Nykarleby i diverse tidningar 1855


Gamla Karleby. (H.T.) Saltet står här ej så högt som i södra Finland, men handeln ligger under. — Nikolaidagen gaf genom den då anställda illuminationen en anblick, som ej blifvit sedd på ett fjerdedels sekel. Bal gafs samma afton till förmån för fruntimmersföreningen. Borgmästaren föreslog H. M. Kejsarens skål, hvarvid verser afsjöngos.

— I NyKarleby firades äfven nyssnämnde högtidliga dag med en briljant bal. Mycket kaffe och socker går härifrån dels till Tammerfors, dels till Helsingfors.


Morgonbladet, 04.01.1855, nr 1, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Dödsfall.

— — —

Vicehäradshöfdingen Fredrik Alexander Kjellman afled stilla den 4 Januari å Juthbacka hemman i Nykarleby socken, i en ålder af 44 år; hans bortgång begråtes bittert af en gammal mor, syskon och många vänner.


Finlands Allmänna Tidning, 12.03.1855, nr 59, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Jakobstad den 18 April 1855. Vi hafva på länge ingenting meddelat från vår ort, och äfven nu hafva vi intet nytt att anföra, annat än att upprepa, hvad redan en månads tid här varit fallet och som vi redan förut omnämnt. Vi mena den ovanliga sjuklighet, som både här i staden och i NyKarleby varit rådande, och som oaktadt sin långvarighet, ännu ej synes vara i aftagande. Man minnes knapt så sjukliga tider här. Dödsfallen hafva dock ej varit många, men på en så liten stad som vår, äro en 30 à 40 sjukbud dagligen mer än mycket. Få hus torde finnas, der ingen varit eller är sjuk; i många hafva flere i familjen samtidigt varit sängliggande. Frossor, koppor, halsinflammationer, lungkatarrer o. s. v. höra till ordningen för dagen. Vi tro dock att öfverhufvud mera äldre personer än barn varit angripna; åtminstone hafva läroverken ej saknat något betydligare antal elever på engång. Bland döda märkes en gammal hedersman, Rådman Pentzin, som frossan skördade vid nära 81 års ålder. Den aflidna, som här fordom förestått Borgmästartjensten, lärer varit hugnad med briljanterad ring af Kejsar Alexander I. Den 12, dennes voro Kontraktets Kyrkoherdar här samlade för att aflägga tro- och huldhetsed, hvarjemte Theol. lektor A. Liljus installerades i sitt embete.

Vintern mistar mer och mer sitt välde; och gatorna börja visa ett ganska smutsigt, gement-fuktigt och i allo motbjudande anlete. Vägalaget är redan betydligt skralt. Solens kyssar kännas redan alltför eldiga för snödrifvorna, och fast det fryser under nätterna, smälter allt i tårar redan tidigt på förmiddagen. Till NyKarleby färdas man härifrån nu mera ej gerna annorlunda än isväg, men äfven denna säges nu redan ej vara rätt säker på sina ställen. Införseln från landet, som under vintern varit stark, har nu till största delen afstadnat. I affärerna är det således flau. Sistlidne fredag kl. 11 e. m. såg man här blixtra. Kråkan (!) är anländ.


Ilmarinen, 21.04.1855, nr 16, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

— NyKarleby. Den 10 aug. på e. m. var här ett myrregn under mulen himmel och varm sydost. Miljoner bevingade små svarta myror betäckte alla vägar, gårdar och tak. (H. T.)


Åbo Underrättelser, 21.08.1855, nr 66, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Ur djurwerlden.
Myrorna.
(Efter D:r W. Nylander
)


— — —

Så snart de veka vingarna fått tillbörlig fasthet lemna de unga vid första tillräckligt klara, varma och lugna sommardag barndomshemmet, och svänga sig med fröjd upp i luften för att högt öfver jorden para sig. Äfven arbetsmyrorna deltaga i sina fosterbarns glädje, beledsaga dem ur boet och fjeska beställsamt omkring dem liksom lyckönskande dem till färden. Uppbrottet sker på engång, merendels  om aftonen. Denna tilldragelse kan man bäst observera hos den svarta myran, som i vårt land företar sin luftfärd i Augusti kl. omkring 6 på aftonen. Sedan de förnöjt sig i de högre regionerna, nedfalla de derifrån åter på marken, hvarvid en hel sträcka kan bli öfversådd med myror, hvilket i dagligt tal kallas  m y r r r e g n. 


Eos 1854, Projekt Runeberg.

 

— Jakobsstad, d. 24 Sept.

— — —

Denna stora pedagogiska verksamhet, vi ofvanföre nämnt, har fienden haft den artigheten att ej störa, ehuru han visat god lust att besöka vår hamn liksom Ny- och Gamla Karleby, på hvilket sednare ställe han lät det komma till litet mera än allarm, då han derstädes någon dag i denna månad fann för godt att från mindre båtar behedra staden med en svärm raketer, som uträttade ingenting. Vår ort hugnade fienden med uppbrännande utanför Fäboda (ungefär 3/4 mil härifrån) af en lastbåt, som han dit medfört, samt gäckade Nykarleby skolungdoms förhoppningar på ett rikt byte af kulor, emedan han, hunnen inom båken, vände beskedligt om. Hårdhändtare har han beklagligen varit emot österbottniska »sverigesfarare«, af hvilka han säges hafva tagit nära svenska kusten endast under dessa dagar 23 och efter annan uppgift ända till 40 båtar. Någon gång har, säger man, ett glas grogg ingifvit honom menskliga känslor.

Kejsarens namnsdag firades här med parad och kanonsalut, hvarvid soldaterna undfägnades med en sup, en kringla och öl, illumination och bal på aftonen, der underdåniga skålar tömdes för H. M. Kejsaren och det Kejserliga Huset.


Ilmarinen, 29.09.1855, nr 39, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

 

Nykarleby, 12 Nov. Hafvet är stormigt; fisket har varit lönande. Den 9:de råkade tre af våra fartyg på en engelsman, som kom strykande långs kusten utanför Furuskärshällorna. Våra skutor brassade om och sökte egen hamn, men jagades ihärdigt. Engelsmannen sköt skarpa skott, t. o. m. bomber, efter dem, men utan att träffa. Jagten slutades så, att alla tre skutorna sökte sin räddning mellan klipporna, dit fienden ej vågade följa dem. Alla tre törnade i stormen mot refvet; två sluppo lös med läckor, men den tredje sjönk ända till relingen, och lasten, 130 tunnor råg, blef totalt förderfvad. (H. T.)


Finlands Allmänna Tidning, 22.11.1855, nr 275, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Krimkriget av Erik Birck.
Fler artiklar ur tidningarna.
(Inf. 2024-03-10, rev. 2024-03-11 .)