Lotta Svärd

  

Lotta-dräkt ur museumets samlingar.
Lotta-dräkt ur Nykarleby museums samlingar. Hela bilden.
Foto: Lars Pensar, dec. 2008.
Lotta Svärd, kvinnlig frivillig försvarsrörelse, fick sin början under kriget 1918 och utsträcktes 1921 till att omfatta hela landet. L. gjorde till sin uppgift i fredstid att verka för höjandet av folkets försvarsvilja och skyddskårernas moraliska duglighet, att understöda sanitetsväsendet inom skyddskårsorganisationen, att biträda vid skyddskårernas förplägning och utrustning samt att bistå dem med kansliarbete och insamlande av medel. Organisationen motsvarade skyddskårernas; rörelsen arbetade uppdelad på lokalavdelningar, som sammanfördes till distrikt (22 1921—39, 34 från 1940), och var i fyra sektioner: sanitets-, fältköks-, utrustnings- samt kansli- och insamlingssektionen. Medlemmarna (största antalet 1944: 220 000) var antingen aktiva (1943: 144 000) eller passiva (1943: 23 000); de förra avgav lottalöfte och hade rätt att bära den fastställda, grå lottadräkten med armbindel och lottabrosch. Den undre åldersgränsen var 17 år. Verksamheten leddes av en centralstyrelse, vars ordförande (från 1929 Fanni Luukkonen, se denna) utsågs av överbefälhavaren för skyddskårerna. — Rörelsen uppkallades efter huvudpersonen (en fantasifigur) i J.L. Runebergs kända dikt ”Lotta Svärd”, som skrevs 1853 och ingick i Fänrik Ståls sägner.

Under krigen 1939—44 var 30 000—40 000 lottor heltidsanställda av försvarsmakten i underhålls-, stabs- och luftbevakningsuppgifter. Därmed frigjordes ett motsvarande antal män för mera krigiska värv. En ytterst viktig insats gjordes även av de ännu talrikare deltidsarbetande lottorna på hemmafronten. Organisationen upplöstes 23/11 1944 såsom stridande mot vapenstilleståndsavtalet. (L. 1939—40, 1941; A. & R. Koskimies, Finlands lotta, 1964; K. Arajärvi, Lottien historia, 1972; V. Lukkarinen, Suomen lotat, 1981)

Uppslagsverket Finland (1983).

*

Medaljer


Lotta Svärd-märken. 10 och 20 avser ”tjänsteår” inom verksamheten. Förstoring.
Lars Pensar tillhandaöll med kommentaren: ”Det vita fyruddiga stjärnmärket fick man för deltagande i en kvalificerande kurs.”

”Lotta Svärd-organisationens symbol designades av Eric Vasström och innehöll fyra heraldiska rosor och ett hakkors varvid hakkorset symboliserade den stigande solen och lycka.”

Wikipedia.
(Inf. 2012-05-13.)

*

Tallrik

I oktober 2018 utbjöds på huuto.net fyra Lotta Svärd-tallrikar, diameter 20,5 cm, i gott skick för 70 € styck. Några tallrikar av modellen var i bruk åtminstone ännu i början/mitten på 1970-talet i Normens bespisning. Förstoring.



Märkning på baksidan: Förstoring.

  • ARABIA SUOMI FINLANDIA 3 (grön stämpel)
  • 23 Diaman 3810 (ljusgrå stämpel)
  • 40 (lila stämpel)
  • 71 (prägling)

(Inf. 2018-10-14.)

*

 

Kaffekopp och -fat


I slutet på juni 2013 utbjöds på huuto.net en sprucken kaffekopp med fat med Lotta Svärd-dekoration. Förstoring.



Förstoring.

 


Förstoring.

 
  Stämpel på baksidan: ARABIA SUOMI FINLANDIA 40

(Inf. 2019-11-22.)


Läs mer:
Nykarleby Lotta-Svärd i Svenska Skyddskåristen 1922.
Hos Vasa Lottor i Nyländska skyddskåristen 1923.
Årsmöte 1929.
Kaffedag 1929.
Lotta-Svärd. Nykarleby lokalavdelning begår sitt 10-års minne.
Lotta Svärds avskedssamkväm för Else Böök. 1932
Nykarleby-Lottorna omnämnda i ”Krigsmånaderna i Nykarleby. Staden och dess närmaste landsbygds insatser I och II” av Rolf Herler.
Referat i Österbottniska Posten från årsmötet 1940.
Lottornas påskautomat i Österbottniska Posten 1940.
Lottarörelsen i Nykarleby av Lars Pensar.
Lottor på utfärd.
Lotta-Svärd av Börje Wilkman.

Alla sidor där Lotta Svärd nämns.
(Rev. 2023-01-03 .)