Tema Kampen

i Österbottniska Posten

Hoppades jag skulle hitta något om Kampen i Österbottniska Posten och jag hittade massor! Men tyvärr var de allra flesta fynden inte det som jag hade tänkt utan substantivet kampen. Fick bläddra närmare 20 sidor innan något vettigt dök upp, och då var det ändå vid sidan av ämnet, men intressant i alla fall. För att inte komma tomhänt från letandet, sparade jag ner artikeln om skogsarbete i Michigan 1886. Så började jag notera kamperna för, mot, i o.s.v. Småningom började det dyka upp lite material och så slutade jag leta på sidan 29. Den oftast förekommande kampen var den mot tuberkulosen.

   
   

Artiklar

 
Kampen  
Bref från skogsregionen i Amerika 1886
Prisskjutning 1886
Bärgningsrätten 1922
Ormbiten 1926
Krönika av Kurre 1928

Idrottstävlingar

1932

Idrottstävlingar

Serietävlan
Idrott 1933
Offentliga nöjen

*     *     *

 

Kampen ...

... för:

  • att bereda potatisväxten
    en plats i jorden
  • brödet
  • att rädda mänskligheten
  • ditt land
  • ett eget hemman
  • frihet och rätt
  • Guds rike
  • hembygdens allsidiga förkovran
  • kampens egen skull
  • livet som följer efter
  • livet
  • ljus och frihet
  • ljuset
  • människovärdet
  • nykterhetsintresset
  • rätten att tjäna fosterlandet
  • sedlig renhet
  • sin existens
  • skattebondens rätt mot rusthållaren
  • svensk folknykterhet
  • tillvaron
  • utkomsten
  • utrotandet av råttorna
  • vad kärt vi ega
  • vårt dagliga bröd
  • vårt kära modersmål

... i:

  • Danmark
  • Norge
  • Flandern

... med:

  • den fruktansvärda fienden
  • religionen

... mellan:

  • ande och kött
  • döden och kärleken
  • människor och vilda djur
  • olika viljor
  • passagerare
  • regering och folktinget
  • rätt och orätt
  • staten och kyrkan
  • Soklot och Vexala

... om:

  • Dardanellerna
  • den olagliga rusdryckshanteringen
  • det olympiska guldet
  • Europas tungviktsmästerskap
  • folken
  • Guds herravälde
  • guldpokalen
  • Lille
  • medborgerliga rättigheter
  • njutning
  • Palestina
  • rättsinnet
  • själarna
  • staden
  • Tammerfors
  • ungdomen
  • Verdun

... mot:

  • alkoholismen
  • allt sådant
  • Antikrist
  • bakterierna
  • bilhuliganismen
  • brott och anarki
  • brottsligheten
  • de oundvikliga farsoterna
  • de svenska och amerikanska ”staketrävarna” [Gäller häcklöpning.]
  • den estniska nationaliteten
  • den farliga fienden
  • den till antal övermäktiga fienden
  • den tilltagande dryckenskapen
  • dryckenskapen
  • dyrtiden
  • en karg natur
  • ett stafettlag
  • förryskningen
  • grannarna
  • gräshopporna
  • gräshoppssvärmarna
  • inkräktarna
  • Italien
  • judar, polacker och finnar
  • kapitalistsamhället
  • katolicismen
  • knifbärandet
  • kommunismen
  • köld och snö
  • lagbrotten
  • livets vedermödor
  • livsmedelsbristen
  • lungsotsbacillen
  • ogräset
  • okunnigheten
  • partiväsendet
  • rusdryckerna
  • ryssarna
  • Ryssland
  • scharlakansfebern
  • sjukdomen
  • sjömakten
  • smugglarna
  • sockerfabrikanterna
  • spriten
  • spritsmugglingen
  • stormen
  • svenskheten
  • synden
  • tjuvfisket
  • totalförbudet
  • trolldom
  • tuberkulosen
  • ubåtarna
  • varandra
  • vissa växtsjukdomar
  • äktfinnarna
  • öfverhuset

... på:

  • liv och död
  • Västfronten

Österbottniska Posten.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-01-10.)


*     *     *

Bref från skogsregionen i
Amerika.


Quinnesec. Mich. den 17 Nov. 86.

Till red. af ,,Österbottniska Posten !”

Det torde vara intresserande, för åtminstone åtskilliga af Österbottniska Postens läsare, att höra huru lifvet gestaltar sig, och arbetet bedrifves i en skogskamp. I Amerika tyckas alla större arbeten utföras genom bolag. Så t. ex. finnas kompanier, som ha köpt stora sträckor skog, hvilka de låta nedhugga, för att sedan sälja virke, och derpå förtjena, och det går till ungefär så här:

Allraförst bygges kampen, med alla nödiga hus och tillbehör. Säkerligen äro dessa kampar, mycket olika i olika delar af landet, men den i hvilken undertecknad har arbetat i två månaders tid var som följer:

Kampen var belägen alldeles nära en liten elf, eller kanske rättare sagdt en bäck, som krokigt slingrade sig ned i dalgången mellan kullar och backar, samt belägen 6 mil från närmaste stad. Kampen var ganska lång och bred, samt ej synnerligen hög, uppförd af oformligt grofva och runda stockar, med endast tre fönster på, ett på hvar sida om dörren i ena gafveln, samt ett i midten på den andra. Under det sistnämnda fönstret stod ett bord med ett brädskranke ikring, på hvilket 6 stycken bleckfat prunkade, detta tjenade till tvättkomod, ty icke ens i skogskampen slipper man att tvätta sig till hvarje måltid.

På bägge sidor om fönstret åter voro anbragta ändlösa handdukar på rullar i väggen. Bägge sidoväggarne voro upptagna af sängar, hvilka i två rader ofvanför hvarandra sträckte sig längs hela kampen, med liggplatser för 60 man. Ståfven eller kaminen var placerad midt på golfvet, och var en god vän när man kom in och var våt och frysandes af höstregnet. Köket, som tillika utgjorde matsal, med sina långa bord och säten på bägge sidor, var en vinkel af hufvudbyggningen.

Äfven funnos andra hus, såsom stall för hästar och oxar, samt hölador. I ett annat hus åter var smed- ja ock snickarverkstad, hvars arbetare hade till uppgift, att hålla i ordning kampens arbetsredskap, der förekom såväl reparationer af gamla verktyg, som också att göra nya sådana.

Klockan 5 på morgonen blåste kocken i hornet, till uppstigning, kl. half 6 bjöd han till frukost (breakfast) och kl. 6 kallade förmannen manskapet ut till arbete. Kl. 12 ätes middag (dinner) antingen i kampen, eller också ute i skogen om det arbetas långt från den. Då kommer „totin”, som med rätta kan kallas kockens piga, eller emedan han är karl, dreng, till skogen, med mat för 30 à 40 man i en låda på ryggen likt en positivspelare; han utbreder en handduk på en för tillfället passande plats, på hvilken han uppdukar middag.

När alla hafva spisat, samlar han ihop matkärlen i sin låda, men all mat som blifvit öfver, kastas till skogs, och då ger han sig i väg till kampen, för att diska, bära in ved och vatten åt kocken, samt städa och elda kampen, tills arbetarna komma hem; då aftonmåltiden (supper) intages kl. 6 och totin får diska om igen.

Måltiderna äro sig nästan alltid lika, icke allenast hvarje dag, utan också hvarje måltid på dagen.

Kött och fläsk, både färskt och saltadt, tyckes vara hufvudfödan i Amerika. The och kaffe, med flere sorts bröd, drickes till öfverflöd vid alla måltider, men aldrig deremellan.

Men nog härom, jag får ej glömma att meddela något i arbetsväg. Vanligtvis börjas skogsarbetet ren i Augusti månad. Först huggas eller sågas träden ikull, derefter sågas dessa i vissa längder, det är vanligt för två man, att såga omkring 100 stockar per dag, derefter föras de tillsammans i stora högar. För det mesta begagnas två hästar i bredd, ty stockarna äro tröga, att på bar mark släpa öfver stenar och moras. En tång fästes i ändan på stocken, hvilken är så konstruerad att ju mera hästarna draga, desto bättre håller den fast. Stundom begagnas en lång jernkedja, som slås kring stocken, hvilken på detta sätt släpas fram, om han eljest är oåtkomlig för hästar. Äfven begagnas en kort trekantig släde, lik en snöplog, hvarpå stockar läggas med ena ändan, medan den andra släpar efter marken, på detta sätt släpas 2 à 3 stockar i gången.



[Min morfar Emil Nylund från Sundby (till vänster), var i sin ungdom skogshuggare i Kanada. Tvåmanssågen är av modell större både till längden och tandningen. Inte heller de dubbeleggade yxorna går av för hackor. Kolorering: Peter Gullback.

”Den dubbeleggade yxan har använts genom historien både som symbol och som vapen. Från mitten av 1800-talet till det att motorsågen tog över i skogsbruket i mitten av 1900-talet, har dubbeleggade yxor, Double-Bitted Axes, framförallt använts av skogsarbetare i Kanada och USA. Fördelen med den dubbeleggade yxan för en skogsarbetare var att den kunde slipas olika på de två eggarna.

Skogsarbetaren behövde endast bära en yxa, men hade två eggar med sig. Proffshuggaren slipade antingen eggen på de båda bladen med vinkel som blev optimal för ”backhand” respektive ”forehand” huggning – eller så var den ena eggen tunnare slipad för användning vid fällning och den andra eggen lite trubbigare slipad för kvistning. Den dubbeleggade yxan blev så vanlig att den kom att stå som symbol för den professionelle skogsarbetaren i Nordamerika.”

Gränsfors bruks webbplats. (Inf. 2022-03-22.)]


På somliga ställen äro skogsbackar, så steniga och branta, att de äro otillgängliga för hästar. Der göres då en s. k. rullväg, på hvilken stockarna släpas ned, och i svindlande fart ila de då utför en höjd af kanske hundra fot. I Amerika finnas vidsträckta slätter, kallade prairier, men här i skogsregionen tyckas „höga berg och djupa dalar” i den mest romantiska storhet växla om hvarandra, liknande ett af stormen upprördt haf, der vågorna plötsligt afstannat, utan att hafva hunnit lugna sig.

När stockarna på sätt som nämnts, blifvit släpade från höjder på jemn mark, samt upprullade i höga hopar, så ligga de orörliga, tills vintren med slädföre inträder, då de åter i väldiga lass, stundom förspända 4 hästar eller oxar, föras till närmaste å, som rinner ned i dalen, för att i vårflodens ymniga vatten, flötas till sågar, hvilka åter i sin tur förvandla stockarne till plankor och bräder, hvilka hafva god afsättning, emedan nästan alla hus på landet och i smärre städer, uppföras, icke af timmer, utan af bräder. Men en vacker dag komma Förenta Staterna, att bli utan skogar, eller åtminstone att få ganska dåliga, ty så illa sköfla de skogarna. Utom de millioner trän hvilka årligen fällas, brinna ofantliga sträckor, hvarje sommar. Med flötningen lyktas skogsarbetet hvarje vår.



[Alltid när jag ser detta foto av min farbror (Jo)Hannes Liljeström brukar jag tänka på skogshuggare i Amerika. Den 11 augusti 1980 röjde vi inför att Bjarne Sund från Maskinröjning Lindvall & Willman skulle gräva för en utvidgning av vårt farmområde på Frillmossen. Förstoring.
(Inf. 2022-04-14). ]


Största delen arbetare, som genom tungt och flitigt arbete har en ganska nätt summa penningar att lyfta från kompaniet, reser då till staden, för att njuta frukten af sitt arbete, och godtgöra hvad man måste försaka i skogen. Sällan slutar arbetaren så länge han har pengar, eller som de här uttrycka sig: „spänd vartenda cent”. Derpå måste han återvända till skogen, och så hålla på med samma trall år ut och år in. Här ha vi åter kommit till det sorgliga factum, att fast nykterhetsföreningarne äro många, äro krogarna ännu flere, och de fleste äro de som älskar de sednare. När månne det stall blifva omvändt?

Nej, nu måste jag afsluta min kanske redan för långa skrifvelse, för att ej utrötta både sättaren och läsaren. Nästa gång skall jag skrifva om jernmalnlsgrufvor. Till dess farväl!

Med högaktning A. I-l.


Österbottniska Posten, 30 december 1886, nr 52, s. 3. Några styckebrytningar införda.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Kämppän.
Emigration i Uppslagsverket Finland.
(Inf. 2021-01-10.)


*     *     *

Prisskjutning

med
salongs-
gevär

anställes söndagen den 15 dennes kl. 7 f. m. vid första kampen.
     Obs.! Gevär och patroner finnas att tillgå på stället.


Österbottniska Posten, 13 maj 1886, nr 19, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-01-10.)


*     *     *

Bärgningsrätten

till mina å Kampen ägande lindor bortauktioneras å stället lördagen den 1 juli kl. 6 e. m.

Eemeli Kronkvist.       


Österbottniska Posten, 30 juni 1922, nr 26, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-01-10.)


*     *     *

Ormbiten. Då tvänne minderåriga gossar senaste måndag förde kor till beteshagen vid norra Kampen, råkade den ena av dem, Erik Boman, trampa på en huggorm som låg och solade sig i gräset. Ormen högg genast gossen i foten och det var med knapp nöd han förmådde taga sig hem och erhålla läkarevård innan benet var styvt och svullet. Hopp om hans tillfrisknande torde dock finnas.


Österbottniska Posten, 9 juli , nr 27, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-01-10.)


*     *     *

Krönika.

Den 1 oktober.

Då jag skriver dessa rader, faller våt snö i stora flingor. De smälta visserligen strax, men solen ser snett på oss, och dess strålar värma icke.

Sommaren är definitivt slut, och den har varit en besvikelse genom att den varit så kall. Mellan den 12—19 juli kunde man gå utan överrock, ty temperaturen höll sig om dagarna mellan 18 och 22 grader, men den övriga tiden var värmen ej högre än 15 à 16 grader. Sommaren dröjde emellertid ända till augusti månads slut. Den 19 augusti visade min termometer 28 grader varmt i skuggan, den 22 augusti var det 20 grader, men därefter avtog värmen, som dock höll sig på 15 grader ända till september. Den återvände emellertid, och den 10 september hade vi 19 grader i skuggan, den 17 september 16 grader. Och solen log såsom under riktiga sommardagar. Sedan blev det kyligare. En lindrig frost hade vi redan natten mot den 24 augusti, men först en månad senare eller under natten mot den 22 september kom en starkare frost, efterföljd av flere andra. Men blommorna vid vår trappa fröso först natten mot den 28 september. Den svala sommaren har sålunda räckt länge, och lantmannen lär kunna räkna med en rätt god skörd trots de dåliga utsikterna i juli.

Det är dock höst nu. Den sista svalan lämnade min boning den 10 september. Stararna flyga ännu omkring i flockar på de bärgade åkrarna och kvittra t. o. m. under frostiga morgnar invid sina gamla holkar, men det är blott ett slags farvälmöten, som de hålla. De äro på flyttande fot och sädesärlan likaså. Den gulgröna talgoxen har infunnit sig, dess tid är nu kommen.

Stadens parker och esplanader skifta i grönt och rött och gult, då solen lyser, och här är allt gott att vara; men mörkret faller på, och man får tända lampan klockan 6. Dess bättre har älven rikligt med vatten, och kraftverket malar ljus åt våra boningar, åt Munsala och Jakobstad och åt byarna i det fjärran belägna Larsmo. Nu tänker man emellertid på en hjälpmaskin, som skall hugga i, om vattenståndet skulle minska. Tyvärr glömde man behövligheten av en sådan, då kraftverket byggdes, och det lär medföra kostnader att installera hjälpen. . .

Därom skall jag emellertid icke tala. Må vi gläda oss åt den goda dagen, så länge den varar. Jag njuter av att om kvällarna från mitt fönster se bilarnas ljuskvastar sopa vägarna mot norr. Jag gläder mig också åt den klara höstluften och åt vinterarbetet i skolor och hem. Var årstid har sin trevnad.

Med största intresse har jag följt nydaningsarbetet i vår kyrka. Jag tyckte i våras, att det var ett onödigt och kostsamt arbete; kyrkan föreföll mig helt bra, såsom den var. Men där har gjorts underverk i sommar. Det var man i till fälle att se i söndags, då det nyrenoverade templet åter togs i bruk. Tidigare i sommar ha de blygrå väggarna synts mig tunga och kalla, ja, dystra. Men sedan färgen riktigt torkat, går, den icke endast mycket väl ihop med takets färg, utan verkar t. o. m. mjuk och varm. I synnerhet vid den ypperliga belysning, som solen bestod i söndags. Och altaret och predikstolen äro mycket vackra liksom den praktfullt röda mattan, men vackrast är orgelläktarns skrank. Om jag finge uttala en egen mening, ville jag ha orgeln i en ljusare färg. Men de sakkunniga ha tydligen önskat, att den icke skulle framträda utan liksom vara insvept i grått. Nu är det blott den gamla orgeln, som stöter mitt öga. Om den icke kan putsas bort, så kunde den något döljas, om man utförde en större siffertavla och ställde den framför det gamla skåpet. Redan den lilla tavlan, som nu är där, gör god tjänst. Men vederbörande myndighet vet väl, vad den i sinom tid bör göra. Jag är inte en så flitig kyrkobesökare, att min mening borde tillmätas någon betydelse.

Invigningshögtidligheten i söndags bjöd bl. a. på predikan av vår förra kyrkoherde prosten Karl V. Petrell, som talade betydelsefulla ord om det verkliga livet och kristendomen, ord, som med spänd uppmärksamhet åhördes. På 12 år har hans hår vitnat, men rösten ljöd ung och kraftfull, och kärleken till Nykarleby lyste vackert igenom. Pastor Schalin höll ett upp lysande föredrag om kyrkans bildskrud, och hr Sundqvists kör från Soklot sjöng vackert, varom allt notisavdelningen säkert ger noggrannare upplysningar.

Pastor Olav Schalin har mycken heder av den renovering, som kyrkan undergått. Han har tagit initiativet därtill och med upplyst omdöme och konstförstånd valt sakkunniga, vilka utfört arbetet, och han har med vaken uppmärksamhet stått som den drivande kraften bakom.

Nykarleby kyrka är säkert nu en av de vackraste i Österbotten.


*          *
*

Den ärade läsaren har kanske märkt, att vår goda stad skulle bedöva en idrottsplan. Torget är icke lämpligt för de fruktansvärda matcher, som den nutida ungdomen utkämpar, och den lilla planen vid normalskolan får icke begagnas av utom skolan stående personer. Då jag en söndag promenerade norrut, märkte jag, att finnarna löpte på landsvägen, som var god nog för löparna, och att andra övade sig i idrott på själva kampen, som torde varit sämre. Jag följde en stund de arbetande männen, som intresserade mig mycket, ty jag har aldrig förut sett finnarna i Nykarleby träna. Det såg mycket trevligt ut, och jag tror, att de voro duktiga, hade kanske t. o. m. något av Nurmis sisu i sig. Tyvärr är jag liksom en del andra alldeles okunnig i de nya idrottstermerna eller benämningarna. Jag förstår ingenting av idrottsavdelningen i Hbl. Det är med möda jag begriper, vad en match är.

Och finnarna använde på kampen oupphörligt en benämning, som jag aldrig förr hört på någon idrottsplan, nämligen »saatana». Det är kanske en översättning från engelskan. . .

Då jag i tidningarna läser om de 60 miljoner människor, som förlorat livet i världskriget, om de oerhörda svårigheter fredsarbetet har att kämpa med, om våldsbragderna, om tjuvnaderna, om mord och plundring i vårt eget land då tycker jag, att det är ganska gott att vara i det fredliga Nykarleby.


Kurre [K-J Hagfors], Österbottniska Posten, 5 oktober 1928, nr 40, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Fler krönikor av Kurre.
(Inf. 2021-01-10.)


*     *     *

Idrottstävlingar

inom N. I. K. i 5 kamp, och 1,500 m. löpning å Kampen söndagen den 24 juli kl. 2 e. m. Alla med!


Österbottniska Posten, 22 juli 1932, nr 29, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-01-10.)


*     *     *

Idrottstävlingar inom Nykarleby Idrottsklubb i 5-kamp och 1500 m. löpning höllos på Kampen söndagen den 24 juli, varvid följande rätt goda resultat uppnåddes på den urusla sportplan, som finnes och därtill de grusiga gatorna, som fingo tjäna som löpbana.

 

K u l a:

 

 

1.

R. Holmström

11,06

m

2.

T. Casén

10,92

»

3.

A. Sigfrids

10,66

»

4.

H. Gleisner

10,41

»

5.

K. Nyberg

10,22

»

 

 

 

 

 

H ö j d h o p p:

 

 

1.

T.  Casén

155

cm

2.

M. Sigfrids

155

»

3.

A. Sigfrids

150

»

4.

K. Nygård

150

»

5.

R. Holmström

145

»

6.

H. Gleisner

145

»

 

 

 

 

 

S p j u t:

 

 

1.

H. Gleisner

45,21

m

2.

A. Sigfrids

41,69

»

3.

R Holmström

39,69

»

4.

T .Casén

39,02

»

5.

K. Nybom

36,88

»

 

 

 

 

 

L ä n g d h o p p:

 

 

1.

A. Sigfrids

5,70

m

2.

K. Nyberg

5,56

»

3.

H.  Gleisner

5,30

»

4.

R. Holmström

5,29

»

5.

T. Casén

5,28

»

 

 

 

 

 

1 0 0  m.  l ö p n.:

 

sek.

1.

A. Sigfrids

12,5

»

2.

K  Nyberg

13,0

»

3.

R. Holmström

13,0

»

4.

H. Gleisner

13,0

»

5.

T. Casén

13,5

»

 

 

 

 

 

Femkamp:

 

 

1.

A   Sigfrids

356,72

poäng

2.

H. Gleisner

347,81

»

3.

R. Holmström

343,23

»

4.

T. Casén

341,20

»

5.

K. Nyberg

339,41

»

 

 

 

 

 

1,5 0 0  m.  l ö p n.:

 

 

1.

P. Litens

4,49

min.

2.

A. Pihlainen

4,55

»

3.

E. Lund

4,58

»

4.

V. Hellund

5,10

»


Österbottniska Posten, 29 juli 1932, nr 30, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-01-10.)


*     *     *

N. I. K

     Serietävlan å Kampen lördag kl. 6 e. m. i höjdhopp, tresteg, diskus och 400 m. löpning. Söndag kl. 2 e. m. i de 5 följande grenarna.

Ordföranden.     



Österbottniska Posten, 12 augusti 1932, nr 32, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-01-10.)


*     *     *

Idrott. Såsom av annons framgår hålles den med stort intresse motsedda lagtävlingen om 9-kamps pokalen å Kampen instundande lördag och söndag. Tävlingarna vidtaga på lördagen kl. 6 med höjdhopp, diskus och 400 m. l. och fortsätta söndagen kl. 12 då 100 m, kula, längdhopp, trestegshopp, spjut och 1,500 m. går. Utgången av tävlingarna, som särskilt de senaste dagarna diskuterats man och man emellan och varvid även vad ingåtts, kommer säkert att bli spännande. Ett hundratal idrottsmän äro anmälda, och bland dem återfinna vi sådana kända förmågor som Oljemark, Brunell m. fl.

I år kommer säkert striden om vandringspriset att bli hård, och fina prestationer får publiken otvivelaktigt bevittna, ty varje idrottsman går in för att göra sitt bästa. Att i förväg utpeka segraren ter sig ganska vanskligt. Men jag vill dock hålla en slant på Munsala-laget, som gått storartat framåt i sommar, men Soklot-laget, som har att försvara pokalen, kommer också att bita ifrån sig, och Nykarleby oldboyslag vill även ha ett finger med i spelet. Hoppas att en talrik publik möter upp för att bevittna de spännande uppgörelserna.

På kvällen fortsättes idrottsfesten med soaré och prisutdelning å Jutas kl. 20. Alla ungdomar möta naturligtvis upp, ty redan namnet «Dolly« borgar för att det kommer att bli trevligt.

— S —


Österbottniska Posten, 18 augusti 1933, nr 33, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-01-10.)


*     *     *

Offentliga nöjen

Tävlingen

om 9-kamp pokalen försiggår å Kampen instundande lördag kl. 6 e. m. och fortsättes på söndagen kl. 12 p. d.

    Soaré

med prisutdelning å Jutas kl. 20.
      DOLLY spelar.

Ordf.     


Österbottniska Posten, 18 augusti1933, nr 33, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-01-10.)



Läs mer:
Företagen på Kampen.
Nykarleby IK av Erik Stenwall.
Fler artiklar ur ÖP.
(Inf. 2021-01-10, rev. 2022-04-14 .)