Forskare gör fina fynd
i Nykarleby träkyrka

Gammal prästlista i taket
och prostgrav under golvet

Forskaren Marja Terttu Knapas från museiverket har under två dagars tid krupit inuti, klättrat ovanpå och ålat under Nykarleby kyrka.
     Och fynden har varit många. Förutom en lång och omsorgsfullt textad lista med data om forna kyrkoherdar och kaplaner på sakristians mellantak har Marja Knapas och hennes medhjälpare hittat 1700-tals prosten Johan Forsells likkista under altargolvet.
     Marja Knapas har besökt Nykarleby med anledning av den pågående kyrkrenoveringen.
     En ny lucka som man har gjort i korets golv har möjliggjort Forsellfyndet. Av kistans namnskylt framgår att prosten begravdes år 1792. Knapas tycker dock inte att fyndet är så märkvärdigt.
     – Hade man bara forskat i gamla kyrkohandlingar hade man
säkert hittat gravkartor som innehåller samma uppgifter, säger
Knapas.
     Men för en forskare är det alltid intressant att studera fornminnens skick. I detta skede valde man dock att inte rota i benbitarna, utan respektfullt ta för givet att kistan innehåller Forsells kvarlevor.
     Hos Marja Knapas väckte däremot den handmålade prästförteckningen på sakrsitians valvtak förtjusning. Namnen och årtalen, varav ett flertal handlar om 1600-talets präster, gömdes ovanför innertaket då kyrkan värmeisolerades en gång i tiden.
     Därför är det inte många som känner till dess existens. Knapas hade på torsdag sällskap av renoveringens arbetsledare Josef Nylund, som inte hört talas om den imponerande förteckningen.
     En dokumentation förutsätter alltså numera balanserande på stock, klättrande på stegar och krypande i sågspån. För Marja Knapas hör dylikt till vardagen, eftersom hon är sysselsatt med att övervaka renovering av gamla träkyrkor runt hela landet.
     På mellantaksregionerna finns också bjälkar från Nykarlebys tidigare kyrka. Stockarna i vattentaket känns igen genom att de har fragment av gamla takmålningar. Enligt Knapas har virke från gamla kyrkan även använts i nuvarande kyrkans trossbotten.
     Dessa stödbjälkar hare i sin tur fragment av gamla väggmålningar.

Forskaren Marja Knapas från museiverket och renoveringsförman Josef Nylund fick på torsdagen till sin förtjusning studera historiska prästdata i Nykarleby kyrkas mellantaksregioner. [Förstoring. Kyrkoherdelängd.]

Får vila i frid
Till Marja Knapas uppgifter hör att ge råd och övervaka renoveringsarbetet. Då det gäller Forsell och de andra begravda prästerna gav hon på torsdag order om att de skulle få vila i frid.
     – De har ju betalt för det, säger hon smått finurligt.
     Enligt forskaren upplät nämligen kyrkan i tiden gravplatser under själva kyrkobyggnaden i syfte att få in pengar. Av naturlig anledning blev det mer välbärgade människor som fick viloplats under golvet.
     Renoveringsgänget var på torsdag därför sysselsatt med att ta bort de träbitar som ruttnat och lämnade kvar resten. Enligt Josef Nylund, som kallar sig själv frivillig arbetsledare, är avsikten att byta ut en del bärande konstruktioner samt rikta upp golvet.
     En stor del av benbitarna samlades ihop till en skild benkammare redan vid förra golvrenoveringen år 1963.
     Valven skall nu få tilläggsisolering och därtill bör viss belysningsarmatur förnyas då de gamla väggfasta lamporna har utdömts av brandchefen. Takarbetena förde forskaren Marja Knapas till högre höjder och det var här hon fick beskåda gamla väggmålningar.

Viktigt minnesmärke
Marja Knapas betecknar Nykarleby kyrka som en av Finlands viktigaste byggnadsminnesmärken. Museiverket vill ha sitt finger med i spelet vid renoveringen, trots att Nykarleby församling enligt Knapas verkar äga stor kunskap om hur dylika arbeten skall genomföras.
     Förutom Marja Knapas har renoveringen följts av en byggnadskonservator samt en ingenjör från museiverket. Helt avklarad beräknas renoveringen vara först om tre år.