Nykarleby folkskolseminarium av Hans von Schantz

Vid urvalet av notiserna har inte någon enhetlig disposition blivit följd, utan har rent subjektiva synpunkter fått bestämma axplocken. Man kan därför mycket väl kritisera sammanställaren och anse att han borde ha gått tillväga på ett annat sätt eller gjort ett annat urval. Men kanske dock de spridda notiserna kan ge en inblick i seminariets verksamhet, svårigheter, hopp och arbetsresultat från begynnelsen ända till senaste tid. Gör sammanställningen detta, är avsikten med ”krönikan” vunnen.

Såsom källskrifter har i främsta rummet använts seminariets årsberättelser 1898—1957 samt ”Folkskollärareseminariet i Nykarleby 1873—1898” av Z. Schalin och ”Nykarleby seminarium 1873—1923” av K. J. Hagfors, därtill har kompletterande uppgifter erhållits ur kollegiets konferensprotokoll, brevkonceptböcker m  fl. arkivalier. Utöver dessa källor har även i Landsarkivet i Vasa förvarade urkunder blivit nyttjade.

[Årtalen finns i originalet i den löpande texten.]

J. A. Lybeck

Den 17 mars underrättade stadens borgerskap professor Z. Topelius att staden helst önskade få ett manligt seminarium till orten och att man utfäste sig att ställa nödiga rum till läroanstaltens disposition. Detta meddelades genom ett telegram.

Den 28 mars sändes en närmare förklaring till telegrammet. I denna förband sig staden att hyresfritt upplåta erforderliga rum för en läroinrättning för manliga eller kvinnliga elever eller för ett dubbelseminarium.

Z. Topelius.

Den 17 okt. besökte direktörn för Jyväskylä seminarium, K. G. Leinberg, Nykarleby för att såsom statsmaktens representant med borgerskapet utse plats för seminariet.
      Den s. k. Residenstomten på västra sidan av älven blev utsedd till tomt för seminariet.

Den 25 okt. beslöt magistrat och borgerskap godkänna valet av plats, ehuru man var medveten om ”hvilka dryga kostnader Residenstomtens inlösen komme att medföra”.

Den 13 dec. beslöt stadsborna hos H. K. M. skyndsammast ansöka om ett sexprocents amorteringslån på 60.000 mk, då staden inte hade möjlighet att finansiera byggnadsplanerna. Lånet erhölls.

Den 13 mars började underhandlingarna om inlösandet av Residenstomten, som ägdes av kofferdikaptenen Petter Högdahl.

Den 31 aug. kröntes underhandlingarna med framgång. Staden bytte ”Söderåkern” mot Residenstomten och gav 1000 mk i mellanavgift. Stadens arrendatorer på Söderåkern erhöll ersättning för brutna kontrakt.

F. E Conradi direktor 1873—1880.

Den 1 juni fastställde guvernören ritningarna för seminariets byggnader. För att nedbringa kostnaderna skulle husen få uppföras i två våningar.

Under sommaren uppfördes i hast två byggnader, en för normalskolan, verkstäder m. m., en för kosthållet. Kosthållsbyggnaden inreddes provisoriskt till internat. Dess matsal i övre våningen blev festsal och det enda klassrummet. Bottenvåningens sal under matsalen blev gymnastiksal.
     I verkstadsbyggnadens övre våning bodde direktorn.
     För kosthållet upphyrdes änkefru Kjellmans gård (nuv. trädgårdsmästarbostaden), som sedermera inköptes av staden för 4.000 mk.

Den 1 sept. hölls den högtidliga invigningen i kosthållsbyggnadens övre sal. Professor Z. Topelius, som var närvarande, ”hade strängat sin lyra dagen till ära”. Överinspektör Uno Cygnaeus talade om seminariets uppgift och folkskollärarnas kall. Direktor Fr. E. Conradi insattes högtidligen i sitt ämbete. Efter det invigningsakten avslutats med psalmsång, begav sig högtidsskaran till stadens kyrka, där predikan hölls av kapellanen I. O. Appelberg.

I december inlämnade staden en petition till K. Senaten om att antingen befrias från vidare byggnadsskyldighet eller att få 5.000 mk årlig hyra i 12 års tid för alla seminariebyggnader.


Under läsåret 1873—74 och tio år framåt hade seminariet följande lästider: kl. 7—9 och 10—13 samt på eftermiddagen 16—18, (slöjddagar 15—19).

Den 17 april beviljades de begärda hyresmedlen, varefter man tog i tu med uppförandet av huvudbyggnaden.

Under hösten blev huvudbyggnaden färdig med sina tvenne tvåvåningsflyglar och mellan dem gymnastiksalen.
     De tre seminarieklasserna samt övningsskolan och alla samlingar flyttades över till huvudbyggnaden.

Den 4 och 5 okt. inskrevs de första eleverna i normalskolan och småbarnsskolan.

Redan i oktober började direktor Conradi i skrivelser framhålla nödvändigheten av att seminariets byggnadsprogram fullföljdes. Internats- och direktorsbyggnaden borde framförallt uppföras, då kosthållsbyggnaden var olämplig såsom internat, med rummen innanför varandra och dessutom kall. Kjellmanska gården var även kall och därtill trångbodd. Dir. Conradi talar om ”betjeningens lidanden” där under kalla vintrar.

Läsåret, då övningsskolan utökats, försökte man ordna klassrumsfrågan på följande sätt: Övn. skolans lägre avdelning hade ett gemensamt rum i huvudbyggnaden (nuv. klass III jämte södra korridoren). Den högre skolans klasser läste i de två rummen i övre våningen i byggnadens södra ända. Man skilde åt klasserna med pappersskärmar!

Från 1 juni bodde direktorn i hyrd lokal (nuv. Folkhögskolans kosthållsbyggnad). Övningsskolan kunde härigenom flyttas över till sitt eget hus (nuv. verkstadsbyggnaden). [Nuv. skolkansliet.]

Vid årsexamen år dimitterades de 14 första lärarkandidaterna.
     Då staden icke vidare kunde åtaga sig att fullfölja utbyggnaden av seminariet, blev den befriad från denna skyldighet.

Den 1 mars erhöll seminariet sin första stipendiefond, då seminariets forna och dåvarande lärare till minne av kejsar Alexander II 25-årsjubileum sammansköt en summa av 120 mk. Fonden ökades sedermera till 600 mk genom att ett antal stadsbor och seminarielärarna donerade ytterligare summor. Fonden benämndes Alexander II:s normalskolestipendiifond.

Den 24 mars fick seminariet en ny fond, ”Alexander II:s stipendiefond”. Initiativtagare till fonden var provinsialläkaren Kristian Forsius. Genom att staden på rådhusstämma beslöt att lägga till fonden ytterligare tre donationsfonder, vilka staden förvaltade och om vilkas ändamål ingenting nämndes, erhölls en fond på 628:71. Dr Forsius utökade fonden med årliga bidrag på 100 mk ända t. o. m. 1887. Fondens kapital utgjorde år 1897 2.404:44, år 1922 3.518:26 samt år 1955 6.586 mk.

F. W. Sundwall direktor 1881—1886.

På sommaren togs kosthållsbyggnaden i användning för sitt egentliga ändamål.
     Trädgårdsdrängen, som gifte sig, fick bostad i f. d. Kjellmanska gården. Den provisoriska matsalen omändrades nu till ”blomsal”.

Under året lät kollegerna måla dir. F. E. Conradis porträtt. Porträttet är utfört i olja av artisten Arvid Liljelund. Samma år gjorde samma konstnär ett oljeporträtt av Uno Cygnaeus.

Den 13 december erhöll seminariet Augusta Lybecks stipendiefond. Rådman J. A. Lybeck donerade då 5.000 mk. Fonden skulle bära hans avlidna makas namn.

I början av året överlät staden utan ersättning nuv. trädgårdsmästarbyggnaden till staten.

Under året bildades vid seminariet ett elevkonvent. Dess handskrivna tidning kallades ”Hoppet”.

Vid årsexamen dimitterades det dittills högsta antalet lärarkandidater: 18. Men elevantalet gick stadigt nedåt och ingav bekymmer.

Den 8 febr. märkte en elev, som strax efter kl. 2 ”på morgonen” gick till seminariet för att elda i sångsalen, ett svagt sken i andra klassens fönster. Han och några kamrater möttes vid inträdet i klassen av rök.
     Eld lyste under golvet framför kakelugnen. Tillstädeskomna arbetare släckte branden. Vid rannsakning inför magistraten framgick det, att man föregående dag eldat sju brasor i samma kakelugn, den första redan kl. 3 på morgonen. Kl. 20 stängdes spjället. Kakelugnen var brännande het och eldstaden full av glöd. Kl. 22 visade termometern +12° C!
      Under milda vintrar kunde temperaturen i klassrummen sjunka till omkring +4° C. Eldningsdejourerna liksom städningen i internat och klassrum hörde till elevernas tyngsta uppgifter, isynnerhet om uppgifterna råkade sammanfalla.
      ”Renlighet och ordning skola förenas med arbete, så att makligheten ej må finna något hyende, ej heller njutningsbegäret väckelse och näring”, stadgades i § 3 i seminariets reglemente.

Den 10 febr. förrättades inspektion vid seminariet. Härvid upptogs bl. a. frågan om den kristendomsfientliga hållning, som utdimitterade lärare intog.
     Pastor Elis Bergroth hade skrivit härom i tidningarna och detta hade givit upphov åt en ledsam polemik. Ur det knapphändiga inspektionsprotokollet får man dock inte reda på, vilken anledningen var.
     Det var modernt på denna tid att vara ”frisinnad”. Vi har kanske att söka orsaken i detta sakförhållande.

Z. Schalin direktor 1886—1904.

Under sommaren grundades en plantskola för ”uppdragning af plantor, buskar och telningar”. ”Fruktträd uppdrogos från kärnor, och stammar införskrefvos för ympning.”
      För inhemska vilda växter inrättades efter Linnés system ett litet blomsterland.

(Inf. 2005-02-06.)

Den 13 febr. förfrågade sig K. Senaten om inte kostnaderna för seminariet kunde nedbringas. Efter att ha hört seminariets lärarkollegium fastställde K. Senaten vissa anslagsminskningar och bestämde att ledigblivna tjänster inte fick ordinariter besättas.

Den 22 maj fastställdes att seminarieeleverna tre terminer skall syssla med träarbeten och lika många terminer med metallarbeten. Det fjärde året skall kandidaterna förfärdiga ett provstycke, som ådagalägger deras skicklighet i trä- och metallslöjd. Varje elev skulle få behålla ett av sina trä- och metallarbeten.
     Seminaristemas arbeten var bl. a. utställda i Petersburg och Paris på expositionerna där år 1889.
     Mot slutet av vårterminen 1889 utgjorde hela antalet närvarande ordinarie elever endast 25.
     Man talade redan om seminariets indragning, men på högre ort ville man dock se tiden an, ”Hvem är så modig eller så oklok att eftersträfva en tjenst hvilken dess egne innehafvare allmänt beteckna såsom brödlös och tung?”
     ”Dessutom hördes det att utdimitterade lärarekandidater haft svårt att få sig plats de senare åren, enär så få nya sv. folkskolor inrättades. Äfven detta bidrog att afskräcka ungdomen från denna törnbeströdda bana.”

Under året vidtog elevkonventet på nytt med sin avbrutna verksamhet.

Under året upplät stadsfullmäktige avgiftsfritt på 50 år åt seminariet ett skogsområde väster om Residenstomten, den s. k. Skogsparken. Denna ”park” var avsedd att utnyttjas för skogssådd och trädplantering. Dessutom skulle en modellträdgård för folkskolor anläggas där.

Under föregående och detta år donerade Finska Trädgårdsföreningen i Helsingfors över 50 fruktträd av olika slag till en pomologisk försöksstation. Pomolog A. Smirnoff utsåg plats för försöksodlingen.
     En hel del försöksträd dog efter de första vintrarna, men de övriga klarade sig.
     ”En framgångsrik fruktodling härstädes är nog möjlig — om blott allmänna rättsmedvetandet kunde utvecklas därhän, att trädens frukt icke skulle betraktas såsom ett skyddslöst commune bonum!”
     Vintern 1940 dog de sista träden ut i ”apelgården”.

Den 20 febr. beviljades 600 mk för inhägnad, torrläggning och röjning av Skogsparken. Senare beviljades ytterligare medel härför. Normalskolans elever deltog i skogsröjningen. ”Några gånger hafva vi arbetat där med en styrka af omkr. 90 man, — på morgonen af lofdagar. Sedan hafva flera glada fester firats där.”

I juni anställde med. dr A. Palmborg en hygienisk inspektion av seminariet. Detta beroende på att så många lärare avled i lungsot. Ett sakförhållande, som påtalats i tidningspressen, där man yrkat på en undersökning. Dr Palmborg kunde endast konstatera, att ”lungsoten är förfärligt allmän i synnerhet bland Österbottens befolkning, hvilken seminariets flesta alumner tillhöra”.

Den 15 mars beslöt stadsfullmäktige i Nykarleby att icke nedlägga en krans på Z. Topelius grav, utan i stället hugfästa hans minne genom att donera 500 mk till en stipendiefond. Summan utökades i samband med seminariets 25-års jubileum den 10 juni till 1.000 mk. Fonden skulle kallas Topelii stipendiefond.
     Samma år på hösten erhöll seminariet Lektor Josef Lindskogs stipendiifond, vilken genom gåvobrev av den 16 nov. 1882 skulle bildas av den begravningshjälp, som borde utfalla vid hans död (1.500 mk), utökad med ett belopp, så att fonden steg till 2.000 mk.

Den 10 juni skriver direktor i 25-års redogörelsen: Ej blott detta seminarium, utan alla landets seminarier emotse sedan 7 år tillbaka med spänd förväntan emanerandet av en reviderad seminariiförfattning, om vars behövlighet fråga väcktes inom skolöverstyrelsen redan i maj 1891 och för vars utarbetande en särskild kommitté varit tillsatt varjämte lärarkollegiernas förslag och utlåtanden därom inhämtats.

Under hösten grundades vid seminariet en kristlig förening, som åtminstone sedan år 1902 utgjorde en avdelning av Kristliga Föreningen av Unga Män.

Den 23 okt. tillät K. Senaten att flickor tills vidare skulle få intas i sammansatta klassen. Men en anhållan om att ombilda hela övningsskolan till samskola avslogs.

Den 22 maj beviljade K. Senaten Nykarleby stad tillstånd att indraga sin högre folkskola och överföra dess elever till övn. skolan. Detta ”med villkor att Nykarleby stad till bekostande af flickelevernas undervisning i handarbeten och gymnastik enligt åtagande erlade 400 mark i året”.

Den 9 dec. inspekterade yngre inspektorn vid skolöverstyrelsen Alfred Thillot undervisningen i svenska och historia.
     Anledningen härtill var den, att en elev, som avgått, anmält sine lärare hos generalguvernör Bobrikoff. Lektorerna i ovan nämnda ämnen skulle ha agiterat för vämpliktsstrejk och även uttalat sig kränkande om ryska förhållanden.

Den 13 och 14 maj åhörde tjänstemannen vid generalguvernörskansliet, kanslirådet greve Erik Berg tentamen i klass III i allmän historia. Orsaken till höga vederbörandes nyvaknade intresse var densamma, som den 9 dec. 1903.
     Lektor Wichmann (Gånge Rolf) fick lov att ta ”tjänstledighet” och reste över till Sverige. Han återvände våren 1905.

Den 6 dec. erhöll seminariet tillstånd att låta eleverna behålla av dem förfärdigade modellserier för folkskolan.

E. G. Hedström direktor 1905—1911.

Den 19 okt. anlände ett telegram: ”I händelse förhandenvarande förhållanden sådant påkalla må skolans verksamhet högst en veckas tid inställas.”

Den 23 febr. gavs ett anslag på 1.200 mk till inköp av horninstrument jämte noter.

Den 16 mars meddelades att seminariet fått 187.320 mk för uppförande av ett nytt normalskolhus jämte uthus och ombyggnad av verkstadsbyggnaden.
     Kollegiet hade under föregående läsår granskat ritningarna och förordat stadens erbjudande, att byggnaden skulle uppföras på de s. k. stenhustomterna vid stadens torg.

Den 16—29 sept. anordnades med statsanslag en föreläsningskurs för folkskollärare och -lärarinnor. Deltagarna steg till 85. Endast 8 lärarinnor deltog.

Den 22 januari övertogs det nya huset för övningsskolan.
     I seminariets klassbyggnad inreddes nu ett naturvetenskapligt auditorium, där förut övningsskolans klasser I och II varit placerade. Verkstadsbyggnaden blev tillbyggd och erhöll särskild teckningssal samt spelrum.

Den 10 april fick seminariet 4.500 mk (3.800 mk åtgick) för att flytta uthuset öster om inkörsporten till älvbranten öster om nuv. verkstadsbyggnaden.

Den 1 juli godkändes programmet för den lekkurs, som på skolöverstyrelsens föranstaltande hölls vid seminariet under sommaren 1908.

December. Ett tryckt julnummer av Hoppet utkom till julkonventet. Sättningen hade utförts av lär. kand. V. Troberg.

Den 17 april beviljades de begärda hyresmedlen, varefter man tog i tu med uppförandet av huvudbyggnaden.

Under hösten blev huvudbyggnaden färdig med sina tvenne tvåvåningsflyglar och mellan dem gymnastiksalen.
     De tre seminarieklasserna samt övningsskolan och alla samlingar flyttades över till huvudbyggnaden.

Den 4 och 5 okt. inskrevs de första eleverna i normalskolan och småbarnsskolan.

Redan i oktober började direktor Conradi i skrivelser framhålla nödvändigheten av att seminariets byggnadsprogram fullföljdes. Internats- och direktorsbyggnaden borde framförallt uppföras, då kosthållsbyggnaden var olämplig såsom internat, med rummen innanför varandra och dessutom kall. Kjellmanska gården var även kall och därtill trångbodd. Dir. Conradi talar om ”betjeningens lidanden” där under kalla vintrar.

Läsåret, då övningsskolan utökats, försökte man ordna klassrumsfrågan på följande sätt: Övn. skolans lägre avdelning hade ett gemensamt rum i huvudbyggnaden (nuv. klass III jämte södra korridoren). Den högre skolans klasser läste i de två rummen i övre våningen i byggnadens södra ända. Man skilde åt klasserna med pappersskärmar!

Från 1 juni bodde direktorn i hyrd lokal (nuv. Folkhögskolans kosthållsbyggnad). Övningsskolan kunde härigenom flyttas över till sitt eget hus (nuv. verkstadsbyggnaden). [Nuv. skolkansliet.]

Vid årsexamen år dimitterades de 14 första lärarkandidaterna.
     Då staden icke vidare kunde åtaga sig att fullfölja utbyggnaden av seminariet, blev den befriad från denna skyldighet.

Den 1 mars erhöll seminariet sin första stipendiefond, då seminariets forna och dåvarande lärare till minne av kejsar Alexander II 25-årsjubileum sammansköt en summa av 120 mk. Fonden ökades sedermera till 600 mk genom att ett antal stadsbor och seminarielärarna donerade ytterligare summor. Fonden benämndes Alexander II:s normalskolestipendiifond.

Den 24 mars fick seminariet en ny fond, ”Alexander II:s stipendiefond”. Initiativtagare till fonden var provinsialläkaren Kristian Forsius. Genom att staden på rådhusstämma beslöt att lägga till fonden ytterligare tre donationsfonder, vilka staden förvaltade och om vilkas ändamål ingenting nämndes, erhölls en fond på 628:71. Dr Forsius utökade fonden med årliga bidrag på 100 mk ända t. o. m. 1887. Fondens kapital utgjorde år 1897 2.404:44, år 1922 3.518:26 samt år 1955 6.586 mk.

F. W. Sundwall direktor 1881—1886.

På sommaren togs kosthållsbyggnaden i användning för sitt egentliga ändamål.
     Trädgårdsdrängen, som gifte sig, fick bostad i f. d. Kjellmanska gården. Den provisoriska matsalen omändrades nu till ”blomsal”.

Under året lät kollegerna måla dir. F. E. Conradis porträtt. Porträttet är utfört i olja av artisten Arvid Liljelund. Samma år gjorde samma konstnär ett oljeporträtt av Uno Cygnaeus.

Den 13 december erhöll seminariet Augusta Lybecks stipendiefond. Rådman J. A. Lybeck donerade då 5.000 mk. Fonden skulle bära hans avlidna makas namn.

I början av året överlät staden utan ersättning nuv. trädgårdsmästarbyggnaden till staten.

Under året bildades vid seminariet ett elevkonvent. Dess handskrivna tidning kallades ”Hoppet”.

Vid årsexamen dimitterades det dittills högsta antalet lärarkandidater: 18. Men elevantalet gick stadigt nedåt och ingav bekymmer.

Den 8 febr. märkte en elev, som strax efter kl. 2 ”på morgonen” gick till seminariet för att elda i sångsalen, ett svagt sken i andra klassens fönster. Han och några kamrater möttes vid inträdet i klassen av rök.
     Eld lyste under golvet framför kakelugnen. Tillstädeskomna arbetare släckte branden. Vid rannsakning inför magistraten framgick det, att man föregående dag eldat sju brasor i samma kakelugn, den första redan kl. 3 på morgonen. Kl. 20 stängdes spjället. Kakelugnen var brännande het och eldstaden full av glöd. Kl. 22 visade termometern +12° C!
      Under milda vintrar kunde temperaturen i klassrummen sjunka till omkring +4° C. Eldningsdejourerna liksom städningen i internat och klassrum hörde till elevernas tyngsta uppgifter, isynnerhet om uppgifterna råkade sammanfalla.
      ”Renlighet och ordning skola förenas med arbete, så att makligheten ej må finna något hyende, ej heller njutningsbegäret väckelse och näring”, stadgades i § 3 i seminariets reglemente.

Den 10 febr. förrättades inspektion vid seminariet. Härvid upptogs bl. a. frågan om den kristendomsfientliga hållning, som utdimitterade lärare intog.
     Pastor Elis Bergroth hade skrivit härom i tidningarna och detta hade givit upphov åt en ledsam polemik. Ur det knapphändiga inspektionsprotokollet får man dock inte reda på, vilken anledningen var.
     Det var modernt på denna tid att vara ”frisinnad”. Vi har kanske att söka orsaken i detta sakförhållande.

Z. Schalin direktor 1886—1904.

Under sommaren grundades en plantskola för ”uppdragning af plantor, buskar och telningar”. ”Fruktträd uppdrogos från kärnor, och stammar införskrefvos för ympning.”
      För inhemska vilda växter inrättades efter Linnés system ett litet blomsterland.

(Inf. 2005-02-06.)

Den 13 febr. förfrågade sig K. Senaten om inte kostnaderna för seminariet kunde nedbringas. Efter att ha hört seminariets lärarkollegium fastställde K. Senaten vissa anslagsminskningar och bestämde att ledigblivna tjänster inte fick ordinariter besättas.

Den 22 maj fastställdes att seminarieeleverna tre terminer skall syssla med träarbeten och lika många terminer med metallarbeten. Det fjärde året skall kandidaterna förfärdiga ett provstycke, som ådagalägger deras skicklighet i trä- och metallslöjd. Varje elev skulle få behålla ett av sina trä- och metallarbeten.
     Seminaristemas arbeten var bl. a. utställda i Petersburg och Paris på expositionerna där år 1889.
     Mot slutet av vårterminen 1889 utgjorde hela antalet närvarande ordinarie elever endast 25.
     Man talade redan om seminariets indragning, men på högre ort ville man dock se tiden an, ”Hvem är så modig eller så oklok att eftersträfva en tjenst hvilken dess egne innehafvare allmänt beteckna såsom brödlös och tung?”
     ”Dessutom hördes det att utdimitterade lärarekandidater haft svårt att få sig plats de senare åren, enär så få nya sv. folkskolor inrättades. Äfven detta bidrog att afskräcka ungdomen från denna törnbeströdda bana.”

Under året vidtog elevkonventet på nytt med sin avbrutna verksamhet.

Under året upplät stadsfullmäktige avgiftsfritt på 50 år åt seminariet ett skogsområde väster om Residenstomten, den s. k. Skogsparken. Denna ”park” var avsedd att utnyttjas för skogssådd och trädplantering. Dessutom skulle en modellträdgård för folkskolor anläggas där.

Under föregående och detta år donerade Finska Trädgårdsföreningen i Helsingfors över 50 fruktträd av olika slag till en pomologisk försöksstation. Pomolog A. Smirnoff utsåg plats för försöksodlingen.
     En hel del försöksträd dog efter de första vintrarna, men de övriga klarade sig.
     ”En framgångsrik fruktodling härstädes är nog möjlig — om blott allmänna rättsmedvetandet kunde utvecklas därhän, att trädens frukt icke skulle betraktas såsom ett skyddslöst commune bonum!”
     Vintern 1940 dog de sista träden ut i ”apelgården”.

Den 20 febr. beviljades 600 mk för inhägnad, torrläggning och röjning av Skogsparken. Senare beviljades ytterligare medel härför. Normalskolans elever deltog i skogsröjningen. ”Några gånger hafva vi arbetat där med en styrka af omkr. 90 man, — på morgonen af lofdagar. Sedan hafva flera glada fester firats där.”

I juni anställde med. dr A. Palmborg en hygienisk inspektion av seminariet. Detta beroende på att så många lärare avled i lungsot. Ett sakförhållande, som påtalats i tidningspressen, där man yrkat på en undersökning. Dr Palmborg kunde endast konstatera, att ”lungsoten är förfärligt allmän i synnerhet bland Österbottens befolkning, hvilken seminariets flesta alumner tillhöra”.

Den 15 mars beslöt stadsfullmäktige i Nykarleby att icke nedlägga en krans på Z. Topelius grav, utan i stället hugfästa hans minne genom att donera 500 mk till en stipendiefond. Summan utökades i samband med seminariets 25-års jubileum den 10 juni till 1.000 mk. Fonden skulle kallas Topelii stipendiefond.
     Samma år på hösten erhöll seminariet Lektor Josef Lindskogs stipendiifond, vilken genom gåvobrev av den 16 nov. 1882 skulle bildas av den begravningshjälp, som borde utfalla vid hans död (1.500 mk), utökad med ett belopp, så att fonden steg till 2.000 mk.

Den 10 juni skriver direktor i 25-års redogörelsen: Ej blott detta seminarium, utan alla landets seminarier emotse sedan 7 år tillbaka med spänd förväntan emanerandet av en reviderad seminariiförfattning, om vars behövlighet fråga väcktes inom skolöverstyrelsen redan i maj 1891 och för vars utarbetande en särskild kommitté varit tillsatt varjämte lärarkollegiernas förslag och utlåtanden därom inhämtats.

Under hösten grundades vid seminariet en kristlig förening, som åtminstone sedan år 1902 utgjorde en avdelning av Kristliga Föreningen av Unga Män.

Den 23 okt. tillät K. Senaten att flickor tills vidare skulle få intas i sammansatta klassen. Men en anhållan om att ombilda hela övningsskolan till samskola avslogs.

Den 22 maj beviljade K. Senaten Nykarleby stad tillstånd att indraga sin högre folkskola och överföra dess elever till övn. skolan. Detta ”med villkor att Nykarleby stad till bekostande af flickelevernas undervisning i handarbeten och gymnastik enligt åtagande erlade 400 mark i året”.

Den 9 dec. inspekterade yngre inspektorn vid skolöverstyrelsen Alfred Thillot undervisningen i svenska och historia.
     Anledningen härtill var den, att en elev, som avgått, anmält sine lärare hos generalguvernör Bobrikoff. Lektorerna i ovan nämnda ämnen skulle ha agiterat för vämpliktsstrejk och även uttalat sig kränkande om ryska förhållanden.

Den 13 och 14 maj åhörde tjänstemannen vid generalguvernörskansliet, kanslirådet greve Erik Berg tentamen i klass III i allmän historia. Orsaken till höga vederbörandes nyvaknade intresse var densamma, som den 9 dec. 1903.
     Lektor Wichmann (Gånge Rolf) fick lov att ta ”tjänstledighet” och reste över till Sverige. Han återvände våren 1905.

Den 6 dec. erhöll seminariet tillstånd att låta eleverna behålla av dem förfärdigade modellserier för folkskolan.

E. G. Hedström direktor 1905—1911.

Den 19 okt. anlände ett telegram: ”I händelse förhandenvarande förhållanden sådant påkalla må skolans verksamhet högst en veckas tid inställas.”

Den 23 febr. gavs ett anslag på 1.200 mk till inköp av horninstrument jämte noter.

Den 16 mars meddelades att seminariet fått 187.320 mk för uppförande av ett nytt normalskolhus jämte uthus och ombyggnad av verkstadsbyggnaden.
     Kollegiet hade under föregående läsår granskat ritningarna och förordat stadens erbjudande, att byggnaden skulle uppföras på de s. k. stenhustomterna vid stadens torg.

Den 16—29 sept. anordnades med statsanslag en föreläsningskurs för folkskollärare och -lärarinnor. Deltagarna steg till 85. Endast 8 lärarinnor deltog.

Den 22 januari övertogs det nya huset för övningsskolan.
     I seminariets klassbyggnad inreddes nu ett naturvetenskapligt auditorium, där förut övningsskolans klasser I och II varit placerade. Verkstadsbyggnaden blev tillbyggd och erhöll särskild teckningssal samt spelrum.

Den 10 april fick seminariet 4.500 mk (3.800 mk åtgick) för att flytta uthuset öster om inkörsporten till älvbranten öster om nuv. verkstadsbyggnaden.

Den 1 juli godkändes programmet för den lekkurs, som på skolöverstyrelsens föranstaltande hölls vid seminariet under sommaren 1908.

December. Ett tryckt julnummer av Hoppet utkom till julkonventet. Sättningen hade utförts av lär. kand. V. Troberg.

NORMALSKOLA
2. V.

VERKSTADSBYGGNAD
1. V.

[Skala införd.]

Den 26 april gavs närmare direktiv beträffande den teckningskurs, som skulle anordnas vid seminariet under tre veckor från den 13 juni.

Den 8 juni erhöll seminariet Verkmästar J. W. Nesslers fond, som hade grundats till minne av den den 4 april 1910 avlidna verkm. i metallslöjd J. W. Nessler. Bland lärare och elever hade insamlats 165 mk. Fonden bestod år 1922 av 345:91, 31. 12. 1955 hade fonden ökats till 1.613 mk.

Den 12 okt. Hundraårsminnet av Uno Cygnaeus födelse högtidlighölls med en för seminariet och övningsskolan gemensam fest.

10 juni , årsberättelsen: ”En gymnastik- och idrottsklubb har äfven under detta år varit i verksamhet bland eleverna; öfningar ha vanligen ägt rum 2 aftnar i veckan.”
     (Detta är första gången en notis intagits i årsberättelsen härom.)

Den 26 juli förordnades om syn på nybyggnaden för övningsskolans maskinist. Huset uppfördes för 5.500 mk.

Under hösten infördes elevbespisning vid övningsskolan. För 10 penni erhöll barnen en portion havregrynsgröt med oskummad mjölk. 43 elever begagnade sig av denna möjlighet. På vårterminen sjönk deltagarna under 30, varför bespisningen måste inställas, då inkomsten inte täckte omkostnaderna. Övn. skolan hade detta läsår 181 elever.

Under hösten. Undervisning i biblioteksvård infördes vid seminariet.

Den 2 okt. föranstaltade seminaristernas gymnastikklubb en sporttävlan inom elevkåren.

Den 5 dec. meddelades att ett anslag på 2.200 mk beviljats för anskaffande av elektrisk belysning till seminariet. [Staden hade varit elektrifierad sedan 1903.]

V. K. E. Wichmann direktor 1912—1916.

Den 15 mars: gymnastikundervisningen i övn. skolans sammansatta klass skall vara gemensam för gossar och flickor.

Den 1 maj firades gemensamt av seminariets lärare och elever i seminariets skogspark med sång och musik.

(Inf. 2005-10-10.)

Den 16 sept. förordnades om anskaffande av undervisningsmateriel rörande kejsardömet Ryssland och dess förhållanden.

Den 29 sept. önskade direktor att kollegiet skulle diskutera vilka åtgärder, som borde vidtas för att framkalla och bevara en sådan anda bland eleverna, som seminariets reglemente förutsätter.
    Bakgrunden till diskussionsfrågan var den, att flere elever börjat intressera sig för socialismen. Detta intresse svalnade dock snart, ”måhända till följd därav att den omdaning av samhället, som socialismen vill genomföra, ej tilltalade de unga”.

Den 1 maj beviljades 4.600 mk för uppförande av ett orangeri vid Nykarleby seminarium.

Den 1 maj firades av seminariets lärare och elever i festsalen med tal, sång och musik.

I ett den 3 aug. 1914 daterat brev upplystes om att Finland förklarats i krigstillstånd.

Den 6 aug. fick kollegiet i uppdrag att inkomma med utlåtande om införande av ryska språket som läroämne vid seminariet.

Den 21 sept. vidtog seminariets arbete.

Den 18 aug. förordnades direktor att som skolöverstyrelsens ombud närvara vid tillträdessynen av det nya växthuset, som uppförts på entreprenad ”för det ytterst billiga priset av Fmk 5.500”.

Under höstterminen bildades en gymnastikklubb vid övningsskolan. Den hade övningar en gång i veckan. Ett 20-tal gossar i skolans högsta klasser tillhörde klubben.

Under höstterminen bildades vid övn. skolan en ”Hoppets Här” förening. Denna hade vid vårterm. slut 120 medlemmar (övn. skol. hela elevantal: 207). Åtta möten och en julfest hölls under läsåret.

Den 11 sept. gav konventet en soaré för allmänheten en s. k. veneziansk afton i Skogsparken.

Den 20 sept. mottog seminariet Kanslirådet Carl Synnerbergs stipendiefond, stor 5.000 mk.

Den 23 nov. upptogs på direktors förslag till behandling frågan ”om införande av självstyrelse inom konventet”.

Den 15 maj hölls ett nytt sammanträde, men bordlades ärendet till följande läsår.

Den 8 april har Seminaristernas gymnastik- och idrottsklubb (S. G. & I. K.), som omfattar 20 aktiva och 25 passiva medlemmar, en gymnastikuppvisning i seminariets festsal ”för fullsatt hus, och under starkt bifall från publikens sida”. Uppvisningen omfattade såväl stav- som fristående och redskapsgymnastik. Samma program gavs den 27 maj i Kronoby samlingshus.

Den 8 april föranstaltades en skidtävlan vid övningsskolan, 45 gossar och flickor deltog.

Den 1 maj utgavs Hoppet i ett tryckt nummer med bidrag på vers och prosa samt några illustrationer.

Den 31 maj antogs stadgar för konventets etnografisktarkeologiska museum, som började sin verksamhet.

Läsåret 1916—17 var rysk militär inkvarterad i övningsskolans byggnad. Militären använde även seminariets bastu ”med den påföljd, att den nedbrann till grunden den 15 april”.

Från den 21 aug. ändrades seminariekursen till 5-årig. Detta skedde genom en ”Nådig förordning” av den 18 aug. och utan föregående varning. På klass I infördes 5 veckotimmar ryska. (Lästes endast detta läsår!)

Den 25 okt. inspekterades undervisningen i ryska språket av kanslirådet A. Thillot.

Den 27 okt. diskuterade lärarkollegiet det intresse, som Åbo Underrättelser börjat ägna seminariet. ÅU hade ända från sommaren 1916 i flere artiklar påstått att finsksinnade lärare fanns vid seminariet, att ”viljor och initiativ hade domnat”, att seminariet behövde en ”ny anda med friskare vindar”, att seminariets framtid var ”mörk” m. m.
    Angreppen bemöttes av t. f. direktor.

K. J. Hagfors direktor 1917—1930.

I januari begav sig fyra seminarister i all hemlighet från staden. De tog sig över till Sverige i snöstorm och mörker och anslöt sig till 27 jägarbataljonen i Tyskland.

Den 2 febr. fick kollegiet i uppdrag att uppgöra förslag till kurser för ett femklassigt seminarium. Den 27 mars s. å. återkallades uppdraget.

Den 2 mars meddelade t. f. dir. till Skolöverstyrelsen att det ”för närvarande icke förefinnes större intresse” bland eleverna för självstyrelse.

I cirkulär av den 20 mars meddelar Överstyrelsen för skolväsendet om kejsar Nikolai II:s tronavsägelse den 15 mars.

Den 25 maj överlämnade medlemmarna av stråkorkestern 250 mk till seminariet för att förvaltas såsom en fond benämnd Lektor I. E. Koskimies' fond.

Den 17 juli fick seminariet en ”provisorisk timfördelningsplan”, som gällde från höstterm. 1917. Denna plan genomfördes successivt, så att kursen blev 5-årig läsåret 1920/21.

Läsåret 1917—18 steg de månatliga matavgifterna på ”Burkebo” till 150 mk.

Den 27 aug. utrymdes övningsskolan av den ryska militären. Rengörings- och målningsarbetena tog så lång tid, att läsningen kunde börja först den 4 okt. Läsningen upphörde den 28 jan. 1918. Byggnaden användes nu av skyddskårens stab och vaktmanskap.

Den 17 sept. begynte läsåret 1917—18. Detta ”bl. a. med fästat avseende å den nytta som skolelevernas användande vid lantbruksarbetet kunde medföra”.

Den 17 sept. ändrades arbetsordningen vid seminariet. Lektionstiderna blev följande: 8—11 och 13—17. Seminariet hade ända hittills, eller i 44 år följt ordningen av år 1883.

Den 28 jan. avbröts läsåret, ”då inbördes- och befrielsekriget plötsligt bröt ut och seminariets elever inträdde i skyddskårens leder”.
    Läsåret avslöts officiellt den 25 maj utan att arbetet blivit upptaget. Lär. kand. fick dimissionsbetyg och alla övriga elever uppflyttades.

Den 4 febr. rekvirerades seminariets byggnader till inkvartering av c. 1.500 ryska krigsfångar, som stannade kvar till krigets slut.

Den 4 juni avtågade de sista. Under läsåret 1918—19 kom en väsentlig del av elevernas fritid att ägnas skyddskåren, vilket inverkade menligt på konventets verksamhet. Däremot hade elitkvartetten, hornseptetten samt gymnastik- och idrottsföreningen regelbundet övningar.

Vid slutet av höstterminen upphörde elevernas bespisningsandelslag med sin verksamhet, då antalet medlemmar var litet och maten per månad steg till 250—300 mk per person.

Den 11 nov. avsynades seminariets nya badstuga. Arbetet på densamma vidtog i maj och kostnaderna steg till 41.500 mk.

Den 9 maj började tentamensperioden för seminariets klass V. (Seminariet var nu femårigt.)

Den 6 april sammanträdde kollegiet för att diskutera frågan om seminariets omorganisation till samseminarium, vilket förslag hade framställts av seminariekommittén.

(Inf. 2005-02-17.)

Under våren upplöste sig konventet. Nya stadgar hade utarbetats. Men då lärarkollegiet inte kunde godkänna dessa, ledde detta till att konventet upphörde med sin verksamhet. Höstterminen 1923 arbetade konventet igen enligt de gamla godkända stadgarna.

Den 23 aug. meddelade skolstyrelsen att medel icke beviljades för fortsättningsundervisning vid övn. skolan.

Den 18—27 sept. föranstaltades vid seminariet en föredrags- och auskulteringskurs för lärare och lärarinnor. Kursen besöktes av c. 60 personer.

Den 11 april bildades Direktor Gustaf Hedströms minnesfond genom att lärare och elever, i stället för ”att nedlägga snart vissnande blommor på dir. Hedströms grav”, sammansköt en summa av 2.000 mk. Fondens kapital utgjorde i dec. 1955 3.743 mk.

Den 12 april erhöll seminariets övn. skola fonden Margareta Björkvalls minne. Överlärare Hj. Björkvall med maka ville med fonden bevara minnet av deras 8-åriga dotter, som avlidit. Fondens grundplåt utgjorde 500 mk. Den 31. 12. 1955 hade fondens kapital stigit till 21.645 mk.

50-års jubileet firades den 8 och 9 juni. Festen besöktes av 400—500 personer. En minnesskrift författad av direktor hade utgivits till jubileet. Vid jubileumsfesten erhöll seminariet av f. d. elever porträtt i olja av direktorerna Z. Schalin (målat av Th. Schalin), Gustaf Hedström (av A. Jemström) och V. K. E. Wichmann (av Hjördis Nyberg). Dessa porträtt avtäcktes den 8 juni.

Den 9 juni vid 50-årsjubileet erhöll seminariet Nykarleby seminariums jubileumsfond (18.662 mk), som huvudsakligen hopbragts genom en insamling bland f. d. elever och seminariets lärare. Fondens kapital den 31. 12. 1948: 44.612 mk och den 31. 12. 1955: 53.441 mk.

Den 9 juni överräckte Nykarleby stad till hugfästande av minnet av seminariets 50-åriga verksamhet 10.000 mk, vilken summa vid 75-års jubileet den 10 juni 1948 utökades med 50.000 mk. Fonden benämnes Nykarleby stads donationsfond och var i dec. 1955 79.442 mk stor.

Den 10 juni skriver direktor i 50-års minnesskriften: ”Den omorganisation av seminarierna, som nu förberedes, lovar gott genom att en förlängning av kursen till 6 år föreslås och genom perspektiv mot universitetet, men stora betänkligheter väcker förslaget om Nykarleby seminariums ombildning till samskola ... Men vi hoppas att vårt livskraftiga läroverk skall få utvecklas i den riktning, som har stöd av 50 års erfarenhet.”

Den 10 sept. ingick direktor med en förnyad anhållan om tillbyggnad av en ny gymnastiksal, kapprum och rum för kl. V. ”De redan (den 7 juni) färdiga ritningarna lova, att seminariet i sinom tid skall få nödigt utrymme, tyvärr först 1926.”

Den 25 febr. besöktes seminariet av biskop Max v. Bonsdorff.

Läsåret 1924/25. Musiklivet hade ett gott år. Stråkorkestern bestod av 20 man. Elitkvartetten övade flitigt. En blandad kör kunde bildas, då nästan alla kvinnliga hospitanter var röstbegåvade. ”Hornseptetten har på sistone något förbättrat sina prestationer.”
    Folkdanser hörde även till konventets program.
    I hösttävlingarna mellan landets manliga seminarier hemförde Nykarleby sem. icke mindre än 10 pris.

Den 15 febr. erhöll seminariet av musiklärarinnan Maria Castrén 3.000 mk för två fonder: ”Direktor Martin Wegelius' fond” och ”Professor Richard Faltins fond”.

Den 18 febr. grundades ”Vicehäradshövding P. V. Lybecks fond” genom att seminariet då erhöll 5.000 mk. En av donatorerna var förf. Mikael Lybeck.

Den 16 juni erhöll seminariet 28.400 mk för tillbyggnad av maskinistens bostad vid övn. skolan. Arbetet utfördes under sommaren. [Foto.]

Den 16 aug. insändes en anhållan om att få de planerade utvidgningsarbetena utförda på sem. byggnader.

Den 17 maj beviljades 84.500 mk för övn. skolans liderbyggnad, som uppfördes under sommaren.

Den 24 maj anmodades kollegiet avlämna betänkande om en ifrågasatt sammanslagning av seminarierna i Ekenäs och Nykarleby.

I årsberättelsen av den 9 juni skriver direktor: ”Seminariets inre liv undergår småningom en ändring ... Myndigheterna bombardera oss med prospekt angående skolresor, ålägga oss att intressera de unga för det inhemska arbetet, för sporten, för nykterheten ... Sportklubbar och föreningar behöva våra idrottsmän för tävlingar än i Vasa, än i Ekenäs, än i Kajana. Skyddskårerna, scoutrörelsens ledande män, nykterhetstalare och det sedliga livets väktare, djurvänner, ja, brandskyddsmän — alla tränga de fram för att kräva vår medverkan ... Vi skulle för närvarande behöva mera samling och ro.”

Den 30 okt. stiftade lärarna vid sem. och övn. skolan ”Karl Fredrik Spolanders fond” för att hedra minnet av förre överläraren K. F. Spolander, vilken avled den 24 sept. 1928.

Den 2 april utökades fonderna med ”Lektor Gunnar Wikströms minnesfond”.

Den 17 okt. avtäcktes dr K. J. Hagfors' i olja målade porträtt, som skänkts till seminariet av f. d. elever och sem. lärare.

N. A. Fougstedt direktor 1931—1938.

Den 10 sept. fick seminariet mottaga en stipendiefond (6.450 mk) enligt avlidna massösen Anna Maria Backmans testamente. Fonden benämnes ”Massösen Anna Maria Backmans fond”.

Den 11 mars hade 100 år förflutit sedan Anders Svedberg, en av banbrytarna på folkbildningens område, föddes. Lärarkollegiet stiftade med anledning härav ”Anders Svedbergs minnesfond”, stor 2.000 mk.

Den 4 april framhåller Skolstyrelsen att ehuru förbudslagen av år 1919 den 9 februari blivit upphävd får detta icke inverka på ”uppfattningen om nykterhetens utomordentliga betydelse för ungdomens sunda och lyckliga utveckling”.

Den 20 april fastställdes ett enhetligt formulär för seminariernas årsberättelser.

Den 18 maj bestämdes att hädanefter vid seminarierna även elevernas handstil bör bedömas, inte endast välskrivningen under kalligrafilektionerna.

I årsberättelsen den 10 juni meddelas att Nykarleby Seminariums Bollklubb arrangerat seriematcher i fotboll mellan klasserna under höst- och vårterminerna. ”På sistone har fotbollsflugan framkallat ett verkligt raseri bland ungdomen”, sades redan år 1923 (men den har tydligen blivit kronisk).

Den 14 okt. bestämde Skolstyrelsen i ett cirkulär att föreskrifterna i seminariekommitténs av år 1922 betänkande borde följas. Detta ledde bl. a. till att s. k. ped.-psyk. konferenser med lär. kand. infördes och att eleverna på ”Kl. IV sattes i tillfälle att auskultera undervisningen i övn. skolan.

Den 15 maj överlämnade lektor Maria Castrén 2.000 mk att förvaltas under namn av ”Kandidatklassens från år 1932—33 stipendiefond”.

Läsåret 1933/34 infördes en s. k. säsongindelning i undervisningen i fysisk fostran. ”Under början av höstterm. har programmet upptagit allmän idrott och fotbollsspel. Resten av terminen har helt ägnats gymnastiksäsongen, som fortsatt under den förra delen av vårterm., dock med smärre avbrott för skidlöpning, då väderleken det tillåtit. Från medlet av april månad har våridrottssäsongen tagit vid, som inletts med bollspel och avslutats med allmän idrott.
    Fordringarna i gymnastik och idrott ha preciserats.”

Den 9 jan. meddelar Skolstyrelsen att svenska folkskollärare utan tjänst uppgår till 76 (finska: 95) och att inträdesförhören bör anordnas så att endast de intas, ”vilka besitta de egenskaper skollärarens kall fordrar av sin utövare”.

Den 16 okt. uppmanas dir. undersöka om en artikel i Åbo Underrättelser av den 13 i samma månad äger grund. Rubriken lydde: ”Oblyg pacifistpropaganda i seminariet i Nykarleby”.

Den 17 okt. svarade dir. att framställningen i Å. U. ”icke blott är betydligt överdriven utan uti densamma ingå även flere oriktigheter”. En rättelse hade insänts till redaktionen.

Den 10 juni begav sig en grupp på 22 elever och 3 lärare på en resa i Skandinavien. Färden gick över Vasa till Umeå och vidare ända till Trondheim. Resan varade två veckor.

Läsåret 1937/38 anordnades frivillig undervisning i tyska. Kursen började med 25 elever, men endast 10 fullföljde den.

Den 1 april erhöll övningsskolan ”Lektor Maria Castréns Fe-pa-tå fond”.

Den 10 juni avtäcktes dir N. A. Fougstedts porträtt, målat av artisten Leo Korpela och förärat av f. d. elever jämte sem. lärare.

Den 22 aug. erhöll seminariet ”Direktor Nils Alarik Fougstedts stipendiefond”, till vilken en onämnd f. d. hospitant givit grundplåten.

H. F. E. von Schantz direktor 1939—[1971]

Den 17 oktober upphörde läsningen på kl. I—IV, men återupptogs den 17 nov. för att upphöra den 2 dec. Lär. kand. tjänstgjorde i övn. skolan och som vikarier ute i bygderna den månad seminariet hölls stängt.
    Det avbrutna läsåret fortsattes den 1 okt. 1940. Vårterm. avslutades den 17 maj 1941.

Den 17 dec. rapporterade dir. att övn. skolan rekvirerats till militärsjukhus och klassbyggnadens norra del tagits i anspråk av Statens Revisionsverk och den södra delen till bostäder för personalen vid ett militärskrädderi. Övriga byggnader reserverades för ett civilt sjukhus.

Den 20 aug. förordnades att seminariet från den 1 okt. bör anlita postgirot för sina penningtransaktioner.

Den 17 sept. erhölls tillstånd att för obrukat anslag anskaffa nyare pedagogisk litteratur.

Den 28 mars inspekterades seminariets byggnader av den av statsrådet tillsatta kommittén för revidering av seminarielagstiftningen.

Under tiden 20—30 juni rekvirerade militären en del av seminariets byggnader. Den 1—6 sept. togs ytterligare hus i användning av försvarsmakten.

Läsåret 1941/42 var till följd av kriget såväl seminariet som övn. skolan icke i verksamhet.

Läsåret 1942/43 arbetade seminariet icke. Övn. skolan däremot var i verksamhet från 1 okt. till 19 dec. 1942 och 18 jan.—22 maj 1943.

Den 5 jan. meddelades att seminariet skulle utlåna en del inventarier till en proseminariekurs för ingermanländska lärare.

Från den 10 jan. erhöll inkallade lär. kand. studiepermission ända till den 1 maj.
    En särskild kurs för mellanklassernas inkallade och övriga elever kunde hållas från den 12 april 1944, då de förstnämnda fått en 45 dagars studiepermission.

Den 5 febr. uppmanar Skolstyrelsen sem. elever att delta i den ”allmänna vedhuggningen”.

Den 1 mars fick Nykarleby samskola tillstånd att temporärt nyttja sem. lokaliteter under den tid Statistiska centralbyrån var placerad i dess hus. ”Allt under förutsättning att seminariets lokaliteter icke tagas i bruk av militären.”

Den 8 april erhölls ”Övningsskolans minnes- och hyllningsfond”, som grundades med anledning av maskinisten Henrik Österlunds frånfälle.

Den 16 aug. anmodas dir. inlämna förslag till fortsättningsundervisning vid övn. skolan. Den 8 nov. erhölls tillstånd att införa forts. underv.

Läsåret 1944/45 begynte vid övn. skolan den 1 nov. 1944. Skolan arbetade i seminariets klass- och verkstadsbyggnader ända till den 30 nov., emedan dess eget hus blivit rekvirerat till krigssjukhus. Sedan skolhuset överlåtits, flyttade övn. skolan den 30 nov. till denna byggnad.
    Enligt Statsrådets beslut bedrevs ingen klassundervisning vid själva seminariet. Hemförlovade elever fick under nov. och dec. vistas på skolorten och syssla med självstudier. Seminariets lärare hade att ge dem nödig handledning. Vårterm. började den 8 jan. med inträdesförhör och avslutades den 20 juni.


Från början av läsåret 1944/45 infördes vid seminariet följande läsordning:
    Klasserna I—IV kl. 9—11.45 och 13.30—17.15.
    Klass V kl. 8—8.45 och 15.30—17.15.

[Innehållsförteckning till kapitlet Vinter- och fortsättningskriget 1939—44.]

Ur årsberättelsen den 20 juni: Lärarna har fått gå in för att koncentrera undervisningen. Detta har betytt en mycket genomgripande sovring av kursen. Den ledande principen ända från första klassen har varit att främst ta med sådant, som den blivande läraren behöver veta. Målsättningen har gjort undervisningen mer praktisk och ”rakt på sak” än kanske någonsin förut i seminariets historia. Det märkliga är, att ingen lärare egentligen är missnöjd. Tvärtom säger sig mången ha gjort rön, vilka i fortsättningen skall utnyttjas och beaktas.

Den 24 okt. erhöll seminariet närmare direktiv beträffande utbildning av slöjdledare.

Den 23 dec. meddelades från Oslo Laererskole att en ”Julehilsen” i form av julpaket sänts till eleverna. Paketen, som var 39, utdelades efter lottdragning. Glädjen och tacksamheten var stor. ”Det niofaldiga leve, som utbringades, ljöd taktfast och starkt.”

Läsåret 1945/46: Läsåret har så till vida varit ett märkligt år, att det haft normal längd, vilket icke inträffat sedan läsåret 1938/39, alltså för sju år sedan.

Läsåret 1945/46 var elevernas bespisningsandelslag i verksamhet. För en månatlig avgift av 1.300 mk erhöll 43 matgäster två mål om dagen.

Den 8 april tillkom fonden ”Under krigen 1939—1944 stupade seminaristers minnesfond” på initiativ av eleverna.

Den 8 juni avtäcktes en minnestavla över alla i krigen 1918, 1939—40 och 1941—44 stupade folkskollärare och seminarister, som besökt seminariet.

(Inf. 2005-02-25.)

1947

Läsåret 1947/48 återupptog hornseptetten sin verksamhet, som legat nere under mer än 10 år.

Den 10 juni erhöll seminariet ”Direktor Nils Alarik och fru Ester Fougstedts stipendiefond”.

Den 10 juni begicks seminariets, 75-års jubileum under stor anslutning av f. d. elever. Ett 400-tal gäster deltog i festligheten, som begynte, med gudstjänst i stadens kyrka och fortsattes med 75-årsfest och dimission i seminariets festsal samt med middag i Kristliga folkhögskolans, matsal.

Under dagarna 11—16 juni höll Finlands svenska folkskollärarförening årsmöte och sommarkurs i Nykarleby.

Den 12—15 juni försiggick Kristliga lärarförbundets sommarmöte i Nykarleby.

Under sommaren blev seminariets växthus fullständigt reparerat och utvidgat.

Från den 1 sept. har övningsskolans samtliga elever erhållit en gratis skolmåltid. Elevbespisningen infördes hösten 1945.

Den 13—16 nov. gästades Ekenäs seminarium av elever från Nykarleby seminarium.

Den 12—15 febr. var 20 Ekenässeminarister på svarsvisit. Härvid grundades Finlands Svenska Seminariers Elevförbund.

Under september påbörjades den utvidgning av seminariets gymnastik- och festsal, som länge varit ett önskemål. I februari 1950 slutfördes utvidgningen, men endel inredningsarbeten återstod att utföra.

Den 28 dec. mottog seminariet ”Lärare Henrik Wiks minnesfond” av vänner till avlidne lär. Wik.

Den 19 mars inspekterades seminariets byggnader av Centralkommissionen för seminariernas byggnadsarbeten.

Den 15 juni—26 juli anordnades en första sommarkurs för undantagsutbildning av studenter till folkskollärare. I kursen deltog 12 stud.

Höstterminen: Kurser i talteknik och solosång infördes vid seminariet.

Den 16—19 jan. anordnade Geologiska forskningsanstalten en ”malmletarkurs” för samtliga klasser.

Den 1 mars övertogs efter förrättad syn tillbyggnaden av gymnastik- och festsalen.

Den 14 juni började den andra sommarkursen för undantagsutbildning av studenter till folkskollärare. Kursen varade till den 25 juli.

Den 27 okt. besökte Centralkommissionen för seminariernas byggnadsarbeten seminariet.

Läsåret 1951/52 fortsattes undantagsutbildningen av studenter till folkskollärare. Gruppen bestod nu av sju stud.

Den 19 jan. erhöll seminariet 400.000 mk för inköp av en rikt- och planhyvel.

Den 1 febr. fastställdes den nya ”kandidatringen”.

[Bild på ringen.]

Den 21—22 maj besökte Centralkommissionen för seminariernas byggnadsarbeten seminariet.

Den 4 juni meddelades att övn. skolan från 1 sept. skall följa nya tim- och läroplaner, vilka skall uppgöras i enlighet med läroplanskommitténs betänkande II.

Från den 20 aug. tillämpas vid seminariet en ny timplan, som successivt införs på de olika klasserna. Engelska med 14 veckotimmar blir frivilligt ämne. Finska och engelska får 28 veckotimmar, medan seminariet tidigare haft endast finska med 7 veckotimmar.

Från den 1 sept. inrättades en sammansatt klass 4—7 vid övn. skolan. Den tidigare klassen 3—6 slopades.

Den 3 nov. förrättades slutsyn på den nya gårdskarlsbyggnaden. Byggnadsarbetet vidtog den 27 sept. 1951. Byggnadskostnader: 1.800.000 mk.

Den 5 dec. uppmanade Skolstyrelsen sem. lärare att icke uppmuntra eleverna att avlägga tilläggsexamina, vid universitet eller högskola, förrän de förvärvat sig lärarkompetens.

Den 8 april påbörjades byggnadsarbetena på seminariets nybygge, i vilket kosthåll, internat, lärarbostäder och undervisningskök skulle inredas.

Den 22—30 maj företog klass III den första exkursionen till Sverige och Norge. Hittills hade tredje klassen rest i eget land.

Den 29 juli förordnades att en sammansatt klass l—3 skulle inrättas vid övn. skolan från 1 sept.

Den 22 aug. besöktes seminariet av 19 elever från Levanger Laererskole.

Den 16 nov. besökte biskop Max von Bonsdorff övn. skolan.

Den 15 mars gav med. lic. Thure Roos 100.000 mk till en fond benämnd ”Oscar och Charlotta Rehnbäcks stipendiefond”.

Den 24 mars mottogs fonden ”Lektor Runar Ingbergs minnesfond”.

Den 12 juli meddelades att seminariets internatsplatser utökats med 20, varför dessa nu kan uppgå till 50.

Den 15 aug. togs de nya byggnaderna på Älvbranten i användning. Gamla kosthållsbyggnaden har sedan 17 jan. 1955 iordningställts till sångsal och musikrum. I verkstadsbyggnaden nyttjas f. d. sångsal och spelrum för verkstadens behov.

Från den 20 aug. har seminaristernas bespisningsandelslag upphört med sin verksamhet. Alla elever får från sagda datum inta sina måltider på kosthållet. Sista året ”Burkebo” hölls öppet erlades 3.700 mk per månad för två mål.

Den 20 maj besökte två medlemmar av Centralkommissionen för seminariernas byggnadsarbeten seminariet för att planera fortsatt nybyggnadsverksamhet: helt ny byggnad för samtliga övningsämnen, tillbyggnad av övn. skolan, omdisponering av verkstadsbyggnaden, modernisering av klassbyggnaden samt ny sportplan och tillbyggnad till växthuset. Detta innebär bl. a., att f. d. kosthålls- och bastubyggnaderna rivs samt att de äldre husen får värmeledning.

Den 31 dec. var huvudritningarna färdiga för övningsämnesbyggnaden och omändringen av verkstadsbyggnaden samt för växthusets tillbyggnad.

I statsförslaget för året upptas 25 milj. mk för tillbyggnadsarbeten och sportplan för Nykarleby seminarium.

Vid seminariernas vinterdagar i Kemijärvi den 13—15 april vann sem. elever lagpriset i de intellektuella tävlingarna (3 st. I pris, 1 st. II pris, 1 st. III pris). Seminariets elevantal: 116, samtliga lärarutbildningsanstalters: 3.360.

Den 4 maj fastställdes genom förordning att internatsavgiften från läsåret 1956/57 utgör 8.000 mk i terminen. Sedan 1948 utgjorde den 5.500 mk per termin.

Den 8 november erhölls meddelande att verkstadsbyggnaden även skall rivas och att en ny byggnad uppföres i samband med övningsämnesbyggnaden, i denna placeras bibliotek, lärarrum, kansli samt kemi- och fysiklaboratorium m. m.

Den 22 januari sände Skolstyrelsen i och för officiellt utlåtande de i Byggnadsstyrelsen av byråarkitekt Ragnar Kruskopf uppgjorda huvudritningarna till nya byggnader och omändringar av gamla byggnader.

Den 7 februari godkände Skolstyrelsen sedan anslag reserverats för ändamålet en arbetsplan för fritidssysselsättningen av f. d. elever vid övningsskolan.

Den 11 februari fick direktor i uppdrag att uppgöra ett program för övningsskolans omändring och tillbyggnad.

Den 23 mars arrangerade elever från seminarierna i Ekenäs och Nykarleby i Finlands Svenska Seminariers Elevförbunds regi en ”familjeafton” i Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Festsalen var överfylld. Kritikerna konstaterade att ”muserna dyrkas med framgång i våra svenska seminarier, allom till glädje”.

Den 29 mars stiftade Riksdagen en lag om ”sammanslagna fonder”. Alla seminariets privata donationsfonder, som understiger 30.000 mk, skall enligt lagen sammanföras till nya fonder, som åtminstone bör uppgå till ovan nämnt minimibelopp.

Den 17 juni erhölls meddelande om, att Statens byggnadskommission icke kunnat godkänna de nya ritningarna för seminariet, då intet totalprogram blivit uppgjort för de planerade byggnadsarbetena. Detta kan innebära, att nybyggnadsverksamheten uppskjutes två år.

Den 1 och 2 juli försiggick Svenska barnträdgårdsseminariets i Jakobstad första inträdesförhör i seminariets lokaliteter. De som så önskade fick bo på internaten och intaga sina måltider på kosthållet.

Den 8—15 aug. anordnade Finlands svenska seminariers elevförbund ett ”Nordiskt pedagogiskt läger” i Lärkkulla folkakademi för sem. studerande och yngre lärare. Lägerdeltagarna uppgick till 19, av dessa var tre från Nykarleby seminarium.

Den 12 okt. höll Nykarleby-Vörå och Norra lärarföreningarna ett gemensamt höstmöte i Nykarleby. Seminariets konvent anordnade sitt höstfestkonvent samma dag och inbjöd lärarna att deltaga i detta.

Den 5 dec. firade seminariet och övningsskolan självständighetsdagens 40-årsjubileum i sem. festsal.

Den 30 dec. erhöll seminariet 1.115.448 mk för ominstallation av övningsskolans elbelysningsnät.

Den 9 januari föredrogs för Republikens President den Lag om folkskollärarseminarier, vilken Riksdagen godkänt den 10 dec. 1957. Den förordning av den 11 maj 1866, som hittills gällt för seminarierna och som man allt sedan 1890-talet i olika instanser försökt revidera eller ersätta med en ny, upphör att gälla från den 1 aug. 1958.

Utfärd på 1920-talet till Topelius' skärgårdsstuga Majniemi (uppförd 1897)

(Inf. 2005-03-03.)