Tre generationer urmakare i Nykarlebys äldsta affär


   

Här ser vi en av de vackert utformade väggklockor, som Isak och Anders Blomström gjort.
Här ser vi en av de vackert utformade väggklockor, som Isak och Anders Blomström gjort.

Urmakare Lennart Blomström demonstrerar ett spindelur från sekelskiftet.
Urmakare Lennart Blomström demonstrerar ett spindelur från sekelskiftet.

En penni för varje väckarklocka han satte ihop fick urmakaren Lennart BIomström i Nykarleby när han som liten skolpojke började jobba i sin fars urmakeriaffär i Nykarleby. Varje lördag fick han kvittera ut lönen som i bästa fall kunde uppgå till 25 penni, Lennart BIomström plockade ihop i medeltal fyra väckarklockor per dag. Det blomströmska urmakeriet är nu den äldsta affären i Nykarleby.

     Urmakeriaffären är inrymd i en av de äldre gårdarna i Nykarleby. Den är byggd år 1860, bara ett par år efter stadens brand. Anders Johannes Blomström — far till Lennart Blomström — köpte fastigheten år 1897 av fotograf Kasper Sjöstedt. Det är tre generationer Blomström som reparerat klockor i affären, för Anders Johannes Blomströms far Isak var även urmakare.
     — Min farfar Isak var egentligen rocksvarvare, men han började senare ägna sig åt urmakarens yrke. Ett yrke som sedan gått i arv inom släkten. Farfar var självlärd, men detta hindrade inte att han var en skicklig yrkesman. En synnerligen vacker väggklocka i Lennart Blomströms verkstad vittnar om detta. Klockan har gjorts av Isak och Anders Blomström tillsammans. Isak har svarvat och snidat alla delar av trä, medan Anders gjorde urverket, som är utrustat med många tekniska finesser. Tre sådana klockor gjorde far och son, berättar Lennart Blomström.
     — Av en urmakare fordras tålamod och åter tålamod. Jag kommer ännu så väl ihåg mina första år i urmakeriverkstaden. Jag var bara åtta år när jag började plocka ihop väckarur. Vi importerade delar den tiden och satte ihop klockorna här. En penni per styck gav min fader i arbetslön om väckaruret var perfekt hopsatt. Varje lördag granskade han de färdiga klockorna och sedan fick jag ut min veckolön. Ja, sedan har jag fortsatt av gammal vana. Om urmakaretraditionen skall bevaras inom familjen är dock osäkert. Min son har inte alls läggning för detta yrke, men kanske sonsönerna axlar min mantel.
     I min ungdom fanns det inte så många olika slag av klockor att reparera. Mest var det så kallade spindelur samt olika slag av väggklockor, slutar Lennart Blomström.



Blomströms urmakeri i Nykarleby.
Blomströms urmakeri i Nykarleby.
[Korsningen Gustav Adolfsgatan-
Sollefteågatan mot öster.]



Tor i Hufvudstadsbladet, onsdagen den 6 december 1961.
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.


Sonen Lars blev postiljon, men handlade med ur i mindre skala. Ingen av sonsönerna upprätthöll släkttraditionen. Affären stängdes i början på 1970-talet, men ännu i början på 1980-talet var Lennart verksam som urmakare i sin lägenhet på Bankgatan 17.

Dagens fynd på Juthbackamarknaden den 17 augusti 2007 var denna väckarklocka. Den har lite rost på ringklockan och ”fluguskit” utanpå och innanför glaset. Tryckfelet i namnet är ju ytterligare en pluspoäng, skrev Stig Haglund.

Den 11 juli 2013 fick jag klockan i 50-årspresent.


Väckaruret är kanske hopsatt av Lennart Blomström.
Väckaruret är kanske hopsatt av Lennart Blomström.

Blomströms urmakeri i Nykarleby.
A. J. Blömström
Nykarleby.



Läs mer:
Gårdsauktion. 1928
Fler bilder av gården.
Nykarlebys kända och okända tidmätare av Lars Pensar.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2005-12-18, rev. 2019-12-08.)