II Nykarleby forna stadsplan jämte några personhistoriska anteckningar om gårdsägarna från tiden kring 1775 till branden (1858)

av

Woldemar Backman

 

[3. Allmänt och gårdsnummer 1—39]

Tomtägarna från slutet av 1700-talet till branden. Vid uppgörande av närslutna förteckning, som huvudsakligen stöder sig på magistratens lagfartsprotokoll, kompletterad med kyrkböckerna, har jag valt året 1777 som utgångspunkt, detta av det skäl, att från och med detta år finnas i Nykarleby magistratsarkiv förvarade lagfartshandlingar, samt att kyrkoböckerna från och med samma år äro ordnade efter gårdsnumror. Kyrkboken 1858—1870 är uppgjord före branden, sålunda visande oss tydligt, vilka personer vid ingången av 1858 voro här bosatta. Det har icke kunnat undvikas, att mindre luckor i förteckningen här och var uppstått, närmast på den grund, att ansökan om lagfart synbarligen icke alltid iaktagits. Då vi ögna igenom denna förteckning, passerar en massa släktnamn revy, av vilka det stora flertalet icke mera återfinnes inom våra dagars Nykarleby. Av handelssläkter söka vi förgäves representanter för: Ahlund, Ahtman, Aspegren, Aulin, Berger, Bäck, Calamnius, Collander, Ekholm, Gottleben, Kempe, Krook, Lindqvist, Lithén, Paulin, Sandström, Schale, Strömbäck, Turdin och många andra.



Norra tullhuset.
Bild 4. »Norra tullhuset».

[Sedermera Herlers/Nykarleby museum. Notera Alfreds Sunds lastbilsgarage. Nästan samma vy ett antal år senare.]


De talrika skepparsläkterna äro också till största delen försvunna: Astrén, Brunberg, Broman, Brunström, Granholm, Henelius, Herkepeus, Kerrman, Rundström, Synnerberg, Vennerholm, Ölund, Östman. Likaså söka vi förgäves efter representanter för de idoga hantverkarsläkterna: Engman, Garbén, Goldback, Hoppe, Humén, Knapé, Schytén, Schioman, Sjöström, Thulin (Tylin), Vahlberg.

Av nedanstående förteckning kunna vi se, vilka personer, för vilket år vi än önska, under undersökningsperioden varit här bosatta, åtminstone såsom tomtägare, vilket flertalet av stadens familjefäder var. Likaså få vi en inblick i dessa personers yrken och sociala ställning. Denna omständighet har beaktats i omstående tabell, där tomtägarnas yrken kort före branden äro sammanställda. Denna tabell bekräftar vad i den förra studien framhölls, nämligen att Nykarleby åtminstone i medlet av 1850-talet var en sjöfararnas stad. Av de som änkor upptagna 20 tomtinnehavarinnorna voro flertalet sjömansänkor. Vi kunna också av sammanställningen lätt undersöka, varifrån de personer, som här satte bo, egentligen ledde sitt ursprung.

Gårdtomtsägarnas yrken vid tiden för stadens brand.


Handlande
Skeppare o. styrmän
Sjömän
Tullförvaltare
Apotekare
Orgelnist
Pedagog
Vaccinatör
Vaktmästare vid tull m m 
Postiljoner (den ena f d)
Färgare
Hattmakare
Guldsmed
Kardmakare
Skomakare
Repslagare
Skräddare

20
19
27
1
1
1
1
1
5
2
3
1
1
1
4
1
2

     

Smed
Kopparslagare
Sadelmakare
Kakelugnsmakare
Blockmakare
Urmakare
Mjölnare
Fiskare
Brandvakt
Mätare
Tjäruvräkare
Åkare
Arbetare
Enkor
Jungfrur o. mamseller
Ägare boende på landet

1
1
1
1
1
1
1
6
1
1
1
1
4
20
7
1
Summa 140

Anm. Då samma personer ägde olika tomter, utan att dessa voro sammanslagna, och bebodde endast en, har hans yrke självfallet observerats endast för en gård. Antalet yrken blir därför mindre än antalet gårdar.




1. 1) Regementsfältkirurgen Johan Fredrik Palmlöf (f. i Stockholm 1735, d. 1792. Dennas änka Catarine Holm sålde gården åt mågen, handl. Daniel Juthe (kb. 12. 4. 1798), som bytte bort den mot 3/8 av N:o 6 med stadsnotarien Johan Bärlund (f. i Vasa 1771, d. här 1808). Sacellanen, mag. Thomas Elenius (kb. 26. 5. 1801). På auktion 27.3.1810 inropad av tullinspektor Stecksens döttrar, Cajsa Greta och Anna. Sjökapten och handl. Reinhold Vilhelm Backman (f. 1769 i Stockholm, d. 1832), som tidigare ägde tomterna 2 och 3, inlöste denna (kb. 12.5.1812) och voro tomterna 1—3 sedan dess förenade till stadens brand. Den korta gatan, Lilla Ågatan, som låg mellan tomten 1 samt tomterna 2 och 3 är också införlivad. 

1) kb= köpebrev, I, II, III U= I, II, III ppbudet, fbr= fastebrev, f.= född, d.= död, N:by= Nykarleby.

2) Hustruns (änkans) flicknamn användes i regeln denna tid, åtminstone i köpe- och lagfartshandlingarna.

[Bärlund i Herre Jesus, jag dör av Nils Erik Forsgård.]



2—3. Stadsfiskalen Gabriel Fäder (f. 1710, flyttade 1771 till Vasa). Dennes arvingar, bl. vilka mågen skomakaren Petter Stenman, sålde åt rådman Gustaf Litzberg (f. i Växiö 1749) den 18.7.1795. Efter dennes död 24.1.1802 sålde arvingen, brorsonen, stadsfiskalen i Växiö R. V. Litzberg 30.4.1804 åt sjökaptenen Reinhold Vilhelm Backman (f. 1769 i Stockholm, d. 1832); denne sålde gårdarna 1—3 åt handlanden Gustaf Adolf Lindqvist (f. 1772 i Tammerfors, d. 1850 i Kalajoki), (kb. 14.5.1824), som i sin tur föryttrade dem åt handl, Christian Vilhelm Sundström (kb. 7.4.1847). (F. i Vasa 1817, d. 1869). 


4. Jakob Paulin (f. 1733 N:by, d. 1773), därefter änkan Catarina Scrivars till sin död 1779, senare sonen sjöman Gabriel Paulin (f. 1759, d. 1820), som flyttade kring år 1816 till N:o 60 och senare mågen, sjöman Matts österblad (f. 1783 i Pedersöre, d. 1839), vars änka sålde gården genom kb. 11.4.1846 åt sjökaptenen Jacob Kerrman (f. 1819 i N:by, bortflyttade 1888). 


5. Ägdes gemensamt av handl. Carl Fredrik Krook (f. 1733 i Gamlakarleby, d. 1811) och dennes styvdotter. Dessa sålde åt handelsbetjänten Johan Turdin (kb. 19.11.1796). Borgaren Gabriel Paulin (kb. 17.1.1797). Rådmansänkan Margaretha Calamnius (född Scrivars 1728, d. 1803), skänkte gården åt handl. Abraham Lindqvists barn. Då tre av dem inom kort avledo blevo som ägare fadern Abraham (3/8) (f. 1773 i N:by) och den återstående av syskonen Carl Jakob Lindqvist (5/8); dessa sålde gården 30.9.1831 åt färgaren Johan Vilhelm Forsberg (f. i N:by 1806). Vid branden ägdes denna tomt liksom N:o 4 av sjökapten Jakob Kerrman (se 4). 


6—8. Eric Björklund i arv efter fadren 5/8 av 6. Dessa köptes 13.2.1797 av handl. Daniel Juthe (f. i N:by 1771, d. 1831), som också övertog de övriga 3/8 (kb. 12.4.1798). N:o 7 ägdes gemensamt av sjöman Petter Vallgren från Laukas och skomakareänkan Anna Hagberg. Dessa sålde åt Daniel Juthe (kb. 2.1.1795). N:o 8 sjömannen och fiskaren Anders Turdin (f. 1709 i N:by, d. 1792). Handl. Petter Krook enl. kb. 7.4.1773. Notarien Johan Bärlund. Handl. Daniel Juthe (kb. 16.4.1798). Handlanden Daniel Juthe ägde således fr. o. m. 1798 tomterna 6—8. På auktion inropad 11.1.1812 av rådman Matts Lithén (f. 1768 i Gamlakarleby, d. 1846). På konkursauktion den 7.1.1844, inropades 61l96 av gårdarna jämte N:o 9) av mågen, handlanden Albert Dyhr (f. 1815 i Uleåborg, d. 1886). Denne var tidigare dels genom sin hustrus mödernearv, dels genom hustruns arv efter en syster ägare till 35/96 av gårdarna 6—9. 


9. ½-gården (norra) ägdes av garvaren Daniel Åberg, senare av handlanden Johan Turdin (f. 1746 i N:by, d. 1795), (kb. 3.7.1779). Denne sålde åt färgaren Lars Cederberg (f. i Skåne 1749, d. 1809) genom kb. 30.12.1784. Den andra hälften (södra) ägdes av handlanden Johan Forssén, övergick senare till handl. Jonas Örnberg (f. 1746 i Borås, flyttat bort 1786 eller 1787) genom kb. 13.4.1778 samt senare åt handlanden och färgaren Lars Cederberg, som sålunda blev ägare av hela tomten. Denne sålde åt rådman Matts Lithén (kb. 26.10.1812). Den 7.11.1844 kom gården i handl. och rådman Albert Dyhrs ägo (se under 6—8).  


10. Efter det ½ gården ägts av handlanden Erik Juthe (f. 1741 i N:by, d. före 1788) och den andra hälften av handlanden Eric Aulin (f. 1742 i N:by, d. 1810) kom densamma via handlanden Johan Turdin i rådmannen och handlanden Jakob Johan Kempes händer genom kb. 11.10.1790, (f. 1762 i N:by, d. 1805 Efter dennes död övertogs gården av änkan och dennas andre man sjökaptenen handl. Johan Schale (f. i Kongsbacken 1741 d. 1814). Änkan, som avled 1833, testamenterade gården åt studeranden Carl Alexander Aspegren, efter vars död densamma tillföll fadern, handl. Gabriel Vilhelm Aspegren (f. i N:by 1793, d. 1855) och syskonen. Dessa sistnämnda sålde efter fadrens död gården åt sjökaptenen handl. Anders Granholm (kb 8.8.1855), (f. i Gamlakarleby 1815, flyttat till Vasa 1869). 


11. Handlanden Fredrik Forsberg (f. i N:by 1742, d. 1784 Handlanden och rådmannen Johan Turdin (f. i N:by 1746, d. 1795), omgift med Forsbergs änka Anna Häggblad. På auktion 2.4.1796 inropades gården av kaptenen och riddaren Gustaf Adolf Habin i Vasa, såsom icke varande borgare i staden förvägrades han av magistraten lagfart. Inköptes 18.4.1798 a Johan Turdin d. y., handlande, senare rådman och kommerseråd (f. i N:by 1778, d. 1834). Hans arvingar sonen handl. Gustaf Vilhelm Turdin (f. 1805 i N:by, bortflyttat 1851) och dotter Augusta Johanna, gift med översten, senare generalmajoren, friherre Carl von Rosenkampff; den förre inlöste dotterns and, (kb. 13.12.1834). På Turdins konkursauktion 16.10. 1838 inköptes gården av svågern, handl. Henrik Backman (f. 1817 i Stockholm), efter vars död (1842) den såldes på frivillig auktion till rådmansänkan Sofia Lybeck (mor till Paulina och Petter August Lybeck) (f. i Vasa 1792, d. 1859). 


12. Rådmannen Samuel Kempe d. ä., (f. i N:by 1734, d. 1788). Efter hans död övertogs gården av sonen Samuel Kempe d. y. (f. 1771 i N:by, d. 1815) genom att denne utlöste syskonen. Dennes änka Anna Lena Nyström gifte om sig med handl. Carl Johan Berger (f. 795 i N:by, d. 1876), som, sålde sin hustrus and åt styvdottern Anna Lena Kempe (kb. 13.8.1821). Hon gifte sig 4.1.1824 med kaptenen, handlanden och rådmannen i Gamlakarleby Gustaf Lithén. Denne avyttrade gården 22.6.1831 till handlanden Gustaf Turdin, på vars konkursauktion den inropades av borgmästaren Johan Häggström (f. 1804 i Oravais, borgmästare i N:by 1837. Häradshövding i Salo domsaga 1849). Åren 1851—1857 bodde enligt kyrkböckerna ingen där. Den ägdes av innehavarinnan till 11. 


13. Ägdes i slutet av 1700-talet av smeden Henrik Nygren (f. i N:by 1740, d. 1809). Delar av gården innehades sedan av hans svåger, färgaren Oskar Jakob Bolin (f. 1758 i Småland, d. 1803) och handskmakaren Matts Lundqvist (f. 1786 i Vörå, d. 1836). Den 16.3.1813 köptes 1/4 av gården och 2l5 1818 1/2 av handlanden Adolf Hammarin (se under 22). 1/4 innehades sedan 31.5.1822 av rådman Matts Lithén. Där bodde åtminstone en tid före branden såsom hyresgäst målaren N. J. Gummerus. 


14. Var obebodd under tiden 1777—1844. Densamma ägdes av handl. Christian Reinhold Backman och på dennes konkursauktion 17.4.1810 inropades den för de omyndiga barnens räknen. Först i 1844—50 års kyrkbok anges, att densamma bebos av sjökaptenen och rådman Jakob Johan Kerrman (f. 1786 i Kuopio, d. 1846) samt i kyrkboken 1851—57 av dennas son styrmannen, sedan kaptenen Johan K. (f. 1814 i N:by). 


15. Under hela perioden obebodd, användes som trädgård. Innehafts av Petter Hambergs änka, råd- och handelsmannen Joseph Calamnius (kb. 30.4.1789), rådman Matts Lithén, rådman J. A. Lybeck och rådman Albert Dyhr. (Den hade av stadsborna erhållit namnet »Fåfängan.) 


16. Handl. Johan Bäck. Gården övergick på grund av gäld till nämndemannen Anders Pollar i Gamlakarleby socken, transporterades av honom på svärsonen handl. Jonas Öhrnberg, men övergick genom process på grund av naborätt till innehavaren av tomten 17, råd- och handelsmannen Joseph Calamnius (f. 1729 i N:by, d. 1803) den 8.11.1777, övergick sedan till barnbarnen (sonen Samuel hade dött 1796). Köptes 5.12.1834 av råd- och handelsmannen Johan Adolf Lybeck (f. i Vasa 1807, d. 1895). 


17. Ägdes av rådmannen Josef Calamnius (se 16) och efter honom av barnbarnen, handelsmannen Josef Reinhold (f. 1792, d. 1842) samt döttrarna Margaretha Cristina, gift med rådmannen Matts Lithén, Catarina Sofia, gift med Z. Topelius d. ä. och Maria, gift med professor Gustaf Toppelius. Denne sålde sina 3/4 åt rådman Johan Adolf Lybeck (kb. 15.12.1834). Rådman Matts Lithén sålde sin 1/4 del åt rådman J. A. Lybeck senare (kb, 27. 4. 1842), som kort därpå (kb. 2.12.1842) överlät densamma åt handl. Carl Josef Collander (f. 1811 i Kristinestad, d. 1855). Denna del såldes av änkan åt handl. Anders Gustaf Olsson (f. 1826 i Gamlakarleby, d. 1869) den 14.6.1855. 


18. Skomakaren Nils Lund (f. 1725 i N:by, d. 1797), Mågen sjömannen, senare stadsbetjänten Johan Stenman (f. i N:by 1758, d. 1826) erhöll en del av gården som gåva 1.2.1796 och förvärvade sig troligen hela gården av andra arvingar, han lämnade genom gåvobrev hela gården 6.4.1819 åt sin måg, sjömannen Gustaf Häggblom (f. 1791 i Kronoby). Denne sålde 10.4.1834 gården åt bokhållaren Carl Josef Collander (se under 17), som troligen 1842, överlämnade den åt handlanden Anders Gustaf Olsson (se under 17 och 21). 


19. Bokhållaren Jakob Vidbäck och notarien i Vasa Jakob Sundén avyttrade gården genom kb. 28.6.1779 åt handl. Forshaell (f. 1758 i Limingo, d. i Gamlakarleby 1794). Vid dennes avflyttning från orten inropades gården på offentlig auktion 14.11.1786 av svågern borgmästaren Johan Christian Gadd (f. i Karkkua, d. 1813 i Kauhava) borgmästare här 1782—1795), åter 23.3.1792 sålde gården till sin andra svåger handl. Matts Forshaell (f. i Limingo 1759), vilken troligen vid sin avflyttning till Jutbacka år 1801 avstod gården åt svågern rådmannen och handelsmannen Samuel Kempe d. y. (f. 1771 i N:by, d. 1815). På auktion 17.1.1804 försåldes den till svågern handl Matts Juthe (f. 1780 i N:by, d. 1807). Därpå synes gården vara i dennes moder rådmansänkan Maria Helena Juthes händer, emedan k. brev av 12.1.1811 föreligger till hennes måg, kapellanen i Nykarleby, magister Nils Mathesius (f. i Terijärvi 1772, d. 11822). Denna sålde till handlanden rådman Johan Svahn (f. 1775 i Muhos) enligt kb. 2.6.1815 och denna i sin tur 26.4.1825 handlanden Petter Abraham Lybeck (f. 1801 i Vasa, d. 1836), (se 11). Handlanden Mathias Sandström (f. 1818 i Jakobstad, d. 1876 blev ägare 10.3.1843. 


20. Rådman Jakob Garbénius (f. 1751 i Gamlakarleby, d. 1795). Dennes änka sålde gården 13.3.1795 till handelsbokhållarna Israel och Daniel Kempe (födda i N:by 1766 och 1773, döda l820 och 1800). Genom kb. av 1800 övergick gården till fänriken, senare löjtnanten och handlanden Carl Backman (f. troligen Stockholm 1770, d. 1824). Vid flyttningen till Jutbacka sålde denne gården till handlanden och sjökaptenen Jakob Johan Kerrman (se 14) genom kb. av 12.7.1812 och han efterträddes den 9.4.1821 av handlanden och rådmannen Carl Johan Berg (f. i N:by 1796, d. 1876). 


21. Fiskaren Anders Raji (f. i N:by 1732, d. 1807) efterlämnade gården i arv åt sin dotter, änkan Catarina Sundberg (mannen Isak Sundberg från Pedersöre). Denna sålde tomten till formannen (sjöman) Gustaf Häggblom (se 18) enl. kb. av 14.6. 1819, och denna åter till handl. Carl Josef Collander (kb. 10.4. 1838). Den andra hälften, som ägdes av Sundbergs måg, mjölnaren Gustaf Vörlin (f. 1781 i Korsholm) och löjtnantskan (senare överstelöjtnantskan) Helena Bogdanoff, född Schytén (f. i N:by 1794, d. 1872) såldes 28.3. 1838 också till handlanden Carl Josef Collander. Denna ägde således nu tomterna 17, 18 och 21; tomten 21 övergick liksom tomterna 17 och 18 efter dennas död (1855) till handlanden Anders Gustaf Olsson (se 17 och 18). 


22. Handlanden och rådmannen Nils Aulin (f. i N:by 1728, d.1789). Inropades på auktion 11.2.1783 av handl. och rådmannen Daniel Forsberg (f. i N:by 1735, d. 1802). Genom gåvobrev 17.7.1807 av änkan Beata Brink, som 1802 flyttat till Vasa, blev hennes syster Beata Sofia och dennes man Bror Marcus Stervald ägare till gården, som de dock sålde till handlanden, senare rådmannen Adolf Hammarin (f. i Löfsta i Uppland 1766, d. 1824) genom kb. 15.1.1810. Efter hans död innehades gården av änkan Maria Aulin (f. 1770, d. 1833) och sonen Adolf Hammarin (f. 1803 i N:by, d. 1857 i Karlsbad). Vid branden ägdes gården, liksom 23, av änkan Susanna Karolina (född Svahn, år 18041 Stockholm). 


23. Sjömannen Abraham Hällman (f. 1723 på Holmön). Barnen sålde den, den 13.2.1794, till handlanden Carl Lindqvist (f. 1746 i Jakobstad, d. 1839) genom kb. av 13.2.1794. Såldes av denne till grannen råd- och handelsmannen Adolf Hammarin (kb. 29. 10. 1830). 


24. Magistratssekreteraren och handlanden Reinhold Vilhelm Backman (f. 1724 i Vasa, d. 1787). Efter honom änkan Christina Vessler (f. 1810). Halva gården utbröts (6.2.1810) åt dottern Catarina Christina Vacklin (f. 1760, d. 1841), som dock sålde sin del till bagaren Johan Viklund (f. 1785 i Korsholm, d. 1840) enligt kb. 18.5.1816. Den andra hälften såldes också till samma Viklund för de omyndiga barnens räkning (kb. 23.11.1816). Denna del övergick dock på grund av börd 17.2.1817 till råd- och handelsmannen Johan Turdin, efter honom till sonen J. V. Turdin samt efter hans konkurs till rådman Matts Lithén (10.10.1832). En del av tomten såldes åt smeden, sedan hökaren Johan Åberg (f. 1812 i Oravais) genom kb. av 17.11.1835. Inköptes sedan på auktion (20.5.1847) av rådmannen J. A. Lybeck, som den 27.7.1853 sålde den till handl. Ernst August Vaselius (f. i Malax 1824, flyttat till N:by 1842, d. 1901). 


25. Borgmästaren Johan Brink (f. 1753 i N:by, d. 1782). Sålde en del av gården till rådman Samuel Kempe d. ä. (kb. 1.4.1779). Den 24.2.1780 inropades resten av Kempe för Jakob och Beata Sofia Brinks räkning. Sedan kom gården (när?) i hattmakaren Matts Henelius d. ä:s händer (f. 1750 i Gamlakarleby, d. 1808). Arvingar: hattmakaren Matts Henelius d. y. (testamenterade sin del till systern Lovisa), handlanden Johan Henelius, Anna Elisabeth, gift med borgmästaren Carl Jakob Stenman, Maria Magdalena, gift med länsman Danielson och Lovisa, gift med hattmakaren Hans Henrik Drake (tidigare gift med färgargesällen Olof Vahlberg (f. i Vasa 1780, d. 1809). Hattmakaren Drake (f. 1794 i Jakobstad, d. 1855) synes ha förvärvat hela gården av sina medarvingar. Han sålde den norra hälften av gården till styvsonen färgaren Carl Erik Vahlberg (f. i N:by 1804, d. 1853) genom kb. 1.8.1835 och den södra hälften till brodern Magnus Vahlberg (f. i N:by 1813, d. 1874) genom kb. 5.11.1837. Efter Carl Erik Vahlbergs död inlöstes dennes gårdshälft av sonen Carl Teodor Vahlberg (f. i N:by 1833, d. 1892). 


26. Handl. Carl Fredrik Krook (se 5). På auktion 13.4.1813 inropades gården av färgaren Carl Johan Brännholm (f. 1781 i Uleåborg, d. 1839); inropad på auktion 30.10.1837 av stadsfiskalen Johan Henrik Forssén (f. 1806 i N:by, d. 1875). 


27. Handlanden Anders Grönberg (f. 1729 i Jakobstad). På auktion 3.12.1793 inropad av befallningsmannen, assessorn Johan Bergbom (f. 1750 i Kronoby, d. 1830). Denna avstod 1/2 gården till mågen, provisorn, senare apotekaren i Kristinestad Gustaf Thodén (f. 1779 i J:stad). Vardera hälften såldes till hattmakaren Mårten Ingman (f. 1782 i Vörå, d. 1823) genom kb. 14.10.1816. Arvingarna (föräldrar och syskon) sålde 15.3.1823 gården till tullförvaltar Pehr Engström (f. 1771 i Kristinestad, d. 1834). Änkan sålde i sin tur 6.7.1837 till skepparen Johan Petter Rundström (f. 1794 i J:stad, d. 1854). Efter änkans död 1855 övertogs gården av en av sönerna, styrman Johan Vilhelm Rundström (f. 1828 i N:by, d. 1865). 


28. Handl. Johan Holm (f. i N:by 1707, d. 1790). Mågen, snusfabrikanten Carl Fredrik, Sager (f. 1757 i Norrköping, d. 1807). Efter änkans död inropades gården på frivillig auktion 1.9.1827 av handl. Henrik Sund (f. 1794 i N:by, d. 1866) och styrmannen Matts Sund (f. 1797 i N:by, d. 1884). 


29. Sjöman Matts Sjöberg (f. 1741 i Laukas, d. 1813). Efter allt att döma synes gården efter honom delats mellan mågen, skräddaren Matts Hjelte (f. 1783 i Pemar, d. 1844) och dottern, borgaränkan Maria Helena Hällman. Hjeltes hälft gick till dottersonen Matts Hanelius d. y., som sålde den till sonen stadsbetjänten Johan Hanelius (kb. 28.5.1819), vilken åter avyttrade den till brodern Jakob H. (kb. 15.9.27). Denne förvärvade också den andra hälften (kb. 14.9.1829). Änkan sålde sedan hela gården till skepparen Johan Henrik Broman (f. 1806 i Vestervik, flyttat till Vasa 1864). 


30. Enligt kyrkböckerna bodde på gården år 1777 sjömannen Jakob Granberg (f. 1755 i N:by, d. i Stockholm 1786). Efter mannens död, änkan (f. 1820) samt sonen, sjömannen Isak G. (f. 1778); försvunnen och efterlyst; hans änka gifte om sig med sjömannen Pehr Holmström (f. 1781 i Pedersöre, d. 1835) samt mågen, sjömannen Isak Sundström (f. 1779 i Munsala). Skepparen Johan Östman (f. 1812 i J:stad) ägde gården vid branden. 


31. Sjömannen Göran Roos (f. 1731 i Virdois, d. 1791). Änkan jämte mågen, sjömannen Matts Svahnström (f. 1758 i Karby, d. 1809). På auktion 25.8. 1809 inropades gården av kapten Israel Kempe (f. 1766 i N:by, d. 1820). Denne sålde den till byggmästar Johan Kantlin (f. 1771 i Munsala, d. 1839) genom kb. 30.10.1811. På auktion efter änkans död inropades gården den 26.7.1853 av handl. A. G. Olsson, men transporterades 31.8.1853 på sjömannen Johan Nilsson Nyman (f. 1817 i N:by). 


32. Gården synes varit delad mellan svågrarna, sjömannen, senare hökaren Isak Vörgren (f. 1754 i N:by, d. 1799), gift med Brita Svahn (f. 1751 i N:by) och slaktaren Petter Svahn (f. 1749 i N:by, d. 1806). Den förra sålde sin hälft till råd- och handelsmannen Jakob Garbénius ( 1/4 av gården 23.6.1786 och 1/4 19.3 1787). Där bodde dock fortsättningsvis änkan Brita Vörgren till sin död 1816 samt mågen, sjömannen Pehr Pettersson (f. 1787 i Soklot, d. 1864) samt mågen sjömannen Matts Sarlin (f. 1794 i N:by). I den andra (södra) hälften efterträddes Petter Svahn av sin son slaktaren Petter Svahn d. y. (f. 1786 i N:by, d. 1830) och dennes änka sålde gårdshalvan till tullförvaltaränkan Carolina Engström (f. 1790 i Tammerfors, d. 1862). 


33. Borgaren Anders Werwing (f. 1732 i Gävle, d. 1797). Vicestadsnotarien Jakob Löfman (f. 1769 i N:by, flyttat till Vasa 1805). enligt kb. 2 10. 1800. Denne överlät gården 15.2. 1804 till mjölnaren Matts Ekblad (f. 1772 i Oravais). Denne sålde 5/8 av densamma till borgaren Gustaf Häggblom (kb. 2.5.1850). Dennes änka försålde sin andel den 17.9.1851 till snickaren Samuel Rosblom. 3/8 av gården tillhörde glasmästaren Sundberg och den inropades på auktion 28.11.1848 av handl. Johan Häggblom, men försåldes åter 2.5.1850 till postiljonen Gustaf Eklund (f. 1818 i Sjundeå, d. 1883). Vid branden ägdes tomten av staden. 


34. År 1784 ägdes gården av kopparslagaren Mikael Tast, men gick 25.10.1784 för gäld till bonden Matts Rundt. Övergick till borgaren Erik Hedman (f. 1719 i Virdois, d. 1794). Av denne och hans hustru Christina Hjelte given till hustruns systerson, sjömannen Johan Sjöberg (f. 1767 i N:by) den 9.1.1794. På auktion efter honom inropades gården av målarmästaren Gustaf Björkqvist (f. 1728 i Vasa, bortflyttat 1813) den 23.6.1807. Denna sålde 1/2 gården till fiskaren Jakob Hällman 14.7.1807 och denne åter till sjöman Jakob Granberg (f. 1778 i N:by, d. 1824) enligt kb. av 26.8.1811. Den andra 1/2 såldes av Björkqvist 9.5.1812 till ovannämnda Hällman, som utbytte den mot Matts Hjeltes 1/2 29. Hjelte sålde den 25.8.1839 till sjömannen (lotsen) Anders Jacobsson (Tåg) (f. 1813 i Soklot). 


35. Skräddaren Erik Bergström. Fru Sigrid Hamberg, änka efter tullförvaltaren i Gamlakarleby Vittstock. Denna överlät gården till handl. Fredrik Ahtman (I U 21.5.1781). På auktion efter änkan till denne 28.7.1784 inropades den av hattmakaren, Watts Henelius (se under 25). Efter honom blev sjöman Erik Friberg ägare. Efter denne delades tomten mellan hans änka, Susanna Kerrman, som gifte om sig med sjöman Carl Fredrik Gutsén (f. 1758 i N:by, var i 1788—94 års kyrkbok antecknad som gardeskarl i Stockholm) och dottern Anna Cajsa Friberg. Den förra hälften, som enligt vad det synes endast användes som trädgård, övergick till assessor Bergbom och dennes systerson Lars Thodén, som dock avyttrade den åt Mårten Ingman (kb. 14.10.1816) och senare innehades av tullförvaltaren Petter Engström, skepparen J. A. Rundström och handl E. L. J. Gellin (se 44). Den andra halvan ärvdes av Anna Cajsa Fribergs oäkta dotter Anna Sanna Frilund, gift med skepparen Georg Eklund (f. 1802 i N:by, d. 1845). På konkursauktion 12.2.1846 inropades den av handl. Carl Edvard Ekholm (se under 41), som försålde gården till färgaränkan Ulrika Vahlberg (kb. 8.10.1853). Efter kyrkböckerna synes dock gården vid branden ha ägts av tullvaktmästaren A. J. Bollström (f. 1829 i Sjundeå). 


36. Skomakaren Petter Stenman (f. 1733). Försvarskarlen Johan Kronholm (f. 1741 i Kronoby, d. 1813). »Innevånaren» Erik Häggroth. Delades sedan i tvenne hälfter, utan att jag med säkerhet kunnat följa de skilda hälfternas ägare: Den ena hälftens ägare: Häggroths änka, sjömannen Erik Sarlin (I U 13.3.1783), guldsmeden Erik Björklund (f. 1761 i Jakobstad), (kb. 22.8.1792), den senares måg, guldsmeden Erik Gustaf Engman (f. 1788 i Vasa, d. 1868) enligt kb. 21.7.1818. Den andra hälftens ägare: bagarmästar Johan Hytter (f. 1751 i Hudiksvall, d. 1790), bagaren Johan Fredrik Humén (f. 1768, flyttat 1798 till Uleåborg) (kb. 12.12.1796), borgaren Christian Fredrik Bergström (kb.28.4.1797), sjöman Jossef Damlin (f. 1769 i Tammerfors, d. 1831) (I U 22.11.1802). Denne Damlin var gift med Greta Helena Schytén, som senare gifte om sig med Bogdanoff (se 77). Den 3.4.1822 övergick gården i Brita Cristina Dammerts ägo, gift med skepparen C. E. Junelius och den 7.2.1838 försåldes den till hattmakaren Petter Olof Vahlberg (f. i N:by 1808, d. 1881). 


37. Enligt kyrkböckerna äro antecknade borgaren Elias Nystrand (f. 1726 i Vörå, d. 1788) och murmästaren Johan Brolin (f. 1744 i kyrkbyn, d. 1788) samt efter dem borgaren Anders Hällman (f. 1757 i N:by, d. 1890) samt änkan Anna Åberg (f. 1752 i Monå). Anders Hällmans hälft gick till mågen, arbetskarlen Karl Ferdinand Friberg (f. 1795 i N:by, d. 1831) och sedan till änkan och sonen Carl Johan. Änkan Åbergs hälft gick till sönerna Isak (f. 1781 i N:by) och Johan (f. 1785) samt till mågen, sjömannen Carl Lindblom (f. i Pargas 1771). I kyrkboken 1858 är änkan M. L. Friberg ännu upptagen såsom ägare till gården (d. 1861). Som hyresgäst bodde då här doktor J. Blank. 


38. Halva gården ägdes av handl. Matts Juthe (f. i N:by 1715, d. 1780). Änkan Stina Finelia gifte om sig 1785 med handl. och slaktaren Jakob Glansk (f. i Åbo 1753, d. 1829) ( 1/4 av gården i arv, 114 av rådman Johan Turdins sterbhus, I U 15.8.1796). Denna hälft behölls av änkan (d. 1832) och av dottern Anna Sanna G. (f i N:by 1797), som sålde den till skepparen Erik Sund (f. i N:by 1803, d. 1836) (kb. 7.5.1833). Denne hade också 7.2.183.3 kommit i besittning av den andra tomthalvan, som begagnats till kryddgård, genom köp av rådman Petter Lybeck (tidigare hade den innehafts av löjtnant Carl Backman, snickaren Israel Laiberg och kapten Christian Vennerholm.) Hela tomten såldes efter Erik Sunds död av arvingarna till garvaren Johan Forsell (d. 1852). Vid branden ägdes den av handl. Johan Häggblom, som dock ej själv bodde där (se 40). 


39. Innehades av stadens första apotekare J. Julin senior (kommen från Stockholm 1782). Bortflyttade redan 1783, efterträddes av A. Kihlgren, som snart flyttade apoteket till N:o 40, där det förblev till stadens brand. Senare ägdes gården av borgaren Abraham Hellman (f. 1723 på Holmön, d. 1796) samt efter hans död av änkan och dennes nya man sadelmakaren Matts Lundberg (f. 1769 i Björneborg, d. 1825) samt dottern, gift med timmermannen Johan Jakobsson (f. 1790 i Ytterjeppo, d. 1840). Dessa fingo var sin halva tomt. Den senare hälften såldes på exekutivauktion 29.1.1847 och köptes av borgaren Gustaf Häggblom. Den förra hälften, som senast tillhörde borgmästar FredriK Calamnius (kb. 26.2.1825) och dessförinnan handl. Christian Reinhold Backman, såldes 30.4.1843 till Gustaf Häggblom och sonen handl. Johan Häggblom gemensamt (se N:o 40). Gustaf Häggblom sålde 31.3.1848 sin del till sonen, vilken såsom ensam ägare avstod 1/2 åt bokbindaren Pehr Adolf Constantin Lindskog genom kb. 10.4.1850. Denne sålde den dock redan 4.5.1852 till bokhållaren sedan handlanden Gustaf Mauritz Hedström (f. 1829 i N:by, d. 1907), som sedan den 23.6.1855 köpte den andra halvan av Johan Häggblom. 



Woldemar Backman, (1929) Tvenne Nykarlebystudier i Arkiv för svenska Österbotten, band II, häfte 1. 


Fortsättning: Gård 40—79.
(Inf. 2004-03-03, rev. 2009-06-17.)