Storbron.

Om nödwändigheten af att ombygga denna med hwälfdt lock af gråsten torde bland de byggnadsskyldige numera finnas blott en mening, hälst som laga kraft wunna stämmobeslut därom för åratal sedan fattats icke allenast wid stämmor i de skilda kommunerna, tillhörande wäg och brobyggnadslaget, utan äfwen därefter af en hela detsamma omfattande stämma, hwilkens åtgärd i saken icke på wederbörlig ort blifwit lagligen bestridd och följaktligen ännu mindre förkastad, hwadan detta sålunda komme att ligga till grund för framtida beslut, afseende endast detaljfrågors behandling i och för realiserandet af själfwa principfrågan.

Det första som därför bör tagas itu med är, att granska den af ingengörerne Nordwall och Willebrand uppgjorda ritningen och kostnadsförslaget till denna brobyggnad och, om möjligt, finna utwäg att något reducera dessa kostnader. Enligt hwad wi ha oss bekant, har ett försök, grundat på tämmeligen faktiska omständigheter, härutinnan redan wärkställts af för saken intresserad person, med den påföljd att kostnaderna nedbragts med litet öfwer fem sjättedelar af det ursprungliga, af ingeniörerne specificerade beloppet 63.000 mk, under förutsättning, att det erforderliga byggnadsmaterialet m.m. af de byggnadsskyldige själfwe levereras på platsen samt att arbetet med brohwalfwen företagas under den årstid då en tillräckligt fast is bildat sig å älfwen, för att dels tjäna såsom arbetsställning under remontarbetet med brokistorna i älfwen och dels såsom trafikwäg under arbetstiden därmed, hwarigenom en del omkostnader icke allenast för arbetsställningarnas uppförande af en provisionel bro helt och hållet komme att bortfalla, hwarjämte äfwen kostnaderna för inköp af arbetssaker som behöfwas, helt och hållet få borträknas, emedan desamma komma att bestridas af allmänna statsmedel, hwilka omständigheter gemensamt owillkorligen komma att ställa sig till hela företagets ekonomiska fördel.

Af de i kostnadsförslaget utsatta 65.000 mk skulle sålunda återstå knappa 10.000 mk, hwilka fördelade på byggnadslagets 102 mantal, belöpa sig i rundt tal till 98 mk på hwarje sådant, i stället för 618, därest förslagets ursprungliga summa icke sålunda kunde nedsättas. Summan 98 delad med 12 lämnar 8 såsom kvot; alltså 8 mk på hwarje tolftedels mantal, hwarmed de byggnadsskyldige i wärkliga kontanter komme att debiteras; en obetydligt större summa än den, till hwilken reparations och underhållskostnaderna af bron med dess nuwarande trälock, på ett par tre årtionden wanligen brukar stiga. Af det ofwanssagda följer, att de byggnadsskyldiges debet inte kan ökas med räntor på detta nybyggnadskapital, emedan de årligen återkommande reparationskostnaderna, så länge brolocket består af trä, mer än hwäl motsvara dessa räntor, allt under det att kapitalet (trälocket å bron) ej ens närmelsewis kan jämföras med detta nu till blott 10.000mk reducerade kostnadsförslaget.

— — — Allmän stämma i denna byggnadsfråga war utlyst till den 16 dennes, hwarwid ombud från Jeppo kommun saknades, hwilket hade till föld, att ärendet icke kunde företagas till behandling wid detta tillfälle utan uppskjöts till den 23 instundande Mars då samtliga röstägare i Nykarleby stads och landsförsamling, Munsala socken och Jeppo kapell äga infinna sig, för att avgifwa sitt votum i denna stora och på samma gång wiktiga fråga.

J:N.




Österbottniska Posten den 16 februari 1895. Styckebrytningar införda.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll med kommentaren:

Jag har för mig att jag sände notisen från hösten nämnda år där det kort och gott konstaterades att man beslutat att i stället för den tilltänkta stenbron bygga den enklare och billigare av trä. Kanske tur det, för hade man månne teknik och material att med rätt flacka valv (vad jag kan förstå att det blivit frågan om), fått den att hålla. Nu kom ju järnförstärkningarna in rätt snart i och  med tågbanan. Ritningarna till denna tilltänkta bro borde finnas vid museet, för där är en större pappersrulle på vilken det står ”Ritningar till nya bron”, eller något i den stilen. Du kan fota dem i sommar — fastän den aldrig förverkligades.

Sign J.N kunde tänkas vara Nessler, men jag vet inte. I alla fall är skribenten väl insatt och texten på första sidan kan ses som en ledare.


Läs mer:
Nästan fem år senare tillhandahöll Lars en annan inlaga om brounderhållet skriven av Jakob Näs. Man kan därför förmoda att signaturen J.N. står för hans initialer.
Några ord om brobygget i ÖP.
I februari 1896 beslöt man att inte bygga stenbron.
Storbron i kapitlet Fakta.
Fler artiklar och notiser ur ÖP.
(Inf. 2005-02-27, rev. 2017-04-20 .)