Topelius barndomshem Kuddnäs
INVIGES MIDSOMMARDAGEN.Restaureringsarbetena å Kuddnäs ha de senaste veckorna pågått med forcerad iver. Den ena möbellasten efter den andra har anlänt till platsen. Möbleringen och placeringen har utförts under ledning av ing. Sigmund Schalin, som med hjälp av skriftliga dokument och muntliga berättelser av Topelius ännu levande tre barnbarn slutligen lyckats återställa Kuddnäs i sitt ursprungliga skick. Mangården företer, sedan en del tillbyggnader rivits och fönster flyttats till sina förra platser en förnäm, stilfull exteriör, sådan den på Topelius tid var i enlighet med bilden här ovan. Värmeledning har visserligen av olika praktiska orsaker införts, men batterierna ha fullständigt dolts i de gammaldags kakelugnarna. Som redan påpekats är »hemmet« nu fullständigt försatt i sitt ursprungliga skick. Intet är fantasi, framhåller ing. Schalin vid vårt samtal med honom på tal om det slutförda arbetet. Så t. ex. har trappuppgången till vinden gått i krok, enligt muntlig tradition; detta lyckades man också fastställa genom märken efter skurningsvattnet. Gårdsplanen har nu ett helt annat utseende än tidigare, sedan farstukvisten rivits, och den gamla fritrappan likasom det grönvita staketet mellan byggnaderna återställts och målats i sina ursprungliga färger. Den till oigenkännlighet förvanskade gamla rumsindelningen har återinförts, varigenom en sällsynt harmonisk helhetsverkan ernåtts. Frågan om väggarnas ytbehandling har berett många spännande moment, varvid barnbarnens minnesuppgifter bestyrkts på ett överraskande sätt. Genom undersökning av de gamla tapetlagren, t. ex. i den nuvarande matsalen, fann man under kommunalhemmets panelvägg och ett lager av sjudubbla tapeter en rikhaltig provkarta på väggarnas färgbehandling under olika skeden av den Topelianska tiden. Vissa rum äro målade enfärgat gult, grönt eller blått, varemot andra rum behandlats med färgstänkning på gammaldags sätt, Särskilt stilfull är den handmålade bården med gripornament i stora förmaket, I fråga om rummens möblering fäster man sig särskilt vid den hemvarma stämning, som möter en, genom att nästan alla möbel och mindre inredningsföremål på få undantag när utgöras av pietetsfullt bevarade gamla Kuddnäs-möbler. Släktingarna ha med stor offervilja avstått ifrån kära familjeklenoder för att möjliggöra återupprättandet av det minnesrika, kära hemmet på Kuddnäs. Vid en hastig titt i »hemmet« finna vi i rummet till vänster den stol, i vilken den under ett tiotal år förlamade doktor Z. Topelius d. ä., skaldens fader, satt, utövande sitt läkarekall, även som hans nötta skrivbord. Z. T. d. ä. var som bekant vårt lands första runosamlare. Han kallade till sig personer från långt avlägsna bygder och gav sedermera anvisningar åt Elias Lönnroth, så att denne kunde fullborda det verk, som Kuddnäs-doktorn begynt. I rummet innanför mottagningsrummet, som utgjorde familjens egentliga sängkammare, finnes bl. a. skaldens vagga samt några leksaker, som tillhört hans morfars mor på 1740-talet. I salen, målad i gult fäster man sig särskilt vid familjen Topelius vackra kristallkrona, samt prof. Valter Runebergs förslag till monument på Topelii grav i Helsingfors. Salens möblering är tills vidare ofullständig, i det att den ursprungliga soffan kan återförvärvas till Kuddnäs först våren 1935.
Bland husgeråden kan omnämnas särskilt Kuddnäs-doktorinnans porslins kaffeservis med förgyllt namnchiffer S. C. (Sofie Calamnius), utgörande en del av hennes rika utstyre 1812. Dessutom finnas en hel del småting, som här måste förbigås. Programmet för invigningen läses på första sidan i dagens nummer, och uppmärksamgöra vi allmänheten på, att detsamma börjar precis kl. 1/2 1. Tillträdet till gården sker endast genom allén, där festmärken säljas. Sittplatser finnas för inemot 1000 personer. Kaffe serveras redan från 1/2 12— 1/2 l samt efter programmets slut. Efteråt kan museet beses av allmänheten. Bland anmälda gäster må nämnas medlemmar av släkterna i Nyberg, Topelius och Schalin, prof. Yrjö Hirn med fru, presidentskan Ester Ståhlberg m. fl. |
