Ordförklaringar

till

En nykarlebyköpmans affärsförbindelser med utlandet 1845—55

battens Sågat virke med en tjocklek 2—2½'' och en bredd minst 4'' och högst 8½''.


bjälke, 1 fyrkantsvirke med tjocklek och bredd minst 200 mm; 2 långsträckt, liggande byggnadsdel.
     Gemensamt nordiskt ord, nära besläktat ned balk.
     I äldre litteratur sägs att bjälke är ett fyrhugget virke av kvadratisk eller rektangulär sektion. En bjälke bör vid mitten mäta minst 9 engelska tum.
     Syn.: fyrslaget timmer.

Byggandet ord (1988).


certeparti befraktningskontrakt.

connaissement eller connoissement, fr. (l. kännäss'máng), skeppsfraktsedel, ett dokument, hvari befälhafvaren å ett fartyg intygar, att han emottagit och till deras bestämmelseort vill föra de varor, som i hans fartyg blifvit inlastade.

Främmande ord och namn (1878).

Ett Connoissement för ångfartyget Uleåborg.


consignera
Översända varor för försäljning för avsändarens räkning.


diskonterad före förfallotiden inlöst.


dispache, fr. (l. dispásch, sp. dispacho, ital. dispaccio [l. dispattjå]), beräkning och bestämmelse af den ersättnings-summa, som assuradörerne [”försäkringsbolaget”] skola betala för en liden sjöskada, samt fördelning af denna summa och hafveriomkostnaderna mellan delegarne. — Dipacheur fr. (l. diapaschör), en, som uppgör en sådan beräkning och fördelning.

Främmande ord och namn (1878).



mjöl-matta (i sht i fråga om ryska förh.) handel. Fyrkantig mjölbal, hårt packad i säckvävsmattor. [1 rysk mjölmatta=150–160 kg.]

Svenska Akademiens ordbok 1945.



sparre, sågat eller bilat virke med (nästan) kvadratiskt genomsnitt.
     Gemensamt germ. ord. Bildat till en rot med betydelsen ”sträcka, spärra ut”.
     TNC [Tekniska nomenklaturcentralen] säger: ”Enligt tulltaxan är tjockleken mittpå av storleksordningen 12 cm.” Östergren uppger att sparrens genomsnitt skall understiga 8 ¾ tum och att grövre fyrsidigt virke kallas bjälkar. Stål indelar sparrar i dubbelsparr som skall ha en längd av 6—15 alnar och ett tvärsnitt av 5—7 tum, resp. enkel sparr 6—12 alnar långa och 3—5 tum i genomskäring.


standard, 1 fastställd norm, normaltyp; 2 rymdmått för större virkeskvantiteter.
     Från eng. standard med samma betydelse. Av fornfra. estandard (fra. étandart) ”de kring en fana sig samlande krigare” (jfr fänika, den ålderdomliga benämningen för infanterikompani).
     För sågade trävaror användes i Sverige främst petersburgsstandarden (PS) = 165 engelska kubikfot (för bilade bjälkar och sparrar = 150 kubikfot). Props, massaved o.d. mättes i göteborgsstandard (GS) = 180 engelska kubikfot.
Se även battens och bjälke betr. virkesdimensioner.

titulus, lat. (förk. Tit.) [eller T.] nyttjas i bref m. m. i stället för namn eller titel på den person, till hvilken man skrifver.

Främmande ord och namn (1878).


Trapani. 1. Provins i västligaste delen af Sicilien. Areal 2,509 kvkm. 357,106 inv. (1911). Till prov. höra de västerut belägna Egadiska öarna (se d. o.). Hufvudprodukter äro hvete, vin (se Marsala 1), apelsiner och andra sydfrukter, olivolja samt hafssalt. Det sistnämnda utvinnes i s. k. saliner (jfr Koksalt) och utskeppas i ansenlig mängd till norra och västra Europa samt Amerika.

Nordisk familjebok (1919)

vexel (tyska Wechsel, fr. lettre de change, eng. bill of exchange), en skriftlig förbindelse, hvarigenom utställaren (trassanten) förbinder sig att på en viss tid (förfallotid), uti visst bestämdt mynt, till viss person (remittenten) betala en uppgifven summa (sola vexel) eller lemnar detta uppdrag åt en tredje person (trassat), i hvilket fall vexeln kallas tratta, trasserad vexel. Vexlar indelas vidare 1) med afseende på förfallotiden: i s i g t v e x l a r, d a t o v e x l a r, u s o v e x l a r, m e s s v e x l a r  o. s. v.; 2) med afseende på betalningsorten: i sådana, som betalas på utställarens plats och sådana, som betalas på annan plats (domicilierade vexlar); 3) med afseende på de exemplar, man utfärdar: i  s o l a-, p r i m a-, s e k u n d a-, t e r t i a v e x l a r  o. s. v. —

Främmande ord och namn (1878).