Järnvägskommitén härstädes har af stadsfullmäktige fått i uppdrag att ombestyra förflyttandet af packhusbyggnaden till staden, i närheten af järnvägsstationen. Fullmäktige ha äfven till senaten inlämnat ansökan om rätt att frambefordra tullpliktiga varor per järnväg, för att i själfva staden undergå tullbehandling med bifogande af nödig utredning för varor som ankommit öfver Kovjoki station eller sjöledes, i hvilket fall staden förbinder sig att uppföra särskildt packhus.

Man kan man fråga sig: Blev packhuset sen till lokomotivstallet eller till det magasin som fanns närmast Dahlstedts, tidigare Masalins gård. Dessutom: Uppfördes ett särskilt packhus för varor ankomna över Kovjoki eller sjöledes. I så fall kunde det första då avse lokomotivstallet och det senare magasinet nära Dahlstedts?



     vid stadsfullmäktiges senaste sammanträde bifölls smeden Emil Nordlings anhållan, att få flytta sin å Juthbacka hemmans mark uppförda smedja till närheten af sin å stadens mark belägna bostadsbyggnad mot ett årligt arrende af 3 mk.
     Däremot afslogo fullmäktige för närvarande polyteknikern Salon Nordmans från Tammerfors anhållan om villaplats å Djupsten holme, på grund af drätselkammarens förslag, att låta indela nämnda holme i särskilda s.k. villalotter, hvilken parcellering redan tidigare varit påtänkt, men uppskjutits med anledning af pågående tillandningsskifte.


Om Topelius sista besök på Alörn 1897 berättas att nykarlebyungdomar på ing. Nordmans brygga på Djupsten sjöng bl.a. ”Blommande sköna dalar” för Topelius när han på ångbåten Sailor, som ägdes av E. O. Söderström och samma höst såldes till Hällnäsbolaget, gled förbi. Hade han då fått bygga sig en villa där? Det är lite kryptiskt då jag antecknat att notiserna är från maj 1901.


Österbottniska Posten maj 1901(?).



Såhär i det dyra bränslets tider, ett beslut av rådhusstämman den 13 december 1882:


     Stadens invånare meddelades tillstånd att utan ersättning hugga granris samt upptaga torf och bro på sådana ställen inom stadens egoområden, där sådant kunde erhållas, beqvämast och med minsta skada, likväl sålunda att växande granar ej finge nedhuggas samt att öppna platser, såsom bland andra norr-kampen, ej finge gräftas för torftägt.
     Likaledes berättigades stadskommunens medlemmar att inom den delen af stadens östra skogsskifte, som börjas från s.k. Koppelbacken och sträcker sig till Lippjärvi torp i öster, Kuddnäs skogsrå i norr och Kofjoki vägen i söder, under innevarande vinter till eget behof, men ej till afsalu, låta hugga och lasstals släpa med emot en ersättning av 75p:ni lasset och med förbindelse att för hvarje lass tillösa sig pollet hos drätselkamreraren, hvilken pollet gällde endast den dag för hvilken den utfärdats, och borde af den släpande medhafvas, vid äfventyr att eljest ersätta stadskassan med 4 mk lasset.

Lars Pensar digitaliserade, kommenterade och tillhandahöll.


Läs mer:
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2005-10-08.)