tändsticksindustri. Den första tändsticksfabriken i Finland anlades 1850 i Kuopio. Från samma årtionde härstammar den fortfarande verksamma Björneborgs tändsticksfabrik, gr. 1856. Vid första världskrigets utbrott fanns i landet ett tiotal fabriker, flertalet i Mäntsälä (jfr d.o.) socken, med 600—700 anställda, ett antal som i stort sett bibehöll sig fram till slutet av 1960-t.

Under tiden mellan de båda världskrigen trängde det Kreugerska tändsticksimperiet in även på den finländska marknaden genom att inköpa några fabriker och genom att grunda en ny fabrik i Viborg. De fyra fabriker som förblivit självständiga och Kreuger-trusten bildade 1927 en produktionskartell; exporten, som särskilt i slutet av första världskriget varit betydande (främst till Ryssland) började emellertid stagnera. Sedan trusten 1928 övertagit ytterligare en fabrik, grundade de privata grosshandlarna 1933 en egen fabrik i Tusby (Jokela), där Tuko Oy och det efter Kreugerkraschen rekonstruerade Svenska tändsticks AB på senare år var halvpartsägare. Fabriken i Tusby nedlades 1982, men Svenska tändsticks Ab:s fabrik i Björneborg, som levererar halvfabrikat till t., fortsätter sin verksamhet. Landets enda tändsticksfabrik är numera Finn-Match Oy i Vaajakoski (se d.o.), gr. 1969, som ersatt centralaffärerna Keskos, SOK:s och OTK:s äldre fabriker.