Ägirs kommendörsmössor


Segelföreningen ”Ägir”, grundad på Marielund vid Andrasjön 1884, kan man läsa om här på vyerna. Den mest omfattande historiken gavs ut 1954 till föreningens 70-årsjubileum, skriven av kommodoren Einar Hedström. Någon 100-års historik för denna, stadens äldsta verksamma förening, blev synbarligen inte skriven.

Men föreningen lever vidare i högönsklig välmåga, fastän den som havet har haft sina vågtoppar och vågdalar.

1909 författar ”Styrbjörn” denna betraktelse över Ägir, dess verksamhet och verksamhetsprogram, som enligt honom innehöll orsaker till åtgärder. Dessutom skymtar den nya tiden fram i den framstormning som motorbåten gör i seglarnas blåvita värld.

Och äntligen har en önskan blivit uppfylld, nämligen att kunna presentera en seglarmössa med SSÄ-kokarden.

Det finns varianter av kokarden, nyare och äldre snitt, men denna som syns här är från ”före kriget”, medan den vita seglarmössan, f.d. skyddskårsmössa, har tillhört seminariedirektor Hans F. v. Schantz.




Förstoring.

 





Förstoring.




Råkade på Bosse Kronqvist med seglarmössan på huvudet i morse och hans kokard har den där tvinnade snodden medan mössan är helt modern. Denna skulle då representera den äldsta modellen, vilket verkar troligt. I alla fall fick fotot en lämplig bakgrund av kyrkan, denna grådisiga morgon då temperaturen visar +8.

 

 

 

 

 

”Några ord om Ägirs kappseglingar”

Segelsällskapet Ägir, som nyss har firat minnet av sin tjugofemåriga tillvaro, har till uppgift att bl.a. verka för uppkomsten av bättre farkoster på sjön, särskilt bland allmogen, och sällskapet föranstaltar årligen kappseglingar för vinnande av detta ändamål.

Efter tjugofem år frågar man sig, i vad mån sällskapets strävan burit frukt. Undertecknad erkänner sig icke ha tillräcklig kännedom för att besvara frågan, men han har dock en livlig känsla av att Ägir ingenting förmått verka för en förbättrad båttyp med vad därtill hörer.
     Våra fiskare och skärgårdsbor är verkligen duktiga sjömän, och våga sig ut även i hårt väder, men med beklämning ser man deras farkoster och deras grejor, lotsarnas kanske undantagna. Båtarna är fula och flertalet av dem illa gjorda, seglen fula och oproportionerliga om de inte rent av är lappade. Och skoten vill man inte gärna tala om.



[Stiliga segelbåtar på hamnplan. Förstoring.
Foto: Spolander.]


Allt bär vittne om brist på kultur, ty fattiga är våra skärgårdsbor inte. Ägirs ledande män se allt detta år efter år och delar ut sina pris efter gammal vana åt den som seglar snabbast.
      För inte länge sen beslöt sällskapet att använda som utlottningsbåtar typer från andra orter. Tanken var bra, om den verkligen blir genomförd, men då borde dessa utlottningsbåtar segla bland allmogebåtarna, så att skärgårdborna finge se dem. Osäkert är visserligen om de nya typerna kunde verka till någon förbättring.
     Då det ser ut som dessa allmoge kappseglingar vore alldeles ändamålslösa, frågar man sig, om inte saken kunde gagnas på annat sätt. Ett vore att behålla kappseglingarna men inte bedöma seglare och båtar efter hastigheten av seglad tid utan jämväl besiktiga båtarna och deras utrustning. Man skulle nämligen i tillämpliga delar följa samma metod hästvännerna vid hästavelns förbättrande. Så länge man gick på med kappkörningar uteslutande, förbättrades inte hästaveln nämnvärt, men stamboksanordningarna håller på att göra underverk.



[En märkvärdigt stor kajuta, hamnplan och tullmagasinet. Förstoring.
Foto: Spolander.]


För sportseglingen har Ägir tvivelsutan haft stor betydelse. Numera synes segelbåten hålla på att trängas undan av motorbåten och det gäller att verka rådande och ledande för denna sports uppblomstring. Tills vidare saknar man ledande principer för bedömande av tävlingarna. Tar man uteslutande farten i betraktande kan man lätt råka på villovägar. En god ledning har man dock i Ägirs stadgar; sällskapets uppgift är att verka för uppkomsten av goda farkoster.
     En god motorbåt bör sålunda premieras, även om den ej vore den allra snabbaste. Och en god motorbåt bör vara säker, sjöduglig och i någon mån bekväm samt inte alltför dyr efter våra förhållanden En båt som strejkat under tävlingarna, bör naturligtvis ej erhålla pris.  Följde man dessa grundsatser, sluppe man kanske en del petitesser vid mätningarna.

                                                           Styrbjörn.



Österbottniska Posten den 3 september 1909.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll.



Henrik Dumell seglar. Förstoring.




Wangels stiliga båt vid Kåtaskär. Förstoring och detaljförstoring.

(Inf. 2012-11-21.)


Läs mer:
Segelföreningen ”Ägir” av Einar Hedström.
Fler artiklar och notiser ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2012-10-07, rev. 2018-04-23 .)