Förklaringar och upplysningar

till

Zacharias Topelius dagböcker

Orienterande öfversikt
Förklaringar till stadsplanen
Tydning af förnamn, öknamn, initialer och förkortningar.

Det har ej legat inom ramen för arbetets plan att utnyttja alla de möjligheter som å afseende å kommenteringen stått till buds. En intresserad läsare kan t. ex. med lätthet draga paralleller mellan vissa partier i dagböckerna och Topelius' litterära produktion; dessa utgjorde ju hans förnämsta stilistiska öfningsfält, där allt hvad han under sin studenttid upplefde noggrannt afspeglar sig. Sådana litterära paralleller ha helt och hållet lämnats oberörda. Äfven mången gåta, hvars förklaring ej legat utanför programmet, har dock förblifvit olöst, emedan det ej varit möjligt för mig att lösa den. Oförklarliga ord eller meningar, som tidigare eller senare få sin förklaring i texten ha ej beaktats i förklaringarna. Sålunda kan det hända, att en läsare, som studerar blott ett afsnitt af boken, förgäfves söker uttydningen af någon sats. För att ej onödigtvis öka omfånget af noterna ha hänvisningar till prof. Vasenius' biografi öfver skalden (här i korthet betecknad »Biogr.») gjorts, på ställen om hvilka denna ger detaljerade upplysningar. De här meddelade förklaringarna och noterna skola därför förefalla torftiga och ofullständiga inför allt det man gärna önskade genomskåda.

Arbetets från början utstakade plan gör det nödvändigt att i slutet införa den »orienterande öfversikt», hvars naturliga plats varit i bokens början. Det kan dock ha sitt berättigande ur den synpunkten: att läsaren sålunda finner samtliga upplysningar och förklaringar inom samma band.

Några för dagböckerna säregna uttryck, ofta återkommande förkortningar och förnamn m. m. anföras samlade efter de egentliga förklaringarna. I vissa afseenden hade ynglingen Z. T. ett alldeles individuellt sätt att uttrycka sig, som läsaren snart kommer underfund med. Af innehållet kan man lätt finna uttryckets förklaring, då man blifvit litet mera förtrogen med författarens stil. Sålunda är det lätt att genomskåda ord, sådana som »odag», »okyrka», »ovisite», »opost», »onot» o. s. v., och snart upptäcker man att t. ex. »ORobsahm» betyder: ingen lektion i franska. Inte fullt så nära till hands ligger förklaringen till sådana uttryck som »promenader i grönt», hvarmed betecknas sällskapande med flickor och »promenader på sand», som torde betyda tråkigt sällskap.

Personregistret upptager alla i dagboken förekommande namn, utom föräldrarnas och systerns. Där meddelas också, så vidt en identifiering varit möjlig, fullständiga förnamn till personer, som i texten äro nämnda endast med tillnamn. Ofta har man af sammanhanget lätt kunnat sluta sig till hvilken person som afsetts, men ofta nog har det erbjudit svårigheter, och misstag ha lätt kunnat ske.

Öfver litterära arbeten, skol- och läroböcker samt operor och teaterpjeser finnes ett särskildt register. Det kan äga sitt speciella intresse att kunna slå upp hvilka arbeten Z. T. i sin ungdom läst eller hvad han sett uppföras på tiljan. I texten saknas oftast författarens namn. Denna brist söker registret så vidt möjligt afhjälpa. Registret upptager äfven Topelius' egna litterära alster samlade under hans namn och med hänvisningar från titlarna.

Man har icke ansett det nödvändigt att öfversätta uttryck och meningar på främmande språk, emedan en läsare, som icke själf behärskar språket, med lätthet kan få dem öfversatta. Däremot meddelas, speciellt för läsare i Sverige, öfversättningar af de stundom förekommande finskspråkiga meningarna.

För klarläggande af vissa släktförbindelser meddelas några genealogiska tabeller.

————

I företalet till första bandet har jag riktat ett tack till de personer, som bistått mig på ett eller annat sätt. Det är mig en kär plikt att här uttala min tacksamhet till alla dem, som under arbetets senare stadier skänkt mig sin medverkan: främst till professor Valfrid Vasenius, som vägledt mig under arbetets gång och med största tillmötesgående ställt sin sakkunskap till mitt förfogande; till professor Yrjö Hirn, som haft godheten genomläsa och förfullständiga det litterära registret; till fru Eva Topelius Acke och direktor Zachris Schalin, vilka gifvit mig värdefulla upplysningar; till doktor L. O. Th. Tudeer och doktor A. H. Malin, som dechiffrerat de grekiska citaten; till magister Holger Nohrström, som vart min ständiga rådgifvare i olika frågor, och slutligen till min hustru, som med stort intresse och ett beundransvärdt tålamod utarbetat större delen af personregistret.

Bland dem som vänligen bistått mig vid samlandet af illustrationer vill jag med särskild tacksamhet nämna författaren Mikael Lybeck och bankkamreraren Rafael Sumelius.

ORIENTERANDE ÖFVERSIKT.

Den karta öfver Nykarleby med omgifningar, som meddelas i första bandet (sid. 256—257), ger läsaren en bild af de lokala förhållandena på orten. Man kan på densamma följa ynglingen Z. T. på hans färder i skärgården och på landsvägen i stadens närmaste omnejd. Äfven sådana namn, som ej finnas upptagna på en vanlig karta, men som i dagböckerna ofta nämnas, äro å densamma utsatta. Vad själfva staden beträffar, skall här meddelade stadsplan med åtföljande förklaringar lämna nödiga upplysningar för den intresserade.

En situationsplan af Kuddnäs har jag tyvärr ej lyckats anskaffa {men finns i Kuddnäs av Z. Schalin}. En orienterande beskrifning öfver gårdens byggnader och lokaliteter kan därför vara motiverad, så mycket mera som Vasenius' biografi ej innehåller någon detaljerad beskrifning, öfver dem. 1)

1) Den enda verkligt detaljerade skildring af Kuddnäs som finnes, är en uppsats af Z. Schalin: »Kuddnäs och Z. Topelius' barndomstid» i Tidskrift för folkskolan, 1898, på hvilken nedanstående beskrifning hufvudsakligen är grundad.

En knapp kilometer norrut från Nykarleby ligger gården vid älvens strand. Från allmänna landsvägen ledde en allé af rönnar, tallar och lindar till den enkla hufvudbyggnaden. Gården var af ett hvitmålat spolstaket och senare af lummiga pilträd invid detta afdelad i en inre och en yttre gårdsplan. På ömse sidor om den yttre af dem stodo uthusen. Den inre gårdsplanen var, och är fortfarande, flankerad mot norr af den s. k. »gula byggningen» med sin stora granittrappa (på bilderna till höger), mot söder af en röd, mindre byggnad, som inneslöt bagarstuga, väfkammare och ett stort badrum. I gula byggningens östra ända var bostad för gårdens landbondefolk. I den västra ändan var den s. k. »nysalen» eller »gula salen», där bröllop och andra festligheter firades, och där äfven föreställningar gifvits af amatörteatersällskap, lindansare och konstberidare. De teaterföreställningar som i dagböckerna omtalas och som gåfvos af teaterdirektören Westerlunds trupp, försiggingo dock i en annan lokal, rådman Lithéns stora lada på andra sidan älfven och söder om bron.

På andra sidan om karaktärshuset låg den terrasserade trädgården, omgifven på två sidor, mot norr och mot väster, af vackra rosenhäckar och vettande mot den tätt intill lugnt förbiflytande älfven. Den öfre terrassen afslutades mot väster af en aspallé med trädgårdssoffor på båda sidor. På motsatta sidan stod lusthuset på »Lusthusberget», möblerat med hvita stolar i gustaviansk stil och en lång soffa med karmar på kortsidorna. Äfven ett annat litet berg fanns inom trädgårdsområdet, nämligen »Lekberget», där den unge Z. T. upptäckte »englarnas fotspår i klippan»).

På norra sidan om gården flöt en liten bäck, öfver hvilken kvarnen var byggd, och där stod äfven smedjan närmare älfven. På stranden stod sädesmagasinet med sin rymliga svale.

De här publicerade afbildningarna af hufvudbyggnaden, samtliga af mycket senare datum, framställa densamma ungefär sådan den tedde sig i Z. T:s ungdom, ett hvitrappadt envånings hus med brutet tak och en fronton på fasadsidan ofvanför den öppna, rymliga trappan med bänkar på sidorna. Dörren, under ett karakteristiskt rundbågsfönster, pryddes af tvenne refflade pilastrar. Den välvårdade gården gjorde ett enkelt men värdigt intryck, det hela gaf en bild af gammaldags borgerlig hemtrefnad under anspråkslösa förhållanden.

Karaktärshuset innehöll nio rum. Från en liten kall förstuga kom man till vänster (söder) in i doktor Topelius' mottagningsrum, innanför hvilket sängkammaren var belägen. I norra ändan mot gården hade köket sin plats; mot trädgården och med utsikt öfver älfven och Ragnörns fors var ett domestikrum, som efter doktorns död af doktorinnan användes som matsal. Salongen var belägen mitt i huset mot trädgården, och på samma sida i södra ändan funnos tvenne små rum, ett »förmak» och ett »sällskapsrum».

Från förstugan ledde en bekväm vindeltrappa upp till den höga, rymliga vinden, på hvars södra sida låg den minnesrika vindskammaren, ynglingen Z. T:s eget rum, som han beskrifvit bl. a. i dikten »En vindskammare». Från detta rum hade man utsikt mot staden, och det var här gossen med den af Albert Dyhr skänkta kikaren satt och spionerade på flickorna i Lithéns trädgård, hvarom berättas i dagboken bl. a. för den 27 aug. 1835. I norra ändan, på andra sidan vinden låg den s. k. »klädkammarn», om somrarna använd som sofrum för husets dotter och hennes flickgäster. Hit gick man också för att spana efter resande främmande som väntades från norr.

Möbleringen i detta hem var i synnerhet under Topelius' tidigaste barndom af enklaste slag. Salens inredning skulle enligt vår tids smak förefallit spartanskt torftig. Längs fönsterväggen stod en rad stolar af olika höjd med korsryggar och läderbeklädda sitsar, representerande en öfvergångsform mellan gustaviansk stil och empire. Mellan fönstren hängde den engelska världskarta, hvilken, medan barnens vindskammarskola pågick, hade sin plats där uppe, såsom skalden i dikten »En vindskammare» erinrar sig. Mot sidovägarna stodo två stora hvita skifbord; under doktorns lifstid användes rummet nämligen som matsal, hvarför där också fanns en väggfast skänk, till hvilken man bekvämt kunde insticka maträtter genom en lucka i väggen. Efter makens död begynte husfrun intaga sina måltider i kökskammaren, och då blef salens möblering moderniserad. På stolarnas plats mellan fönstren ställdes nu ett taffelpiano, detsamma som Topelius 1834 förde med sig till Helsingfors. Därefter intogs denna plats af en mahognysoffa i empirestil med därtill hörande stolar och taburetter. Ofvanför soffan på väggen upphängdes en vacker spegel i ram af mahogny; världskartan fick flytta till kökskammaren. I stället för taffelpianot anskaffades för dottern Sophies räkning en mahognyflygel, hvarom Topelius berättar i dagboken. Två små rödbetsade skrifbord intogo de stora skifbordens plats, och en gungstol för den åldrande husmoderns räkning fulländade möbleringen. I det inre sällskapsrummet mot trädgården stod ett möblemang bestående af soffa, bord och stolar i hvit empire. Det yttre, eller förmaket, var fosterdottern Fanny Toppelius' (se släkttabellen nr I) speciella budoar; hon disponerade äfven öfver doktorns förra mottagningsrum mot gården.

I vindskammaren mot fönsterväggen stod skrifbordet, »min faders skrifbord med sin nötta kant». Midtemot detta hade kakelugnen sin plats och till vänster om den stod en gammal brunmålad byrå af massif ek, ett arf från skaldens mors farföräldrar. I denna förvarade gossen sina dyrbaraste tillhörigheter, rimlexikonet och »lilla biblioteket», poesier, metkrokar, souvenirer och andra rariteter. Två hvita pinnsoffor och några stolar af enklaste slag kompletterade möblemanget.

Familjens umgänge utgjordes främst af släktingarna, »morfar» Turdin och hans son, »morbror Gustaf» med familj, kusinfamiljerna Lithén och Calamnius (se släkttabellen nr II), familjerna Backman på Juthbacka och Kerrman på Harald (släkttabellen nr III), Stenroth på Smedsbacka samt senare råd- och handelsmannen Isak Lindqvists familj, där Z. T. skulle finna sin blifvande hustru. Topelius har i sina själfbiografiska anteckningar gifvit en beskrifning at Nykarleby »societet», och läsaren skall småningom under läsningen af dagböckerna blifva förtrogen med den. Några ord blott ännu om villorna, i skärgården, hvilka ofta nämnas vid namn, utan att läsaren kan få klart för sig hvem de tillhörde.

På Djupsten bodde morfar Turdin. Emilienburg hette morbror Gustaf Turdins villa på Alörn. Lithéns sommarstuga bar det idylliska namnet »Lugnet», men kallas ock stundom »Lustissima» tills den sommaren 1836 fick namnet »Charlottenlund». Rådman Lindqvists lilla stuga bar namnet »Sista styfvern» eller »Myggan». Dessutom hade familjerna Backman och Hammarin hvar sin sommarstuga på Alörn.

Om förhållandena i Helsingfors under dessa tider är ej mycket att säga, som ej tidigare vore bekant genom andra arbeten. Det skulle föra för långt att här beskrifva stadens utseende på 1830-talet. Där särskilda upplysningar varit af nöden, äro de införda bland förklaringarna. Här må endast uppräknas de bostäder Topelius under sin studenttid hyrde:

A = aftonen.
A. D. = Albert Dyhr.
A. K. = Arfvid Krabbe.
A. L. = Alexander Lithén.
A. S:n = Axel Salin.
Achates = A. Thuneberg.
A:drsn = Andersin.
Albert = A. Dyhr.
Alexander = A. Lithén.
Alfred B. = A. Backman.
Anna Lena = A. L. Häggström.
A—r = Alexander Lithén.
Augusta Å = A. Åberg.
Axel S.= A. Salin.

Backa Lina = Carolina Backman.
Backenstein = Henrik Backman.
Benzus = Apt. Benzelstjerna.
B:n = Henrik Backman.
b. n. r. = bli ni rivaler.
B—stråle = Bergenstråle.
B St. = Brita Stina Damlin.

C. B. == Charlotta Backman.
C. W. L. = Charl. Wilhelmina Lithén.
Cæsar = Julius Cederman.
Calle E. = C. v. Essen.
Carin L. = C. Lindqvist, f. Roundell.
Carolina = C. Borgström.
C:r = Collander.

D:r = Downer.

E. = Karl Henrik Elfving.
E. A. Å. = E. Augusta Åberg.
E. N. = Elisabeth (Lisette) Nordberg.
Edgar= E. Strömborg.
Edvard G. = E. Grönblad.
Elise S. = E. Sjöberg.
Emil = E. Lundmark.
Emilie = E. Lindqvist.
Emma G. = E. Gronow.
Emmy = Emilie Lindqvist.
Erik (den äldre och den yngre) Östman.

F. (C.) L. = Frans (Constantin) Lithén.
Fanny = F. Toppelius.
Farbror = Karl Henrik Elfving.
Fejo = Fredrik Alcenius.
Franz = F. Lithén.
Franz = F. Snellman.
Franz (Bror F.) = Franz Toppelius.
Fredrik Hg = F. Hedberg.

G. (Capten G.) = Gadding.
Gripingen = Kammarrådet Gripenberg.

H.= Hohenthal.
H. = Henrik Backman.
H. B. = Henrik Backman.
H. W. = Hilda Winge.
H:da = Hilda Holm.
Hejko = Hindrik = H. Backman.
Herman = H. Backman.
Hilda W. = H. Winge.
Hillegard = Hildegard Jessberg.

I. C. = Josephine Calamnius.
I. C. C. = Johanna Carolina Calamnius.
I. S. = Isak Svahn.
I. S. T. = Johanna Sophia Topelius.
Ivar = I. Thuneberg.

J. B:n = Jeana Backman.
J. L:n = Fru Lithén(?)
J. S. C. = Josephine Sophia Calamnius.
Janne L:ck = Johan Lybeck.

Jeana B. = J. Backman.
Johanna C. = J. Calamnius.
Josephine C. = J. Calamnius.

Kivijuuri = Stenroth.
K:ln = Kåhlman.
Kobbus = Jacob Wegelius.

L. = Lithén.
L. B:n = Lotta Backman.
La cadette (lilla cadette) = kusinen Sophie Toppelius.
Lantinghusen = J. J. Staudinger
L:gen, se Lantinghusen.
Liljan nära polen = Möjligen Gustafva Bergbom i Brahestad.
Lillan = Sophie Molander.
Lina = Carolina Borgström.
Lisette (Cousin L.) =L. Toppelius, Franz T:s fru.
Lisette N. = L. (Elisabeth) Nordberg.
Lk = Lundmark.
Lt:d = Lithéns trädgård.
Ludvig = L. Örn.
L:ven, se Löven.
Löven = Henr. Backman.

M. A:e = Mamsell Arppe.
M. B. = Marie Berger.
M. C. L. = Mathilda Christina Lithén.
Marie B. = M. Berger.
Mathilda = M. Lithén.
Mia (Maria) = Marie Hammarin.
Mina J. = M. Julin.
Monsieur (le Monsieur) = Blank.
Mophus = C. Naukler.

O. S:n = Otto Snellman.
Oskar Tr. = O. Toppelius.

p. d. v. = point de vue.
P. L. = Petter Lybeck.
p. p. c. = pour prendre congé. {Ta avsked.}
Pegasenhjelm = Z. Topelius.
Pysik = R. Holsti.

R. = Rosalie Lithén.
R. = Rosenkampff.
R. L. = Rosalie Lithén.
Roosen från Christina = Författaren Jac. Henr. Roos.
Rosalie = R. Lithén.

S. (Lagmanskan S.) = Snellman.
Sagoperioden = K. H. Elfving.
Skråbocken = Barck(?)
S(ophie) B. =S. Backman.
S(ophie) B. = S. Berger.
Sophie H. = S. Häggström.
Sophie = Systern Sophie Topelius.
Sophie la cadette (lilla Sophie eller lilla cadette) = kusinen Sophie Toppelius.
S. O. = Sophie Olsson.

Stafva S. = Gustafva Stenroth.
Stuffen = Pehr Adolf v. Bonsdorff.
Ståndom = Fru Lundmark.
Söta kanaljen = Mamsell Kyntzell.

T:gm = Tengström.
Thure L. = T. Levelius.
Tullius = Tulindberg.

W. (Gapisterna W.) = Wahlberg.
Victor G. = V. Grönblad.
Wilhelm E. = W. v. Essen.
Wille G. = W. Gronow.