — den nära K. stationerade presten — var en och samma person.

Lösningen på gåtan blifver derigenom enkel nog. Pastor H. var en af de så mycket förkättrade pietistiska presterna; en af dem som predikade så, att åhörarne började föra sig till minnes sina synder och missgerningar äfven från länge sedan förflutna dagar, och desse såkallade »väckte» kände nu ett behof att från sin egendom afskilja det gods, som de på orättmätigt sätt bekommit. Antagligen var den som i tiden stulit postmästarens guldur en af dessa och fann ingen ro eller fred i sitt inre förrän uret återkom till sin rätta egare.

Längre var icke denna bild urminnets gömmor. Den är dock värd att ihogkommas, då den är ett af de många bevisen på att kristendomen förädlar menniskan till hog och karakter, och att den förvandlar äfven brottslingen till en redbar och sedlig menniska. Både prestmannen och postmästaren äro länge sedan aflidna; om den tredje personen i vår berättelse ännu möjligen är vid lif känna vi naturligtvis icke, då vi icke veta hvem han är; lika litet som vi veta om han senare återföll  i sina fordna missgerningar. Den enda episod vi kände ur den personens lif hafva vi nu omtalat.

— Ännu en sökande till borgmästaretjensten har anmält sig nämligen
vice häradshöfdingen W. Strömmer. En af de tidigare sökanderna vice häradshöfding Ahlberg har sednare sökt borgmästaretjensten i Hangö.

[Susanna av Woldemar Backman.]

— Expropriationen af jordområdet för Östermyra — Gamlakarleby — Yxpila bansträcka, börjad den 8 september afslöts den 30 oktober. Lösen för den afträdda jorden uppgår i rundt tal till 267,500 mark, och jordegarene tillkommande ersättningar för blifvande stängseltunga (i medeltal 1 mark pr löpande famn), förstörd gröda, växande skog, framtida olägenheter vid jordbruk och kreatursvård, m. m. till 181,500 mark, eller inalles omkring 449 tusen mark. Den dyraste jorden, 1,100 mark pr tunnland, är stationsplanen i Lappo, den dernäst 1,033 mark tunnlandet, stationsplanen i Gamlakarleby. Den billigaste, 10 à 20 mark tunnlandet, utgörande sphagnum-mossa (s. k. hvit- eller rödmossa) på sandgrund, ses här och hvar längs linjen. (Wbl.)

Nr 47, den 20 november

— Borgmästarevalet igår omfattades med synnerligen lifligt intresse och utföll sålunda att vice häradshöfdingen W. Strömmer erhöll 758 röster, t. f. borgmästaren Kaarlo Conradi (som ej ansökt tjensten) 332 röster och vice häradshöfding K. Alberg 270 röster. Närmast i röstetal var hofrättsauskultanten R. W. Montin med 226 röster.

— Enligt Å. U. äro uppförda på förslag till kapellans tjensten i Nykarleby: 1:o kapellanen i Pöntis, v. pastorn J. F. Hellman, 2:o fängelsepredikanten i Villmanstrand G. G. Grönberg och t. f. kapellanen i Lappo M. Elenius.

[Det fanns två konkurrerande listor. För att lättare kunna jämföra dem har jag satt in tomrader så att de komer i takt. Dessa invaldes.]

— Brahestads bibana. Undersökning på fältet af denna bana är nu slutförd, och ha terrängförhållandena visat sig mycket gynnsamma. Första milen ifrån Kolto [?] eller Lappi station å hufvudbanan går i en jemn rät linie öfver en grund mosse. Sedan förekomma väl något kurvor och mindre skärningar eller bankar, men alla af lätt utförd beskaffenhet, för det mesta fast, grusrik mark. Förutom några trummor finnes endast en brobyggnad öfver Pattijoki, der stränderna äro fasta. Banans längd till stationen vid Brahestad är 26½, verst. Derifrån äro dock ännu alternativt tvenne hamnbanor undersökta, den ena 1,4 v, och den andra 3,2 v. lång. I betraktande af de gynsamma terrängförhållandena och då stadsfullmäktige särskildt uttalat den önskan att alla besparingar, som på en mindre trafikerad lokalbana kunna göras, måtte iakttagas och äfven framhållit, det jemväl farhastigheten kunde beräknas lägre än å hufvudbanan, kan man hoppas att kalkylerna för denna bana skola ställa sig billigare än för någon annan hittills ifrågasatt bana i landet.

(Efter H. D.)

Nr 48, den 27 november

     Med vederbörligt tillstånd kommer ett lotteri att anställas uti Socklot folkskolehus i början af ink. januari månad för erhållande af medel till inköp af ett orgelharmonium till Socklot folkskola.
     Vinster till lotteriet emottagas med största tacksamhet.
     Inneslutande företaget i benägen hågkomst hos för folkskolan intresserade personer, skall framdeles meddelas såväl dagen för lotteriets anställande som ock uppgift på de personer, hvilka emottaga vinster derför.

— Vid Fabriks- och Handtverksföreningens i Nykarleby sammanträde den 20 dennes blefvo för gesäller förklarade i garfvareyrket Otto Nordström, som varit i lära hos Fabrikören A. I. Thulin och hvars gesällstycke, en beredd passerläderhud, godkändes med vitsordet berömliga, samt Karl Johan Housu, som blifvit utlärd hos Garfvarefabrik. Johan Eng, och hvars gesällstycke, en beredd mindre hud, godkändes med vitsordet nöjaktiga, samt i skomakareyrket: Karl Johan Kalenius, som uttjent sin lärotid hos Skomkaremästaren Anders Skog, och hans gesällstycke, ett par bättre kängor, godkändes med vitsordet fullkomligt nöjaktiga.

— Telegraverket. I anledning af sjöfartens upphörande, är inskränkt dagstjenst (från kl. 8½ f. m. till 2 e. m. och från 3½ till 7 e. m.) från och med den 21 November införd å telegrafstationerna i Nykarleby och Jakobstad.

— Konkurs. Bonden Anders Johan Johansson Kärr i Forsby by af Nykarleby socken skall i dessa dagar hafva till vederbörande domhafvande inlemnat sin konkurs ansökan.

— Lotteri. Medelst resolution af den 10 dennes har guvernörsembetet bifallit sjökaptenen C. O. Olsons, m. fl. anhållan att under instundande december eller Januari månad inom Nykarleby socken anställa ett varulotteri, deraf inkomsten är afsedd att användas till inköp af ett orgelharmonium för Socklot bys fasta folkskola. - (Vbl.)

— Fridlyst vildt. All jagt å rapphöns är från och med den 15:de dennes förbjuden.

— Tobaksrökning i kronomagasinet, äfvensom all slags handel i närheten deraf under den tid spanmålsuppbörd eger rum, har af guvernörsembetet vid 20 marks vite förbjudits. (V. bl.)

.

Nr 49, den 3 december

Sedan tidigare var en notis om Uskos haveri publicerad.

Kungörelser

Herrar disponenter eller egare af industriella inrättningar i Nykarleby länsmansdistrikt behagade före den 10 Januari instundande år, för löpande året, till undertecknad aflemna skriftliga uppgifter å arbetspersonalens antal, särskildt under 15 år, beloppet af de inhemska och utländska råämnen som under året förbrukats, tillverkningarnes belopp af hvarje särskildt slag och deras värde samt beloppet af de publika lån som för inrättningen åtnjutes. Nykarleby den 3 December 1884.
R. Polen.

De ”aflemnade skriftliga uppgifterna” var källmaterial för av Erik Åström.

Nr 50, den 11 december

— Hemsk tilldragelse. Sistliden fredag den 5 dennes kl. 8 på aftonen, under då rådande stark köld, anträffades å gatan utanför Enkefru Rosina Axelssons gård här i staden en yngre mansperson från Jeppo församling till den grad berusad att han befanns sakna tecken till lif och med alldeles stelfrusna händer. Mannen affördes genast till stadens apotek, der han dock efter långvarig och flitig bearbetning under stadsläkarens ledning, som strax derpå äfven infann sig, återkallades till lifvet, och händerna räddades från fullkomlig förstöring men efterlemna dock frostskador. Mannen hade samma dag på eft. m. af i hans sällskap varande kamrater trakterats med bränvin och sedermera af de värda kamraterna lemnats åt sitt öde. Ett drag af råhet och hjertlöshet och åter ett varnande exempel för omåttligt förtärande af rusdrycker.

— Väderlek. Under de senaste dagarne ha vi haft ett större snöfall, så att snöplogarne både tisdagen och onsdagen voro i rörelse. Öfver vattenbrist klagas öfverallt. Särskildt är vattenståndet i Nykarleby elf lägre än någonsin, hvadan qvarnarna icke kunna betjena alla dem, som äro i behof af mald. Man har exempel på att folk kommit från Vörå och rest genom Jeppo och Nykarleby, elfven utföre, utan att få aflemna sin spanmål till malning och derföre sett sig nödtvungna att med sina spanmålslass resa ända till Kärrfors qvarn i Pedersöre, för att få spanmålen malad.