Kultbetecknande namn
i
Ortnamnsskicket i svenska Österbotten

Till de mest omskrivna ortnamnsproblemen i Österbotten hör frågan, om det finns ortnamn i landskapet som vittnar om hednisk gudadyrkan. Närmast gäller det tolkningen av namnen Torsö och Frösö i Nykarleby skärgård. Äldre tiders forskare, t.ex. Karsten, ansåg att de innehåller gudanamnen Tor och Frö (Frej). Ännu Huldén 1952 anslöt sig till denna mening, men Ahlbäck pekar 1979 på att öarna inte har varit bebyggda — det skulle man vänta sig om det hade idkats kult där. 20) I stället tänker han sig att de innehåller personnamn: Torsön (utt. /to:rsöijin/ är bildat till pn. [personnamnet] Thore, Frösön (utt. /fröisöijin/) till Fröger eller Frösten.

Tacksamviken i Oravais kby /tak:sanvi:tjin/ har en källa, enligt traditionen en ”offerkälla”, som Karsten förknippade med hednisk kult. 21) Mot detta talar två viktiga omständigheter: dels ligger källan lågt, blott någon meter över havet, den var således under havsytan under hednatiden. Vidare skrevs namnet på 1700-talet Tacksandwiken, det innehåller ordet sand, jfr det nutida uttalet.

Också de inte sällsynta brud-namnen, t.ex. Brudhamn i Oravais kby och Brudholmarna i Nykarleby har av Karsten förbundits med någon form av kult. Kring dessa namn har ofta sägner spunnits, vanligen om en brud som förolyckats på sin högtidsdag. Sägnerna är uppenbarligen vandringssägner. Både mot dem och mot teorin om kult måste man vara tvivlande. Vissa brudnamn kan ha en innebörd ”trångt ställe”, t.ex. Brudsund nära Oxkangar i Oravais.

Karstens tanke på ett ”huvudcentrum för en primitiv Fröjskult i Österbotten” kring Torsö, Frösö och Brudholmarna är bara en fantastisk tanke.

20. Om Torsön och Frösön se Karsten 2, 357 ff., Huldén, Ortnamnen i Munsala, s. 111, Ahlbäck i Svenska Österbottens historia I, s. 52.

21. Karsten, Svensk bygd 2, s. 369 f.