Förklaringar
Se tillhörande meny om den inte finns här ovanför.
Kursiverade rubriker är försök att skriva namnen på de olika objekten på dialekt.

Illustrationer förekommer även på andra sidor än de som finns under ”Illustrationer”.


Andrasjön – Andäschöön

År 1864 beslöt magistraten på förslag av handlandene G. M. Hedström och Elias Roos, att från Remalsbacken anlägga en landsväg på hamnkassans bekostnad genom stadens utmark till stranden av Bonäs fjärd den s. k. Andra sjön, där allaredan en sommarstuga byggts (Hedströms, sedermera Rooska villan) samt likaledes en ångbåtsbrygga, 225 alnar lång, av sten med en förlängning av trä och där bredvid ett upplagsmagasin. Handlandene Hedström och Häggblom utsågos till stadens ombud och bryggan uppfördes på entreprenad för en sammanlagd kostnad av 1,260 mk. Samma år om sommaren anlöptes bryggan för första gången av ångfartyget „Österbotten“, kapten C. O. Olson. Ett sommarvärdshus (nuvarande Nylundska villan) uppfördes av R. Ahlqvist. Ångbåtstrafiken blev ganska livlig, särskilt sedan kusttrafiken övertagits av ångfartygen Vasa, kapten Liljeqvist och Avasaksa, kapten Tornberg, (den senare trafikerande linjen UleåborgNykarlebyVasaStockholm) samt senare av de smärre ångarne Näcken, Tärnan och Norden. Med ångbåtsbryggans tillkomst uppväxte vid Andra sjön den ena villan efter den andra, Häggbloms, Hedströms, Lövbergs, Lundqvists, Malmbergs, Grundfelts Lybecks m. fl. inalles 16 förutom 3 på Juthbacka hemmans mark och ett torp. [Torpet bör vara min farfars hem.] Men även denna nya hamn har år för år uppgrundats, så att man numera har knappt mera än 6 till 8 fots djup vid „ångbåtsbryggan“, där numera sällan eller aldrig varesig ångbåtar eller andra fartyg lägga till efter det sjöfarten minskats och skeppsbyggeriet avstannat. Vad denna senare i själva verket betydde för stadsbefolkningen inses därav, att t. ex. briggen Toivo hade 20 mans besättning, Alku och Alexander vardera 16 man, idel stadsbor eller svenskar från närmaste omnäjd.

Wichmann, V. K. E. (1920) Nykarleby stad 1620—1920, sid. 77 f.

Vykort:
Ångbåtsbryggan.
Flygbild.

Poesi:
Andra sjön av Axel Lindholm.
Sommarkväll vid Andra sjön.

Prosa:
Ångbåtsbryggan ur Tomas Indal av Mikael Lybeck.
Ur Liten drömmarpilt av R. R. Eklund.
Ut till landet i Ett trons äventyr. Anna Nordkvists livsgärning av Arne Herberts.
Sommar vid vatten och hav av Folke Holmström.
Minnen från Andrasjön av Karl Wenelius.
Andra sjön – en tillkomsthistoria av Lars Pensar.
Celebert författarbesök på ”Villa Elisa” vid Andrasjön av Lars Pensar.
Från Andrasjön till Stockholm med båt av Lars Pensar.

Illustrationer:
Träbryggan och lagerbyggnaden.
Stranden innan vågbrytarna anlades.
Fjärden innan vågbrytarna anlades.
Ångaren Belbas vid bryggan.
Panoramor.
Danslaven.
Magasinen.
Från ovan ca 1968.
I Familjevers av Zacharias Topelius.
Lågvattnet 1936 i Sjönöd anno 1904.
Kartongkort.
Nytt båtus 2013.
Ny toalett 2013.
Sandslott 2013.
Speglingar 2014.

Läs mer:
Andra sjön 50 år.
Hamnvaktstugan.
Hamnen flyttas av Gustaf Hedström.
Den nya hamnen vid Andra sjön ... av Erik Birck.
När ”Andrasjön” blev till i Från gångna tider i Nykarleby av Torkel Hellström.
Första gången jag sett namnet; Zacharias Topelius dagbok för juli 1837.
Veckoprat 1938 av Einar Hedström.
Blomqvist / Nylund / Ahlqvist villa vid Andra sjön av Mats Blomqvist.
Får de göra såhär med en badstrand? av Ulf Smedberg.
Aldjungel döljer villorna vid idylliska Andra sjön.
Frågan om ny, lämpligare hamn för Nykarleby stad.
Vill rädda historiskt magasin från Nykarlebys storhetstid av Hans Wikman.
Andrasjökiosken av Steven Frostdahl.
Tullmagasinet vid Andra sjön blev Stevens sommarcafé av Birgitta Östdahl.
Djuriskt vid Andrasjön av Karl Wenelius.
Stormen 1881.
Höststormen 2013 av Stig Haglund.
Kalkupplaget.
Notis om varuskjulet på ångbåtsbryggan.

Alla sidor där Andrasjön nämns.

Se även Skärgården.


Apoteket – apteetschi
I juli 1782 fick Johan Julin privilegium att öppna ett apotek i Nykarleby som blev det 18 i Finland. Det finns olika uppgifter om vem som byggde apoteket (som finns på vykorten), men enligt Erik Birck uppförde Rådman Waselius huset 1858 och Nils Malmberg köpte det 1865 och inledde verksamheten. År 1980 flyttades apoteket till det då nybyggda huset vid torget. Det vackra huset som därefter läts förfalla under former som närmast kan förliknas vid änglamakeri (=vanvård av ovälkomna spädbarn för att påskynda döden), brann den 27 november 1995. I januari 2010 flyttade man till f.d. polisens lokaler i ämbetshuset.

Följande apotekare har varit verksamma i staden.

Ur Bo Kronqvist (1995) Nykarleby Apotek Historisk tillbakablick i december 1995, otryckt.

Poesi:
Svanesång till apotekargården av Fjalar Zittra.

Illustrationer:
Fotografi av byggnaden.
F.d. Apoteket – apotekstomten – Bostads Ab Apotekaren.
Kyrkogatan 1893 av Anna Wengberg.
Färgfotografi av entrén från 1963 av Don Roy.
Ritning till hörnbyggnad.
Sydvästra hörnet och sydgaveln.
Apoteket och källaren.
Medicinburkslock.
Recept 1917.
Recept 1929.
Recept, 1930-talet?
Recept 1939.
Recept 1969.
Recept 1971.
Påse för Mentholhuvudvärkspulver.
Flaska för Hoffmans droppar.
Påse för Karlsbader salt.
Hästmedicin”.
Entrén på 1960-talet.

Nya apoteket.

Läs mer:
Var ett byggnadshistoriskt och miljömässigt värdefullt objekt.
Nykarleby stamapotek 150 år av Woldemar Backman.
Apoteksförhållandena i Nykarleby provinsialläkardistrikt av Woldemar Backman.
Apotekskällaren av Einar Hedström.
Dramatisk natt i Nykarleby av Leif Sjöholm.

Alla sidor där apoteket nämns.




Bastur

Läs mer:
Bastur av Erik Birck.



Beckbruket – Beckbruutschi

Inga vykort, som jag känner till, avbildar Beckbruket, men det är en viktig plats i stadens historia.

Läs mer:
Beckbruket av Einar Hedström.
Beckbruket av Erik Birck.
Innehållsförteckning till kapitlet Tjära.

Illustrationer:
Panorama.



Brandkårshuset – Brankååshuusi och Nykarleby frivilliga brandkår
Frivilliga brandkårer började bildas på 1870-talet i Finland. Tanken var inte att endast släcka bränder, utan det fanns även politiska avsikter. Nykarleby fick sin frivilliga brandkår 1882, men den började blomstra först på 1890-talet under V.K.E. Wichmanns (Gånge Rolf) ledning. 1894 byggdes huset med hjälp av donationer och lån och fick namnet Asgård. Verksamheten var mycket livlig, men upphörde 1899 p.g.a. februarimanifestet. Huset såldes 1900 till postiljon Herman Häggströms och övergick 1907 i Byggnadsandelslaget Missions ägo. Missionsförsamlingen äger fortfarande byggnaden vid korsningen Gustaf Adolfsgatan-Sollefteågatan. Gavlarna har därefter påbyggts med en våning.

Vykort:
Brandkårshuset.

Poesi:
En ny wacker wisa.
Lystringssång för Nykarleby frivilliga brandkår.
Marsch för Nykarleby frivilliga brandkår
. Samtliga av V. K. E. Wichmann.
Två verser i Det nordiska Betlehem av Jocosus.

Prosa:
En eldsvåda i Allas vår Margit av Mikael Lybeck.

Illustrationer:
Fotografi av byggnaden.
Parad på torget.
Brandstationen vid Bangatan.
Brandstationen vid Karleborgsgatan.
Brandstationen vid Munsalavägen.

Läs mer:
Nykarleby frivilliga brandkår av Einar Hedström.
Nykarleby frivilliga brandkår av Erik Birck.
Ur minnenas film av Emil Forsander.
Jul och Hembygdskåseri av J. L. Birck.
Invigningen af F.B.K:s nya hus i ÖP.
Uppvaktning av Z. Topelius i ÖP.
Purmobyggaren Backas kilade torn synades i Nykarleby.
Frivilliga Brandkåren i Nykarleby firade sin sedvanliga årsfest i söndags.
Brandkåren i Folkwännen 1880.
Bränder.

Alla sidor där brandkår nämns.




Brostugan – Broostogån

”Innan den resande med sitt åkdon fick passera bron, måste han erlägga bropengar, om han ej var stadsbo. Mitt emot bron låg vid bergväggen en liten brovaktstuga, ursprunget till den nuvarande Brostugan. Där logerade brovakten, som hade att tillse, att ingen utsocknes med sitt åkdon fick komma in i staden, innan han erlagt stadgad broavgift. Vid vackert väder satt han vanligen på trappan och vaktade, vid fult väder inne, därifrån han genom fönstret kunde avgöra om den åkande var från staden eller ej. I behövliga fall rusade ”Bro-Pelle” till för att uppbära brotaxan och öppna brobommen, som under vissa tider avstängde bron. Tvärs över brons körbana gick nämligen en stockbom, som med grova gångjärn var fästad vid den norra brostolpen och från södra stolpen svängdes ut mot brostugan. Bropengarna tillföll en brobyggnadskassa gemensam för Nykarleby, Munsala och Jeppo och skulle användas till broarnas underhåll. Bropengarna utgjorde i min barndom 10 penni per fordon. De uppbars icke av fotvandrare.”
Hedström (1958) sid. 17 ff.

Väggmålningarna med motiv ur stadens historia utfördes 1941 av heraldikern, kulissmålaren och journalisten Gunnar Clèment från Åbo. Under krigsåren 1941–42 var militärutbildning förlagd på flera ställen i Nykarleby, bland annat vid Seminariet, Folkhögskolan, ungdomslokalen i Munsala och Jeppo. Dragsvik låg för nära den ryska basen i Hangö. Majorerna Palmqvist och Åke Sourander var ”kommendörer”. Clèment prydde även innerväggar i Viks hotell, men där var motiven av en mer ”exotiskt-erotisk” natur.
Uppgifter av Lars Pensar 2002.

Poesi:
Stugan på klippan i Nykarleby av J. R. Backlund.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustrationer:
Brostugan 1946.
Brostugan ”by night” i början av 1960-talet av Rafael Sjöblom.
Bröstugan av Holger Haglund.
Brostugan 2008 av Lars Pensar.
Annons från ca 1940.

Läs mer:
Historiskt och miljömässigt värdefullt objekt. 1978
Stora bron – Brostugan av Lars Pensar. 2003
Gunnar Clément av Lars Pensar. 2002
Brostugan i Nykarleby firar 30 år på torsdag. 1955
Återinvigningen 1958.
Finlands handel och industri i bild IV. 1971.
Stora värden i Nykarleby av Krister Korpela.1974
Brostugan med omgivningar bevaras i stadsplaneförslaget. 1975
Förstamajfirande.
Nykarlebygillet förärade Brostugan en ljuskrona av Inger Luoma. 1975
Brostuguberget sprängs bort av Hans Wikman. 1981
Nkby grundreparerar sin gamla Brostuga av Vilhelm Nyby. 1982
Brev och svarsbrev från Georges von Swetlik angående ovanstående artikel. 1982.
Reklamtavla av Lars Pensar. 2010
Brostugan fick ny färg. 2016

Alla sidor där Brostugan nämns.




Brunnsholmarna och Nykarleby hälsobrunn – Bronshålman

Forshaell skriver 1784: ”På Nygårds Hemmans ägor, näst utan för Staden, förekommer en Surbrunskälla, som i flere år med mycken förmån blifvit nyttjad för åtskilliga sjukdomar.”


Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Där älven rinner runt Holmensbro av Mikael Lybeck.

Prosa:
En konungason av P. W. Lybeck utspelar sig på Brunnsholmarna.
Ur Erik Falander av Ernst V. Knape.

Illustrationer:
Målning av värdshuset.
Fotografi av brunnshuset och värdshuset.
Brunnshuset från väster.
Detalj ur K. J. Kranks karta från 1866.
Spången på kvarndammen.
Frimärksskrin.
Kägelbanan.

Läs mer:
Brunnsholmarna av Einar Hedström.
Brunnsholmarna och Nykarleby hälsobrunn av Erik Birck.
Brunnsholmarna av Erik Kihlman.

Tidningsartiklar och -notiser:
(Hbl= Hufvudstadsbladet, Wbl= Wasabladet, ÅU= Åbo Underrättelser, WT= Wasa Tidning)
Annons, Wasa Tidning 1843.
Islossningen. Åbo Tidningar 1853.
Brunnsholmarna av Nabopolassar, Wbl april 1870.
Brunnsholmarna av Nabopolassar, Wbl juli 1870.
Brunnsdrickning i Nykarleby begynnes i medlet af nästinstundande juni, Wbl juli 1870.
Gellin. Hbl maj 1871
Brunnsdrickning vid Brunnsholms helsokällan i Nykarleby, Wbl april 1871.
Besök på Brunnsholmarna. ÅU 1871.
Brunnsdrickning vid Nykarleby Helsokälla, Vbl 1872.
Inlösning av Brunnsholmarna, ÅU 1875.
Telegrafföreståndarens besök på Brunnsholmarna, ÅU 1876.
Wohllebe på Brunnsholmarna, Nya Trollsländan 1886.
En utflygt till Österbotten, Hbl 1877.
Hastigt dödsfall. Vbl 1887.
Barnfest i Nykarleby. Hbl 1887.
Förbud att utskänka rusdrycker. Nya Pressen 1889.
Brunsholmarne i Nykarleby — Kalfhage. WT 1893.
Frivilliga Brandkåren i Nykarleby firade sin sedvanliga årsfest i söndags. WT 1895.
Med ”Nordost” och ”Kurre”. Några anteckningar från en idrottsresa. Hbl 1896.
Sångartolfvan i NyCarleby. Olyckshändelser i NyCarleby och Jeppo. Hbl juli 1896
Brunnsholmsfrågan i Nykarleby (Egobyte), WN 1897.
Annons om uthyrning, Österbottningen 1898.
Olyckshändelse, Wbl 1898
Ett för årstiden owanligt högt wattenstånd, WT 1898.
Nycarleby-noblessen, Tammerfors Nyheter 1902.
Svenskt sinnade österbottniska studenters (U. W:s) Sommarfest i Nykarleby den 6, 7 och 8 juli, Hbl 1902.
Gårdsauktion, ÖP 1918.
Brunnsholmarna i Betraktelser av signaturen Murre, ÖP 1922.
Nykarleby hälsokälla och Brunnsholmarna av Woldemar Backman, ÖP 1927.
1800-talets dragplåster: Nykarleby hälsokälla av Håkan Anttila.




Bryggeriet – Bryggerii'i

”Nedanför denna gård, [Herlerska gården] vid backen och stranden och med stenfoten sköljd av vattnet, låg den rödmålade bryggeribyggnaden, Nygårds bryggeri. Det är senare tillbyggt. Det var grundlagt år 1864 och hade ägts av handlanden konsul Alfred Häggblom, kapten Jakob Kerrman d.y. och kapten Blomberg samt inköptes omkring 1880 av ovannämnda, från Bayern härstammande Josef Herler d.ä. Han inrättade där år 1896 även en läskedrycksfabrik.

Det hade tidigare funnits ett annat bryggeri, nämligen Koski bryggeri. Det låg på den motsatta sidan om älven nedanför det nuvarande Vernamo. När det grundats, vet jag inte men det var i verksamhet till inpå 70-talet, och byggnaderna köptes av Herler omkring 1880. Dess bryggerikällare finns ännu kvar i åbranten vid Vernamo. Bostadsbyggnaden, som förr låg på älvstranden bredvid bryggeriet, är den nuvarande Nordlundska gården uppe i tallbacken på samma sida om älven, ett gott stycke söderom Storbron.”

Einar Hedström
(1958) Nykarleby Min barndoms och min ungdoms stad, sid. 31 f.

På huuto.net hittade jag denna uttömmande företagslängd:

Nykarleby Bryggeri (1853 – 1940)
Nygård
1853 - 1876 Koski Bryggeri
1876 - 1880 Nygårds Bryggeri, Kerrman & Blomberg
1880 - 1899 Nygårds Bryggeri, Josef Herler
1899 - 1914 Nygårds Bryggeri, Alfred Herler
1914 - 1916 Nygårds Bryggeri, Fr. Söderholm
1916 - 1927 Nygårds Skattefria Bryggeri, Carl Hjalmar Laquist
1927 - 1928 Nygårds Skattefria Bryggeri, ägare Emil Ström
1928 - 1932 Ölbryggeri Emil Ström Olutpanimo
1932 - 1936 Emil Ström & Co. Ölbryggeri och Läskedrycksfabrik
1936 - 1939 Emil Ström & Co. Ölbryggeri och Läskedrycksfabrik, ägare Hugo William Strandberg
1939 - 1940 Nykarleby Bryggeri, Hugo William Strandberg
1940 - 1940 Nykarleby Bryggeri, ägare: Bryggeri Ab BOCK, Vasa

Under andra världskriget drev Lotta-Svärd avdelningen en bastu som främst besöktes av soldater. Staden tog över verksamheten men lade rätt snart ner den. Under femtiotalet verkade ”Lillvik och Sundqvist läderfabrik”, som bland annat färgade skinn, i byggnaden. Byggnaderna revs etappvis i början på 1960-talet. Sockelrester kunde skönjas ända till dammhöjningen 1984.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Prosa:
Bryggeriet av Bror Johansson.

Illustrationer:
Sommaren 1946.
Färgfotografi från 1959 av Rafael Sjöblom.
Fotografi av norra gaveln.
Målning med fasaden mot land.
Detalj ur stadsmodellen.
Teckning av Henrik Tikkanen.
Akvarell av Håkan Nyberg.
Lite om Koski bryggeri.
Etiketter från Emil Ströms bryggerier.
Mjödetikett.

Läs mer:
Josef Herler och mer om bryggerier av Erik Birck.
Min barndoms Nygård III av J.L. Birck.
Sågar, kvarnar, bryggerier och övriga arbetsplatser av Erik Birck.
En ölresa i bryggmästare Alfred Herlers spår av Folke Holmström.
Utbyggnaden 1876 kommenterad av Nabopolassar.
Peter Högväg berättar.
Energiska norrbaggar garvar skinn i gammalt bryggeri i Nykarleby.
Eldsvåda 1885.
Eldsvåda 1950.

Alla sidor där bryggeriet nämns.



De gamlas hem – De gamlas hem

Läs mer:
Föreningen De Gamlas Hem i Nykarleby 1923–1963. Historik av J. L. Birck med länkar till fler dokument.



Djupsten – Jyypstein

Inga vykort, som jag känner till, avbildar Djupsten, men det är en viktig plats i stadens historia.

Läs mer:
Om namnet, skeppsbyggeri och sommarvillor av Einar Hedström.
Erik Bircks redogörelse.
Djupsten och Leppogubben av Lars Schalin.

Alla sidor där Djupsten nämns.




Döbelns hus eller Södra tullhuset – Döbelns huusi

Olika åsikter har framförts om var general G. C. von Döbeln var inkvarterad i staden under 1808–09 års krig. Bekant är sägnen, att v. Döbeln bott i södra tullhuset för lilla tullen, efter 1817 nr 130, senare nr 16 eller ”Döbelns hus”. Det köptes sistnämnda år av handl. och rådmannen Joh. Erik Strömbäck. Dennes änka bodde där till sin död 1874, då gården på auktion inropades av handl. Josef Sundström (f. 28.3.1848, d. 24.7.1881). Han tillbyggde det norra gavelrummet och öppnade där butik. Denna fortsattes efter mannens död länge av änkan Sofia, f. Nikola (f. 11.3.1848, d. på Smedsbacka 2.2.1929). Gården hade redan före hennes död inköpts av fru Elisabeth Koskinen, f. Nygård, som där öppnade Nygårds kafé. [Elisabet kallades Betty och maken hette Herman.] Som tullhus hade huset en dörr på långsidan mot väster och den dåvarande bron över älven. Dörren fanns kvar ännu i början av 1900-talet, men flyttades senare till nuvarande Herlers museum. Den var halverad på mitten, så att den, övre delen kunde öppnas skilt för sig. Det är troligt, att de svenska trupperna hade en vaktpostering där, sedan bron bränts av ryssarna under striden midsommardagen 1808. von Döbeln har av allt att döma legat sjuk där eller åtminstone tagit in i huset i samband med sin förkylning, då han försökte vada över ån under striden. Däremot har han ej legat sjuk där före slaget vid Juthas, som ju utspelades först den 13 sept. s.å. Det är alltså fråga om två olika tillfällen och detta har åstadkommit en viss förvirring rörande v. Döbelns inkvartering. Bl.a. fru Brita Gyllenberg berättade, att v. Döbeln haft sitt ”stadsqvarter” i det lilla huset närmast Storbron, i rummet till vänster om ingången från åsidan. Fru Fredrika Öhman (d. 17.5.1915) berättade 1912 för Z. Schalin, att hennes far varit soldat med namnet Wacker och att han var med, då bron brändes 1808. Hennes morfar hette Lönn och var tullskrivare i staden och bodde i tullhuset vid södra tullen, ”där enligt allmän sägen i staden v. Döbeln skall hafva bott”.

Erik Birck (1980) Nykarleby stads historia del II, sid. 60–64.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Läs mer:
Södra tullstugan — ”Döbelns gård” av Einar Hedström.
v. Döbeln i Nykarleby av Erik Birck.
Huset i Suomen pienin kaupunki Uusikaarlepyy.
Topelius tvivlade på ”Döbelns gård” av Håkan Anttila.
Gård 130 av Woldemar Backman.
Mauritz Siegfrids minnen.
Auktionsannons i ÖP 1917.

Illustration:
Tullhuset 1959.
Tullhuset som Jeans shop DALTON Bros. Inc.

Se även Juthas.

Alla sidor där Södra tullhuset nämns.




Frihemmet – Friihemmi

Rådman J.A. Lybeck testamenterade både medel och mark för en fattiggård. I oktober 1908 godkändes arkitekt Knut Wasastjernas ritningar. Följande vår inleddes byggnadsarbetena. 1935 var det dags för renovering och då drog man in vatten och avlopp. Ännu i slutet på fyrtiotalet bedrevs lantbruk för livsmedelsförsörjningen. År 1984 revs byggnaden efter att staden byggt det nya pensionärscentret Hagalund.


Det som jag tänkte berätta var att kortet Fridhem trots allt torde vara rättstavat. Lisi Byman berättade, då vi tittade på mina vykort, att tant Anna Henriksson kom till oss sa att nu har Lybeckarna donerat till ett åldringshem, men nu är frågan vad det skall heta? Mikael [Lybeck] föreslog Fridhem. Med var tant Järnefeldt, Olga Källman och mamma, ja de tyckte att det var ett bra namn. Fridhem skall det heta sa tant Hanna.

Carl-Johan Eriksson tillhandahöll.
(Inf. 2013-10-08.)

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Läs mer:
Fattiggården bygges av Erik Birck.
Frihemmet i Nykarleby har intressant historia av Fjalar Zittra.
Notis i ÖP, 1908.
Notis, ÖP 1909.
God Jul bland åldringarna på femtioåriga Frihemmet i Nkby i ÖP 1959.

 




Fåfängan – Fååfengån

”Den andre brodern, Gustav Lindqvist var den av Werner Lybeck skildrade „majgreven“, en „lyxälskande person“ liksom även hans fru Karin Rundell. Han anlade en präktig trädgård vid älvstranden, bredvid rådman Lybecks nuvarande gård, som fick av Nykarlebyborna det betecknande namnet „Fåfängan“. När Lindqvist sist gjorde „en lysande konkurs“ och dog efter andra sorgliga öden i ett torp i Munsala, inköptes Fåfängan av råd– och handelsmannen Lithén. Dennes vackra döttrar Rosalie och Mathilda, den sistnämnde Z. Topelius ungdoms flamma och sedan gift med råd– och handelsmannen Dyhr, plägade ofta sitta i denna „paradisets lustgård“, där de flitigt bekikades av den blivande skalden från hans vindskammarfönster på Kuddnäs.”

V.K.E. Wichmann (1920) Nykarleby stad 1620—1920.


Skulpturen Flora av Viktor Malmberg, född i det gamla apoteket, donerades till staden av några före detta stadsbor 1937. Numera går parken under benämningen Floraparken. Vid kraftverksbygget 1984 förstördes parken helt och hållet. De höga granarna, syrenbersån och alla andra träd höggs ner och en dammvall byggdes. Detta medförde att parken fick en helt ny riktning. Tidigare hade den sluttat ner mot älven, men nu sluttar den mot staden. Sommaren 2002 var det dags för omdaning igen. Pilarnas rotsystem förstör dammvallen och skall bytas mot andra träd.

Illustration:
Parken på 1960-talet.

Läs mer:
Fåfängan av Erik Birck.
Statyn Flora.




Gamla hamn – Gambä hamnen

En av föregångarna till Andrasjön ligger ett par kilometer norr om staden. Inga vykort, så vitt jag vet, avbildar platsen.

Illustration:
Kajrester.

Läs mer:
Miljömässigt värdefullt objekt.
Gamla hamn av Einar Hedström.
Om hamnen och skeppsbyggeri av Einar Hedström.
Om stadens packhus av Erik Birck.

Illsutrationer:
Panorama från Beckbruket.




Gravgården – Graavgååln

På kallmuren av gråsten finns texten ”NYKARLEBY SOCKEN OCH SOCKLOT BY ÅR 1831” samt ”NYKARLEBY STADS ANDEL 1832” inhuggna. Frihetsmonumentet över de stupade 1918 ritades av arkitekten P. Björk från Helsingfors, utfördes vid Oskar Aaltos stenhuggeri i Jakobstad och avtäcktes 28.11.1920. Sommaren 2011 oinvigdes den nygamla sydligaste delen.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Gravgården av R. R. Eklund.

Prosa:
Ur Uppbrottstider av Gunnar Grahn.

Illustration:
Minnesmärket över de stupade.
Till hänsovna fäders minne.
Självständighetsdagen 2012 och en gammal bild.

Läs mer:
Gravvårdsinskrifter på gamla begravningsplasen av Rudolf Olson.
Miljömässigt värdefullt objekt.
De äldre gravgårdarna och den nya gravgården samt mer om gravgårdarna av Einar Hedström.
Vår nuvarande begravningsplats 100 år av Gustaf Hedström.
Gravvårdar i fara.
Erk på julpromenad.
Begravningsplatsen och gravarnas vård.
Tema Likvagnar.
Kapellet eller jordfästningshuset av Lars Pensar.
Råttbron och bilder från jordbyggnadsarbetena våren 2010.
Jordbyggnadsarbetena våren 2010 av Stig Haglund.
Hugo Liljeström av Lars Pensar.
En julförsäljning, ÖP 1951.
Gravgårdsportarnas nya namntavlor av Stig Haglund.

Se även Kyrkan.

Fotografier av gravstenarna på Genealogiska Samfundet i Finlands webbplats.




Grundfeldtska huset – Grondfeltas huusi

Från Smedsbacka flyttade familjen [Grundfeldt] till kapten Sarlins nybyggda gård nr 61 vid Borgargatan, och bodde där tills de efter dr Blanks död 1860 köpte hans halvfärdiga gård vid dåvarande Rådhusboulevarden 65. Byggnaden, det senare så kända ”Grundfeldtska huset”, var ritat av överarkitekten Ludvig Isak Lindqvist i morisk stil och var på sin tid en av stadens, kanske landets, vackraste byggnader. Det gav en speciell karaktär åt hela esplanadområdet. (revs i mars 1948 av staden). Lindqvist var född i Nykarleby 1827 och son till rådmannen Isak L. samt överdirektör i styrelsen för allmänna byggnader. Han dog i Helsingfors 1894. Huset hade på insidan en vacker trädgård, vars träd planterats av Blank och Grundfeldt själv.
Birck, Erik (1980) Nykarleby stads historia II, sid 217.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustration:
Norra porten.
Tillkännagifvande om konsulns död.
Våningshuset som byggdes på tomten.
Exteriörer och interiörer.

Läs mer:
Carl Grundfeldt, Grundfeldts affärsverksamhet, Grundfeldtska huset blir läkargård och Rivningen av det Grundfeldtska huset av Erik Birck.
Jordfynd.
Grundfeldtska huset i Nykarleby försvinner i ÖP.




Gråstenskällaren – Grååsteinststschellarn

Gråstenskällaren nedanför kyrkan byggdes av handelsmännen Matts Sandström och C. J. Collander 1847. Källaren är vattenfylldes efter den senaste dammhöjningen 1982.

Vykort:
Källaren och kyrkan från väster.

Illustration:
Text av Einar Hedström och fotografi av Lars Pensar.

Läs mer:
Utdrag ur Magistratens protokoll från år 1847.
Folke Holmströms minnen.




Heikelska gården

Den ståtliga tvåvåningsbyggnaden söder om kyrkan är en av de få gårdar som finns kvar sedan före branden. Kallades tidigare Rechardtska gården och ägs i dag av Kivinen.

Läs mer:
Av Einar Hedström.
Heikelska gården av Woldemar Backman.




Juthas

Den 13 september 1808 stod ett slag vid Juthas. Slaget anses numera inte ha haft den betydelse som det tidigare uppgavs. Striden är kanske en rättare benämning. Monumentet ritat av Daniel Nyblin uppfördes 1885. Namnbruket är vacklande, både Juthas, Jutas och Juutas förekommer.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Döbeln vid Jutas av J. L. Runeberg.
En dröm av okänd.

Illustrationer:
Litografi ur Finland framställdt i teckningar, 1845.
Ljustryck 1899.
Litografi från Salmsons tryckeri.
Anonym litografi.
Minnestavla över slaget.
Bataljmålning av Georges von Swetlik, 1942.
Fotografi av slagfältet 1978.
Döbelns dag 2009.

Läs mer:
Historiskt och miljömässigt värdefullt objekt.
Slaget vid Jutas av Ulf Smedberg.
Monumentet av Erik Birck.
... tanken att på ett värdigt satt utmärka det ställe, historien utpekar som valplatsen för striden vid Juthas ...
När Juthasmonumentet avtäcktes i ÖP.
Minnesstoden å Jutas vandaliserad.
Slaget vid Nykarleby den 24.6.1808 av C-B. J. Petander.
Minnesfesten vid Jutas, artikel i ÖP 1908.
På det sista goda slädföret av Lars Pensar.
Innehållsförteckningen till kapitlet 1808–09 års krig.
Jutas slagfält i Bilder från svenska bygder.
Vid Jutas i Jakobstads Tidning 1900.
Utdrag ur Finlands svenska folkdiktning.
Härifrån och derifrån, om namnet, Åbo Tidning 1886.
Juthas, referat av radioprogram i ÖP 1958.

Bibliografi.

Se även:
Döbelns hus.
Georg Carl von Döbeln i Uppslagsverket Finland.




Juthbacka

Kort efter Carl Backmans övertagande av Jutbacka uppstod planen om anläggningen av en alldeles ny gård, vars uppförande säkerligen tog flere år i anspråk. Sålunda var den mindre här nedan antecknade bostadsbyggnaden färdig och jämväl bebodd redan år 1818, medan den egentliga karaktärsbyggnaden kunde upplåtas för sitt ändamål först år 1821. Den nya gårdstomten — sådan vi i denna dag finna den på Jutbacka gård — var dubbelt större än den gamla, utgörande sålunda cirka 2 tunnland, och fick ett mera symmetriskt utseende än den förra, sträckande sig från landsvägen ända till älven. Den nya gårdstomten omfattade utom delar av den gamla tomten också åkerstycken, belägna såväl vid landsvägen som vid älven. Mellan dessa båda åkerstycken låg ”en oduglig backa”, såsom ovannämnda karta från 1750 talet angiver. På krönet av denna kulle placerades den nya huvudbyggnaden, och av de där förekommande stenhölstren uppfördes ett antal med stora stenar kantade terrasser, tre åt älven, en på framsidan, d. v. s. åt söder, och en åt väster. Den del av tomten, som låg mellan älven och karaktärsbyggnaden, apterades till trädgård, planterad med inhemska träd i olika alléer samt med en stor mängd vinbärs– och stickelbärsbuskar och på västra sidan ett större potatisland. Det kan måhända vara av intresse att se, vilka byggnader denna tid ansågos nödvändiga för en mindre herrgård, då denna anlades från grunden. Genom ett förefintligt vidlyftigt syneinstrument från år 1823 får man en inblick i dåvarande för hållanden. Följande byggnader funnos sålunda:

Woldemar Backman (1927) Juthbacka Några anteckningar.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustrationer:
Herrskapfröknar.
Panoramor.
Rivning av gamla omklädningshuset 2014.

Poesi:
Juthbackasången av Axel Lindholm.
Festdikt till Juthbacka av Sebastian Lybeck.
Vårdikt 1955 av Joel Rundt.
Juthbacka av Ester  Schütten.

Läs mer:
Juthbacka av Ragnar Mannil.
Juthbacka av Maj-Britt Höglund.
Juthbacka i Uppslagsverket Finland.
Ägarlängd av Rudolf Olson.
Minnestavla.
Juthbacka arbetsskola av Erik Birck.
Juthbacka-utbyggnad i höst. Simbassängen nästan klar i ÖP 1972.
Juthbacka gård ändrar karaktär i ÖP 1973.
Turistbroschyr 1974.
Turistbroschyr ca 1986.
Juthbackamarschen – ett evenemang i Nykarleby sedan 1975 av Lars Pensar.
Evakuerade under fortsättningskriget av Kirsti Jääskeläinen.

Juthbacka teater på Juthbacka.

Värdefullt objekt.

Juthbackamarknaden:
Panoramor av Johan Pensar.
År 1990 var marknaden utlokaliserad till Idrottsgården.
Ett marknadsfynd.
En Thermoluxe på marknaden.
Marknaden 2012.
I dag börjar det – megaloppis på Juthbacka av Dan Kronqvist. 2014

Träffar vid googling på Juthbackamarknaden:
- 20 november 2011: 3 790
- 22 augusti 2014: 8 130
- 22 oktober 2017: 10  200

 




Kovjoki station

Stationen byggdes 1885 i samband med att Statens järnvägar byggde Uleåborgsbanan. Både järnvägarna till Nykarleby har anslutit där till stambanan. Persontrafiken upphörde 19XX.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Byn där denna gosse föddes av Sven Lind.

Prosa:
Edgar vid Kovjoki station av R. R. Eklund.
Värdelöst arv av Leo Ågren.
Julafton 1953 i Kovjoki av Sven Lind.
Vingklippt av Anita Wikman.

Illustrationer:
Kartongkort 1 .
Kartongkort 2.
Akvarell av Leif Sjöholm.

Läs mer:
Kovjoki av Joel Rundt i Den österbottniska byn.
Vid Kovjoki station i Bilder från svenska bygder av Petrus Nordmann.
Invigningen av Uleåborgsbanan i ÖP 1886.

Se även:
Nykarleby Jernväg.




Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby – Fålkis

I början på 1900-talet gick en väckelsevåg fram över Österbotten. Tanken att man borde ha en fast punkt i tillvaron för ungdomsarbetet väcktes i början på 1910-talet. Man började samla in medel för projektet. År 1919 inleddes byggnadsarbetena strax norr om seminarieområdet på skolbyggnaden, ritad av stadsarkitekt C. Schultz i Vasa. Johannes Nyström (1880–1948) från Nedervetil vigde sitt liv åt folkhögskolan. År 1945 blev det nya elevinternatet färdigställt.

Skolan heter sedan 20xx KREDU. Det kan man tänka sig är en kombination av KRistlig och EDUkation samt credo= jag tror. År 2015 kunde man studera:

  • Grundexamen i barn- och familjearbete
  • Fristående examen: Grundexamen i barn- och familjearbete och yrkesexamen för kyrkvaktmästare
  • Integrationsutbildning på svenska och finska för vuxna invandrare
  • Förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning för invandrare
  • Bibellinje med missionsresa

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustrationer:
Målning av Gustav Nyström.
Från älven 1946.

Läs mer:
Skolbyggnaderna i ÖP 1920.
Verksamheten inleds av Gustav Björkstrand.
Kristliga Folkhögskolan 50 år av Runar Hedberg.
Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby 1920—1950.
Kristliga Folkhögskolan av Erik Birck.
Sångfesten vid Kristliga folkhögskolan 7—8. 7. 1934.
Skriftskolorna i ÖP 1957.
Kristliga folkhögskolans nya internat 1945.
Kollektfest för nya matsalen 1956.

Bibliografi.




Kuddnäs – Koddnees

Inledningsvis skall jag först helt kort berätta lite om gårdens historia före och efter familjen Topelius tid. Hemmanet som ju låg strax norr om Nykarleby var attraktivt ur många synpunkter. Marken var rätt bördig och ägorna låg nära landsväg och framför allt var det inte långt till den lilla staden. Ursprungligen var hemmanet ett av de större runt staden men delades under olika repriser och blev slutligen ett mycket litet hemman, men ändå så stort att man gott redde sig.

En av gårdens 1600-tals ägare hette Nils Olofsson och troligen är det också denne bonde som givit namn åt stället. Kuddnäs kallades före Topelius tid Kuddnissas eller Kuddnis. Nils Olofsson kan man anta kallades ”nisse” och på sitt hemman hade han kor ”kuddor” — en teori! Något av den äldsta bebyggelsen finns inte kvar, eftersom Kuddnäs hörde till de hemman som l714 brändes ned under Stora ofreden (1713—1721). Under långa tider var hemmanet sedan inte bebott — olika stadsbor ägde och brukade jorden men bodde aldrig på själva Kuddnissas. Från år 1802 ägdes hemmanet av kronofogden Carl Basilier och från den tiden har sedan Kuddnäs varit bebott. Under Basiliers tid uppfördes den vita karaktärsbyggnaden och den gula ”festsalsbyggnaden”. Enligt uppgift lät assessor Basilier flytta hit dessa byggnader år 1804, det vitrappade huset från Sundby i Pedersöre och det gula, från Harald strax söderom Nykarleby. Det gula huset stod oinrett ända fram till familjen Topelius tid. Provincialläkaren Zacharias Topelius inköpte Kuddnäs den 29 november år 1813 på exekutivauktion. Hemmanet omfattade då 7/24 mantal. Vid doktorns död år 1831 hade Kuddnäs vuxit till ett av de större då man också inköpt Frill hemman liksom även lägenheter i Socklot, Forsby, Jeppo och Härmä. Efter moderns död år 1868 behöll barnen gården ända fram till år 1873. Zacharias Topelius hade nämligen hoppats att man just på Kuddnäs skulle ha kunnat grunda Nykarleby Seminarium. Då så inte skedde såldes Kuddnäs till andra familjer: Kärrman, Häggblom och Olson. År 1900 inköpte Nykarleby landskommun gården och inrättade här sin åldrings– och fattigvård. Slutligen inköpte Stiftelsen för Z. Topelius barndomshem Kuddnäs år 1933.

Bo Kronqvist (1983) Kuddnäs Zacharias Topelius barndomshem.


En postum ”födelsedagspresent” till Kuddnäs en dag före Topelius 196-årsdag:

Ruokakesko börjar i vår bygga sitt länge planerade bygge av en supermarket i Nykarleby. Supermarketen kommer vid Kvarnvägen vid norra infarten till Nykarleby.
      Investeringsbeslutet är fattat och Kesko har redan fått bygglov. Färdig ska marketen vara våren 2015.
      Marketen blir nästan 2 000 kvadratmeter stor och ger 15 till 20 arbetsplatser, uppger Petteri Tastula på Kesko.

yle.fi, 13/1 2014. Mer om bygget.

Föreningen Kuddnäs vänner grundades i samband med Topeliusfesten i Nykarleby  lördagen den 14 januari 2017. Den ska fungera som en stödfunktion för Kuddnäs museum.

 

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Mina aspar av Zacharias Topelius.
En vindskammare av Zacharias Topelius.
Det finns en makt vars namn är godhet av Joel Rundt, skrivet till invigningen.
Ett besök på Kuddnäs av Axel Lindholm.
Topelius-hemmet av H. B.
För diktens dag i Nykarleby sommaren 1979 av Wava Stürmer.

Prosa:
Julafton på Kuddnäs av Märta Edquist.

Illustrationer:
Akvarell av Teodor Schalin.
Vinterfotografi.
Modell.
Oljemålning.
Kuddnäs från älven i ÖP 1888.
Adventskalender 2006.
Kuddnäs från älven.
Panorama.
Sommaren 1946.
Märke ”För underhåll av Z. Topelius barndomshem”.
Tygmärke.
Adventskalender 2013.

Läs mer:
Byggnadshistoriskt, historiskt och miljömässigt värdefullt objekt.
Planer på ett museum vid Kuddnäs i ÖP.
Skalden Z. Topelius forna hemgårds historia av Zacharias Schalin.
Kuddnäs av Erik Birck.
Kuddnäs restaureras av Erik Birck.
Kuddnäs i Hemman och husbönder i Nykarleby Kyrkoby och Forsby av Rudolf Olson.
Rabalder kring en skylt.
Kuddnäs och den försvunna urtavlan av Ture Granqvist.
Minnesruna över fru Signe Appelberg, den första ciceronen.
En gammal herrgård i Zachris Topelius av Einar Spjut.
Zachris Topelius' barndomshem av Algot Jansson.
Kuddnäsområdet föreslås bli naturreservat.
I gröna björkens skugga. Med Topelius på Kuddnäs och i Nykarleby av Ull-Britt Gustafsson-Pensar.
Restaurering och invigning i ÖP 1934:
 - Kuddnäs restaureras.
 - Topelius barndomshem Kuddnäs inviges midsommardagen.
 - Invigningsprogram.
 - Topeliushemmet på Kuddnäshögtidligt invigt till en minnenas helgedom.
 - Det finns en makt vars namn är godhet av Joel Rundt.
 - Några drag ur Kuddnäs historia. Föredrag av Sigmund Schalin.
Kuddnäs du gamla på minnen rik, 1933.
Skaldeminnen, ’dalmålningar’ i skolstaden vid Lappo älv, 1972.
Kuddnäs av Sigmund Schalin i Bothnia 1975.
Sophie Topelius av Fanny Hult.
Hemma hos Sagoberättaren av Erika Funke.
Julvisans hemgård – hos lille Zachris på Kuddnäs av Gerda Hintze, 1937.
Vimpel.
Brandförsäkringsinstrument.
Adventskalendern 2015.
Julkort av Veikko Markkula.
Kuddnäs hemman och dess ägare på 1600-talet av Hugo Lagström, 1929.
Renovering 2016–17.

Bibliografi.

Se även:
Majniemi och Topelius.




Parken och lusthuset vid Kuddnäs – Partchin å losthuusi vi Koddnees
Då familjen Topelius kom till Kuddnäs gick man in för att få en fungerande enhet på alla sätt. För park och trädgård anställde man t.o.m. en egen trädgårdsmästare (Zetterberg). Här anlades nu en park med gångar och planteringar (vilka under senare år sköttes av husets fosterdotter Fanny Toppelius) man anlade kryddgård och planterade bärbuskar. Här i parken lär doktorn också tidvis ha haft tobaksodling vilket för våra nejder ju även var en nyhet. Parken var även en utmärkt biologisal för husets två barn. Här hade Topelius många vänner — hans första dikt anknyter sig även till parken:

Tippelill, var fri och glad
flyg till Gud i gröna blad!
Tack för att du sjöng för mig,
jag har ledsamt efter dig.


Sommartid firade man ofta bl.a. namnsdagarna i parken. Barnen sjöng sånger och läste verser som Topelius skrivit, man framförde blomsterspel och umgicks rätt intensivt med de andra familjerna i staden och dess omgivningar. Kaffet intogs i parken eller i Lusthuset uppe på den lilla kullen. De gustavianska stolarna med sina ”Vasakärvar”, papegojan i taket eller de två kopparsticken gav då som nu en ljuv känsla av sommar. Genom fönstren kunde man se Lappo å [Nykarleby älv] rinna förbi. På trappan hörde man asparnas sus och fåglarnas sång något som Topelius på äldre dagar mången gång längtade efter. Många sånger har här sitt ursprung. ”Blommande sköna dalar.” den sång som t.o.m. August Strindberg hade fallit för. Strindberg lär ha sagt: i mitt hjärta finns ett kapell, där han med rörelse lyssnade till Blommande sköna dalar, den vackraste sången som han visste. Många generationer av Lundastudenter håller med Strindberg den sången är ju deras ”egen” sång.
Äventyr i Topelius sagor hade kanske i verkligheten utspelat sig här eller vid älvstranden, och visst är det sant. Sätt er ner och lyssna hur underbar tystnaden här kan vara ...

Bo Kronqvist (1983) Kuddnäs Zacharias Topelius' barndomshem.

Vykort:
Lusthuset.

Läs mer:
Kuddnäs trädgård i Skalden Z. Topelius forna hemgårds historia av Zacharias Schalin.

Ritning till pepparkakshus.

Se även:
Kuddnäs, Majniemi och Topelius.

 




Köttkontrollen – Tjöttkåntrålln

Byggdes 1937.

Illustration:
Fotografi.

Prosa.
Ett avsnitt ur Ronnie av Peter Sandström.

Läs mer:
Notis om byggandet i ÖP.



Majniemi

Topelius fru, professorskan Emelie ropade in rådman J. Collanders stuga på Alören 1855, som på den tiden var något helt annat än den är idag. En sommar på 1860-talet räknade man till 200 personer som bodde eller vistades där. Orsaken var att där fanns ett skeppsvarv, redarefamiljerna hade börjat skaffa sig sommarnöjen, segelfartyg ankrade på redden och t.o.m. ångbåtar anlöpte bryggan. Familjen tillbringade alla somrar fram till 1868 på Majniemi. Stugan köptes 1871 och flyttades till Bonäs. År 1897 köptes stugan och återuppfördes av seminarister på sin gamla plats. Den överlämnades till den snart åttioårige skalden den 15 juli. Han kunde inte förmå sig att skriva en dikt en dag som denna med all uppståndelse, utan återvände vid ett senare tillfälle och skrev ”testamentet”.

Poesi:
Skördefolket dansar om kvällen av Zacharias Topelius.
Majniemi av Selim Segerstam.
På Majniemi av R. J. L.
Ett litet reseminne av Vespertinus i Vårt Land 1898.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustration:
Akvarell.

Läs mer:
Majniemi i ÖP 1887.
Majniemi av Aarne i Excelsior 1888.
Topeliusfest på Majniemi i ÖP 1897.
Zacharias Topelii afsked från sin hembygd och sitt forna sommarhem av Gånge Rolf i Idun 1918.
Majniemi av Zachris Schalin 1935.
Alörn, tvenne skalders sommarparadis av Lars Schalin 1960.
När seminaristerna räddade Majniemi av Erik Birck 1983.
Ur Bo Kronqvist (1983) Kuddnäs Zacharias Topelius' barndomshem 1983.

Om ”Runeberget”.


Majniemi av Gertrud Wichmann.
Majniemi i Zachris Schalins anteckningar.


Se även:
Kuddnäs, Topelius och Skärgården.



Normalskolan

Seminariets övningsskola var inrymd på vinden i verkstadsbyggnaden, nuvarande skolkansliet, på seminarieområdet fram till slutet av 1907. Efter några år i papperskvarnen stod skolan färdig år 1908. Arkitekt K. V. Reinius från Vasa hade ritat byggnaden som placerades på den redan tidigare benämnda Stenhustomten vid torget. Byggnaden ser nästan lika ut idag som den gjorde vid invigningen. De enda större utvändiga förändringarna är att takteglet ersatts med plåt och några takkupor tillkommit på det södra taket. I början på 1970-talet byggdes kolkällaren om till slöjdsal. Den fasta scenen byggdes 1984. Tidigare var den demonterbar och monterades upp till julfesterna. Vid två tillfällen har vindsutrymmen byggts om till klassrum. Köket är uppvärmningskök sedan högstadiet stod färdigt till höstterminen 1978. Uthuset flyttades i början på 1970-talet till Kampen för att återanvändas som lager och verkstad för Byggnadskontoret. Senhösten 2004 uppfördes planket mot torget. Våren 2014 konstaterades att skolan var så mögelskadad att eleverna till skolstarten evakuerades till baracker på f.d. semianriesportplanen. De var förmodligen de sista som fick sommarlov, för det finns planer att bygga en ny skola vid Skogsparken.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustrationer:
Uthuset.
Kyrkan och klockstapeln från den obebyggda stenhustomten.
Detalj av tornet.
Klassfoton.
Några hus vid Kyrkogatan och Normen.
Sommaren 1946.
Glascirkel.
Nya lekredskap 2014.
Tivolitält framför Normalskolan.
Normalskolan under olika tider.

Läs mer:
Stenhustomten av Einar Hedström.
Normalskolan nya hus i ÖP 1907.
Normalskolans nya hus i ÖP 1908
Det nya normalskolehuset i Nykarleby i Tidskrift för folkskolan 1908.
Min barndomsskola. Hågkomster från Nykarleby Seminariums normalskola 1893—1901 av J. L. Birck.
Normalskolan av K. J. Hagfors.
Seminariets övningsskola, tillkomst, verksamhet och lärare av Erik Birck.
Kungörelse om inskrivning i ÖP.
Normalskolan sextio år i ÖP år 1936.
Presentation av Normen 100 år, historik 1908–2008 av Pehr Tonberg och Eva Sundstén.
Normen 100 år av Maria Sjöblom skrev och Ulla-Maj Broo.


Nykarleby Centralandelsmejeri – Meijerii'i

Byggdes 1937–38. Efter att verksamheten upphörde våren 1973 verkade Lindbloms förnicklingsfabrik Niklaamo i lokalerna. År 1995 flyttade fotoaffären Bildström in.

Illustrationer:
Gamla mejeriet på ”Hagan”.
Istagning på älven.
Kusk och häst på mejeriplanen.
Mjölkbil”.
”Äkta” smörpapper med tryck.
Mjölkpåse.
Fotografi av före detta mejeriet år 2004.

Läs mer:
Utdrag ur Årsberättelser 1959–1972.
Sammandrag av verksamheten 1937–1967.
Statistik 1938–1972.
Nykarleby Centralandelsmejeri och Kojvoki andelsmejeri i Andelsmejerierna i Finlands svenskbygd.
Mejeriplanerna 1932 i Det säges av Tege.
Andelsmejeriet mitt i Markby av Jörgen Sundqvist.



Nykarleby Jernväg – Nyykaabi Jäänveijin

År 1885 kom järnvägen till Jeppo och Kovjoki, men både Nykarleby och Jakobstad ”missade tåget”. Redan 1890 började staden engagera sig för att få en bibana från Kovjoki till staden, men senaten avslog ansökan. Nya försök gjordes både vid 1891– och 1894-års lantdagar, men utan resultat. År 1896 tog man ny fart och nådde målet 1897, men det var närmast en Pyrrhusseger. Staten skulle subventionera banan, men staden skulle bygga och trafikera den. På våren 1898 påbörjade man upphuggningen av bansträckningen från Kovjoki till Andrasjön. Planerna att dra järnvägen längs den nutida Sollefteågatan ändrades och istället drog man den längs dagens Bangatan. Lokomotivet som beställdes i juni 1899 från Baldwin Locomotive Works i Philadelphia USA, levererades till Kovjoki i mars 1900. Men det behövdes mer än ett lok för att bedriva järnvägstrafik. Vagnar, växlar, skenor, telegrafapparater o.s.v. levererades från när och fjärran. Det började gnissla i koncessions– och finansieringsmaskineriet och kostnaderna skenade iväg. Provisorisk (olaglig) trafik inleddes den 3 juli 1900 och i december fick man tillstånd. Trafiken kom igång på allvar, som mest hade man sex turer till Kovjoki per dag, men gick varje år med förlust. Passagerartillströmningen var mycket ojämn och den godstrafik man hade hoppats på kom aldrig igång. Dels för att omlastningen från stambanan var omständig och tåget hade liten lastkapacitet, dels för att hamnen vid Andrasjön blivit uppgrundad p.g.a. landhöjningen. Järnvägsdriften finansierades med inkomster från alkohol– och virkesförsäljning samt skatter. Ryska krigsmaktens upprustning under första världskriget blev stadens räddning. Plötsligt fanns det flera spekulanter. Hela järnvägen såldes till en affärsman vid namn Aleko Lilius den 29 juli 1916. Det var i sista stund för i slutet på augusti kom besked från länets guvernör om att hela banan skulle rekvireras för militära ändamål. Om detta skett hade staden gått i konkurs. Trafiken hade upphört den 14 juli och i början av september var banan uppbruten. Lilius avyttrade rälsen till fästningsarbeten i Hangö och den rullande materielen till olika industrier.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Vid behov av Sven Lind.
Väntan på järnväg av Stig Ingo.

Prosa:
Tåget
i Liten drömmarpilt av R. R. Eklund.

Illustrationer:
Omslag med paketmärken.
Detalj av omslaget med paketmärke 40 p.
Paketmärke 25 p.
Biljetter.
Lokbeställning
.
Tåget på Storbron.
Stationsområdet i staden, detalj ur Heikels stadsplan.
Tåget vid Kovjoki station.
Bilder, mest från den nya järnvägen, ur Anders Fors samlingar.
Glascirkel.

Läs mer:
Järnvägs- och översvämningskrönika i Norra Posten 1883.
Den smalspåriga järnvägen av Erik Birck.
Bibana till Nykarleby i Hbl 1890.
Nykarlebybanan i Hbl 1890.
Notis i ÖP 1897.
Järnvägens sträckning och Förstärkning av Storbron för järnvägen i ÖP 1898.
En notis ur Jakobstads Tidning 1898 om järnvägsbyggandet.
Varning, 1901.
Tidtabell i ÖP 1902.
Förteckning öfver kvarglömt gods i ÖP 1905.
Illdåd på Nykarleby järnväg. i ÖP 1906.
Groft okynne och illdåd i ÖP 1909.
Nykarleby järnvägs försäljning i ÖP 1916.
Trafiken mellan Nykarleby och Kovjoki, Hbl/ÖP 1916.
Stadens första järnväg, Lokomotiveldare vid Nkby järnväg och Stationskarl av J. L. Birck.
Hur Aleko köpte Nykarleby järnväg
av Aleko Lilius.
Fabian rotar i gamla papper. Om placering av station när Uleåborgsbanan byggdes.
Transporter till August Caséns affär.
Andrasjövagnen av Anders Fors.

Den nya järnvägen av Erik Birck, med länkar till sidor som berör den.

Nykarleby Jernväg – Museijärnvägen
Smalspårigt i ett kvarts sekel av Runar Romar i Österbottens Tidning 2012.
Stämpel.
Nykarleby Jernvägs webbplats.

Se även:
Kovjoki station.



Nykarleby Kraftverk – Kraftvärtschi

Byggnadsarbetena inleddes sommaren 1925, en del av den nybyggda dammen havererade i maj 1926, kraftverket togs i bruk 1927, en andra generator installerades 1957, dammen höjdes 1962 och ett nytt kraftverk byggdes 1984.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Prosa:
Kraftverket i Manuskript för pornografiska filmer av Peter Sandström. Kapitlet illustrerat med interiörbilder från gamla kraftverket.

Illustrationer:
Foton från byggnadarbetena 1957 av Rafael Sjöblom.
Foton från kraftverksbygget 1984–85.
Utbyggnaden 2014–16.
Interiörbilder från nya kraftverket. av Lars Pensar.
Minnestavla.
Karta och profil öfver Nykarleby stadsfors i Nykarleby älf 1900.

Läs mer:
Nykarleby kraftverk – några märkesår.
Kurres första kommentarer.
Innehållsförteckning till kapitlet Kraftverket av Erik Birck.
Kurres kommentarer till dammhaveriet.
Kraftverksjeepar av Lars Pensar.
Medströms i  80 år. Nykarleby Kraftverk 1926–2006 av Leif Sjöholm. Presentation.
Ny logo.
Mera el från älven och dykarbilder.
Den avgående stadsdir. Mouritzen avtackas i ÖP 1953.
Kraftverket i Nykarleby har kört igång sin splitternya generator.1957
Nykarleby bolagiserade kraftverket. Yle 2013.
Kultur och historia dränks i Nykarleby av Håkan Anttila i Vasabladet 1979.



Nykarleby – eller Herlers museum – Härläs moseeom

En av få byggnader som klarade sig vid stadsbranden och fortfarande finns kvar. Användes fram till 1817 som tullhus och kallades för Norra tullhuset.

Den 26 april 1951 grundades Nykarleby Museiförening på initiativ av bokhandlare Josef Herler och huset inköptes och fylldes med föremål från Herlers egna samlingar samt genom donationer och inköp. Föremålen är främst från 1800-talet. Museet har inte officiellt bytt namn, men kallas numera Nykarleby Museum.

Illustrationer:
Bronsreliefen av Josef Herler.
Interiör 1, interiör 2, exteriör sommar och exteriör vinter av Lars Pensar.
Panorama.
Julgranar.
Infarten från norr.

Prosa:
Mormor berättar av Linn Nystedt.

Läs mer:
Byggnadshistoriskt och miljömässigt värdefullt objekt.
Skall Nykarleby få ett unikt museum? 1957.
En förklaring.
Grundandet av museet av Erik Birck.
En julförsäljning, 1951.
Protokollsutdrag i ÖP från styrelsemöte i januari 1954.
Inbjudan till knytkalas i ÖP.
Nykarleby museum av Oskar Holmqvist Österbottnisk Årsbok 1961—62.
Nykarleby museum visar textilier ur byrålådorna i Jakobstads Tidning 1961.
Ägarlängd 1810–1858.
Björken fälls 2011.
Nykarleby Museiförening 60 år av Folke Holmström 2013.
Presentation av Josef Herler och hans museum av Anna-Maria von Schantz och Bo Kronqvist.
Museet i Turistliv i Finland 1962.
Här är stämningen rofylld bland gamla pariskollektioner. 1972



Nykarleby samskola – Samskoolan

Samskolan grundades 1919.
      Den 15 juli 1970 utfärdade statsrådet förordning om statens övertagande av Nykarleby samskola. Skolan skulle från den 1 sept. s.å. upprätthållas som ett statligt svenskspråkigt åttaklassigt samlyceum, benämnt Nykarleby samlyceum. Den 2 sept. 1970 övergick skolan genom statsrådsbeslut i statens ägo. Samskolans egendom inklusive skoltomten med alla byggnader tillföll staten.
     I statsrådsbeslutet av den 19 juli 1973 rörande ombildning från den 1 aug. av Nykarleby samlyceum till kommunalt gymnasium fastställdes bl.a., att gymnasiet skulle ombildas till ett treklassigt samläroverk.

Utdrag ur Nykarleby samskola-samlyceum-gymnasium av Erik Birck

Poesi:
Nykarleby samskola 50 år av Ture Granqvist.

Illustrationer:
Fotografi av skolhuset av Grandell.
Klassfoton.
Från Normen.

Läs mer:
Nykarleby samskola 50 år av Erik Åhman. 1971.
Nykarleby samskola-samlyceum-gymnasium av Erik Birck.
Minnestavla.
Notis i ÖP 1920.
Förstamajfirande i ÖP 1921.
Syföreningens auktion i ÖP 1941.
Hågkomster från min skoltid i Nykarleby, Del 2 Samskolan av Folke Holmström.
På minnenas mark av Ruth Granholm i Österbottnsika Posten 1953.
Nykarleby samskola i ÖP 1966.
Program och alternativ festdikt samt festdikt från 50-årsjubileumet 1969.
Samskolan i Nykarleby får förfalla av Max H. Furu 1975(?).
Fyra kommuners grundskola centraliseras till Nykarleby av Håkan Anttila.
Klassringar.
Årsberättelser.



Nykarleby seminarium – Semi

Grundlades 1873 och flyttades till Vasa 1971.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Byggnadshistoriskt och miljömässigt värdefullt objekt.

Poesi:
Nykarleby seminarium för folkskolans lärare skrivet till invigningen av Zacharias Topelius.
Prolog vid Nykarleby seminariums tjugufemårsfest 17/6 1898
av Gånge Rolf.
Hälsning till Nykarleby seminarium vid dess femtioårsfest av Joel Rundt.
Kantat vid Nykarleby seminariums 60-års jubileum av Joel Rundt.
Nykarleby seminaristers marsch av Gånge Rolf (V. K. E. Wichmann).
Veckorim om seminarieflytt av ”J:son Gök”.
Hymn till Nykarleby av T. Torstensson.

Prosa:
Invigningen i Den dansande prästen av Erik Wahlström.

Illustrationer:
Huvudbyggnaden,
teckning.
Huvudbyggnaden, fotografi.
Huvudbyggnaden, fotografi.
Huvudbyggnaden, fotografi.
Seminarieområdet från väster 1973.
Trädgårsmästarbostaden med Högbacka i bakgrunden.
Emblem av tyg.
Minnessten.
Minnestavla.
Direktorsbostaden.
Byggnaderna på 1930 till 1950-talet.
Bilder från gångna åren av en gammal seminarist av Selim Klockars.

Stillbildsfilm:
Så fostras en folkskollärare. Ett filmreportage från Nykarleby seminarium 1963.

Läs mer:
Nykarleby seminarium av Erik Birck.
Nykarleby seminarium 1873—1923 av Karl Johan Hagfors.
Några kapitel ur Nykarleby folkskolseminarium av Hans von Schantz.
Hågkomster från min Nykarleby-tid av V. K. E. Wichmann.
Seminariet av V. K. E. Wichmann och Einar Hedström.
Historier ur en gammal burk av Michael Eriksson.
Nykarleby seminarium och jägarrörelsen av Magnus Kull.
Läsåret vid seminariet i ÖP 1940.
Seminarieverkmästare J E Backlund av Max H. Furu.
Invigningen av Nykarleby seminarium av Johan Hagman.
Uno Cygnaeus invigningstal.
Seminariet i En utflygt till Österbotten i Hufvudstadsbladet 1878.
Årsexamen 1882 vid Nykarleby folkskollärareseminarium i Folkwännen.
Musiken vid Nykarleby seminarium 1873–1897 av Mats Björkstrand.
Lärarprofiler i Nykarleby av Johannes Åbonde.
Seminariets avslutning 1946.
Hans von Schantz – Seminariedirektorn som fostrade en lärargeneration till folkbildare av Pehr Tonberg.
Ur Seminariets årsberättelser.
Nykarleby seminarium får nytt växthus.
Trädgårdsmästarbostaden.
Den första fruktträdsodlingen vid Nykarleby seminarium.
Elevkonventets tidning Hoppet 1959.
Seminariet ombyggs i ÖP 1956.
Min barndomsskola. Hågkomster från Nykarleby Seminariums normalskola 1893—1901 av J. L. Birck.
Utbyggnadsplaner 1959.
Seminariets ombyggnad påbörjas 1960.
Min utbildning till lärare och min första lärartjänst av Gunnar Nybond 1995.
Granen fälls.
Borde icke österbottniska posten bli organ jämväl för de svenska folkskollärarna.
Direktiv 1959.
Vad skulle jag bli? i Händelser ur minnets dagbok av Karl Sjöstrand.
Rampljus: Caj Ehrstedt, ett konstnärsliv av Leif Nystén.
Stadgar för Elevkonventet Vid Nykarleby Seminarium.
Ett hus bortom all räddning. 2015.
Skolplanerare vill riva Residenshuset. 2016
De vill rädda anrikt skolområde. 11/12 2016
Seminariet var avgörande för Nykarleby. 2016

Bibliografi.



Rådhuset (”Nykarleby trivialskola”)

År 1641 invigdes den första skolan i Österbotten ”med stor pomp” tack vare Per Brahes och kyrkoherden Jacobus Carlmans insatser. De närmaste skolorna dessförinnan fanns i Björneborg, Åbo och Sverige. Carlman har sedermera hedrats genom att han fått ge namn till Karlmansgatan i östra delen av staden. Minst 200 studenter dimitterades innan Vasa lyckades roffa åt sig skolan år 1684. Vasabornas klåfingrighet är alltså inte något nytt påfund. Även idag försöker man lägga rabarber på Nykarlebys stolthet konstskolan.

Huset som kallas Trivialskolan är inte originalhuset, utan byggt 1729 för Nykarleby pedagogi. Tillbyggnaden från 1850-talet användes först som skola och därefter som stadens rådhus fram till 1981, när det nya ämbetshuset stod färdigt. I dag används lokalerna för utställningsändamål, av Nykarlebynejdens släkt– och bygdeforskare samt av Konstskolan för barn.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustration:
Minnestavla.
Fotografi av Lars O. Schalin.

Läs mer:
Byggnadshistoriskt och historiskt värdefullt objekt.
Skolinteriörer från 1650-talet av Carl von Bonsdorff.
Lärarnas vilda leverne
av V. K. E. Wichmann.
Trivialskolan av Einar Hedström.
Några blad ur Nykarleby stads historia av P. W. Lybeck.
Artiklar i ÖP med anledning av 300-års jubileumet 1941.
Artiklar i ÖP av Alfred Huldén med anledning av 300-års jubileumet 1941.
Den nya skolbyggnaden av Erik Birck.
Rådhuset avbildades på frimärket som gavs ut till 350-årsjubileumet 1970.
Samling till en Historik av Johan Gabriel Toppelius.
Ny Carleby trivial-skola av E. W. Bergman.
Några ordförklaringar ur ”Främmande ord och namn (1878).
Brandförsäkringsinstrument från 1885.
Nykarleby trivialskola 1641—1683 av Victor Ahlskog.
Sommaren 1946.
Skolan i Nykarleby. En pennteckning av Max Strömberg.
Ännu något om och med anledning af ”Skolan i Nykarleby” av K. G. Leinberg.
Korrespondens, Nykarleby den 23 november 1876 av Nabopolassar.
R. Carl XI:s Bref til Bisk. I. Gezelius i Åbo, om Trivial Skolans flyttning ifrån Nykarleby til Wasa i Åbo Tidningar 1796.



Nystaden – Nyystaan

Området väster om älven intogs formellt i stadsplanen först år 1844. Om någon ville bosätta sig i denna del av staden, ”Nystaden”, utstakade han sin tomt var han ville, varefter han fick inlösa den mycket billigt, sedan magistraten uppmätt den. Tomterna behandlades dock som vanliga gårdstomter och fick sina nummer. Före stadens brand fanns där 17 tomter. Nystaden var oregelbundet bebyggd. I en senare stadsplan efter branden har planerats raka gator, men den pittoreska oregelbundenheten kvarstod ännu, liksom den alltjämt gör det i den tidigare bebyggda södra delen av Nystaden vid den buktande Seminariegatan.

Hedström 1958.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
O, vi nysta´s bor som går och tror.

Läs mer:
Nystaden av Erik Birck.
Byggnaderna vid Seminariegatan är byggnadshistoriskt och miljömässigt värdefulla objekt.



Prästgården – Prästgååln

Färdigställd 1921, privatbostad sedan 1987 och den 18 januari 1990 såld till nuvarande ägare Christer Johansson.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Prosa:
Ett avsnitt ur Hand i hand av Irmelin Sandman Lilius och Heddi Böckman.
Min röda karamell i Skeppet Flygande gedda av Irmelin Sandman Lilius.
Daggmaskfarm, hur man plockar dem, mete m.m. av Bror Johansson

Läs mer:
Byggnadshistoriskt, historiskt och miljömässigt värdefullt objekt.
Byggnadshistorik av Lars Pensar.
Prostgården hotad av eld i ÖP 1936.



Rummelbacken – Rombelbackan

Rummelbacken är en två kvarter stor stenig ”kulle” med fyra stora flyttblock i stadens östra del. Några av stadens fattiga bodde där i små stugor. När järnvägen byggdes kom dessa att, från att tidigare ha legat i utkanten av staden, nu plötsligt att vara ett blickfång för alla järnvägspassagerare. Stadens styrande tyckte att stugorna var en styggelse och ville rens upp i ”slummen”. Men det visade sig vara problematiskt att få de boende avhysta. Först 1914, efter tolv års möda och två år innan järnvägen lades ner, revs den sista stugan. Några stengrunder finns fortfarande kvar i det sydöstra hörnet. Kallades ”Östra promenaden” på 1858 års stadsplan.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
På Rummelbacken och Vinterdag på Rummelbacken av Axel Lindholm.

Prosa:
Barndomsminnen från Rummelbacken av Ess-Pe.
Valborgsmässoafton i Gunnel utmanar ödet av Bertel Eklund.

Illustrationer:
Gamla barnträdgården.
Panorama.

Läs mer:
Rummelbackens invånare av Erik Birck.
Invigning av lekpark 1957.

 




Rådhusboulevarden – Östra och Västra Esplanaden – Topeliusesplanaden – Espen
När överdirektör A. Edelfelt uppgjordes den nya stadsplanen efter branden 1858 delades staden upp med två björkplanterade esplanader i fyra kvadrater. Man ville på detta sätt undvika att staden skulle brinna ner än en gång. Alla Finlands städer, förutom Kristinestad, har brunnit en eller flera gånger. Topeliusparken och esplanaderna planterades år 1864 av orgelnisten Gästrin under ledning av apotekaren V. Schauman i Jakobstad. För att skydda de nyplanterade träden byggdes staket runt både esplanaden och Topeliusparken. I stadsplanen från 1912 ändrades namnet till Östra– och Vestra esplanadgatan. På 1990-talet var det åter dags för namnbyte till Topeliusesplanaden. Gångarna igensattes 197X. Nuvarande Lybecksgatan är södra delen av den forna Nybroboulevarden. Den till park omgjorda norra delen hette Topeliusgatan. Sommaren 2006 byttes belysningsstolparna.

Björkarna har nyplanterats i flera etapper:

-gatan   -gatan År Kommentar
Grev Tott Källback 1925
 
      2011*  
Källback Lybecks 2011*  
Lybecks Borgare   Fram till de nyplanterade delarna i norr nedhuggs och nyplanteras
      2011*  
Borgare Bank 1954 De skadade björkarna ansas. (Pergolan i Topeliparken borttas.)
      2011*  
Bank Sollefteå Planer 1945  
      1946 De gamla björkarna i esplanaden runt torget bröts upp med rot.
      2011*  
Sollefteå Ban 1898* Orgelnisten Gästrin planterade 28 björkar vid södra ändan av ”Stora boulevarden” och nedanför s.k. Rummelbacken à 1:75 st, summa 49.10 mk. (Notering i stadens räkenskapsböcker tillhandahölls av Lars Pensar.)
      2011 Ett flertal björkar ersattes med nya våren 2011. Vilka som nyplanterades kan man tydligt se på placeringen, som kommenterades av stadsingenjör Peter Sjöblom:
Ban Juthbackabron 1986 (?)  

 

Placeringen av de nya björkarna avviker något från de som togs bort. Nya träd planterades inte exakt på samma ställe som tidigare eftersom där finns den gamla stubben kvar under ytan. Detta ledde till en förskjutning både lite inåt och i längsled. Förskjutningen i längsled har också i vissa fall att göra med belysningsarmaturers och brunnars placering. Fri sikt i korsningsområden, område för snömassor, trädstammens närhet till körbana och kantsten är också faktorer som påverkar när man planterar nya träd.
     Björkarna härstammar enligt den uppgift jag har från Finland.
(Inf. 2011-11-16.)

Nya björkar vid Topeliusparken.
Ny björk mellan Ban- och Sollefteågatan.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustration:
Rådhusboulevarden från nordost.
Esplanadens norra ände och Topeliusparken, mot söder.
Topelisugatan och -parken.
Sommaren 1946.
En vinter på 1950-talet.
Stamkvistning 2010.
Esplanadens södra ände av Maud Granvik.

Läs mer:
Esplanaden i Hufvudstadsbladet 1878.
Om belysningsstolparna.
Den ryska militära närvaron i Nykarleby 1915–1918 av Lars Pensar.



Sankta Birgitta kyrkan – Tschyrkån

Nykarleby församling avdelades 1607 från Pedersöre. Kyrkan är helgad åt Sankta Birgitta och invigd i december 1708. Årtalet finns på västfasaden, där även 1851 står skrivet. Assessor Elias Brenner uppgjorde ritningarna till kyrkan. Den renoverades senast i slutet på 1980– och början på 90-talet. Klockstapeln byggdes år 1702 och har tre klockor. År 1973 automatiserades klockringningen.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Nykarleby av E. V. Knape.
Orglar av Joel Rundt.
Ottesång av Joel Rundt.

Prosa:
Kyrktuppen och Draken av Zacharias Topelius.
Julljus — livsljus av J. L. Birck.

Illustrationer:
Kyrkointeriör fotograferad av Markku Niemi.
Kyrktuppen.
Bilden av den heliga Birgitta.
Altaret
.
Takmålningarna.
Kyrkan utifrån
.
Kyrkan med omgivning på Abraham H. Holms karta från 1806.
Kyrkan och klockstapeln från öster.
Tändsticksetikett.
Klockstapeln.
Från Klockarbacken.”
Målning av Signe Sjelvgren.
Kyrkan i Nykarleby i konsten.
Predikstolen.
Sommaren 1946.
Interiörpanoramor.
Vintervykort.
Vykortstavla.
Souvenirtallrik.
Brevslutarmärke.
Alpakkatallrik.
Julen 2009.
Medalj.
Vykortstavla.

Altartavlor
  1750 Kristus i Getsemane (såld 1766).
    1750 Korsfästelsen
    1898 Kristi förklaring
    1928 Korsfästelsen togs till heders

Läs mer:
Årtal ur Nykarleby kyrkas historia av Helge Hedman.
Byggnadshistoriskt och miljömässigt värdefulla objekt.
Texter av Lars Pettersson och Kari Appelgren ur Svenska Österbottens historia del V.
Om Nykarleby kyrkas bildskrud, målarena D. Hjulström samt J. och E. Alm av Zachris Schalin.
Nykarleby kyrkas bildskrud av Sigmund Schalin.
Kyrkobeskrivningar av:
 – Henry Byskata 1998.
 – Einar Hedström 1958.
 – V. K. E. Wichmann 1920.
 – Carolus Lindberg 1935.
Fattiggubben av Erik Birck.
Skelett och kistor under Nkby kyrka 1963.
Notis ur ÖP om gammal inredning 1908.
Glasmålningarna i Nykarleby kyrka av Lennart Segerstråle och Kyrkans glasmålningar invigda.
Nykarleby kyrka härjad av eld i ÖP 1929.
När kyrkan brann av Lars O. Schalin.
Ett prestval på 1650-talet av Carl von Bonsdorff.
Renoveringen av Nykarleby kyrka 1928.
Tvenne gravstenar från 1600-talet i Nykarleby kyrka av Woldemar Backman.
Att kyrkor skulle upprättas och folket med flit underrättas … av Ingolf Friman.
Kyrkans värmesystem kompletteras, begravningsplatsen snyggas upp i ÖP.
Min barndomskyrka, min ungdoms tempelgård av J. L. Birck.
Anders Gästrins ”testamente” i dopfunten.
Beslut om att de under stora ofreden sänkta klockorna skulle bärgas i Nykarleby strax efter stora ofreden av Hugo Svedberg.
Jeansborgs prästgård.
Nykarleby (Joensuu) pastorat med Jeppo kapell.
Bönehuset.
Klockare och organister i Nykarleby församling 1809-1899 av Mats Björkstrand.
Gammal kyrkkonst. De restaurerade läktarmålningarna i Nykarleby kyrka.
Nykarleby kyrka i Några kyrkor i svenska Österbotten av K. K. Meinander i SFV-kalender.
Sakristan i Nykarleby är nu som ny av Karl-Erik Wikström.
Orglarna i Nykarleby kyrka av Svante Österbacka.
Reparationerna 1913 i ÖP.
Kyrkan i Kyrkorna i svenska Österbotten.
Broschyr från 1973.
Min barndoms kyrka av Arnold Schalin.
Kyrkan målas juni 2007.
Series Pastorum Ny Carlebyensium.
Uppmätning 2008.
Sommarstugan på Storberget i ÖP 1958.
Forskare gör fina fynd i Nykarleby träkyrka av Kenneth Myntti.
Ballonger med anledning av kyrkan 300 år.
Midsommarfagert Nykarleby sett från vacker kyrkas tornspira i ÖP 1958.
Det nya tornuret i ÖP 1889.
En spegling av himlen. Sankta Birgitta kyrka 300 år, red. Rabbe Forsman.
Vägen, vägen till NyCarleby.
Vacker vigselrya i Nykarleby kyrka i ÖP 1966.
Nu byggs nya församlingen av Britt Sund i Österbottens Tidning 2011.
Församlingen nekas lån i Nykarleby 350 år av Håkan Anttila, 1970.
Orglar i Nykarleby kyrka av Mats Björkstrand 2008.
Staden byter fasad av Bertel Widjeskog 1986.
Höjd vattennivå inget hot mot bron eller kyrkan av Sten Westerholm 1986.
Julhälsning 1959.
Ur Nykarleby församlings äldsta historia av Olav Schalin, ÖP 1930.
Några ord om Nykarleby kyrka av K. V. Petrell, ÖP 1908.
Kyrktaket läggs om 1992.
Nykarleby, Jeppo och Munsala i Suomen pappilat.
Den nya orgeln, ÖP 1909.
Bänke-Delnings Längd öfver NyCarleby Stads Innevånare och NyCarleby Församlings Moder kyrka, förrättad den 24 Augusti år 1784.
Förfrågan om ljustake, 1917.

Se även Gravgården och Prästgården.

Församlingens webbplats.



Sjukhuset – Sjuukhuusi
1880 utsågs den första hälsovårdsnämnden. Under den första tiden hade man tillfälliga vårdplatser för 3–4 personer. År 1910 öppnades det första riktiga sjukhuset, ritat av arkitekt O. Kallio, med 10 platser. Sjukhuset byggdes ut 1955, 1967, 1978, 1984 och senast år 2000. 2016 blev mögelsaneringen av bäddavdelningen från 1984 klar.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Läs mer:
Hälso- och sjukvårdsförhållandena i staden av Erik Birck.
Sjukhus och kommunalhem i Nykarleby provinsialläkardistrikt av Woldemar Backman.
Stadens sjukhus nalkas med stora steg sin fulländning, ÖP 1909.
Uthus, ÖP 1909.
Hotfull eldsvåda, ÖP 1945.
Sjukhuset får amerikagåvor i ÖP 1949.
Nykarleby vill bygga sjukhuset dubbelt större, i Vasabladet 1968.
Sista röntgenapparaten. 1916
”Sjukhuset” tar emot hvc. ÖT 1917.



Skogsparken

.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Skogsparken av Axel Lindholm.

Prosa:
Den lilla skogstjärnen av Bror Johansson.

Illustrationer:
Fotografier av lusthuset.
Skogsparksdammen omkring 1910.
Avverkningarna vårvintern 2006.

Läs mer:
Trädgårdsodling. Skogsparken. Donationer från staden och enskilda stadsbor av Erik Birck.
Skogsparken av Zachris Schalin.
Skogsparken i Nykarleby i ÖP 1948.
Pål och Per på promenad i ÖP 1918.
Venetiansk afton i ÖP 1909.

Se även:
Seminariet.



Skärgården – Schägååln

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Skärgårdsidyll av Zacharias Topelius.
Skytt av Gånge.

Prosa:
Till havs.
Brudholmarna.
En båthistoria när termometern visar– 23 grader den 11 februari 2011 av Lars Pensar.
Fiskeberättelser av Karl Wenelius.

Illustration:
Detalj ur Gyldéns stadsplan.
Karta från slutet av 1800-talet.
Från Tullstrand till Tornskär av Lars Pensar.

Läs mer:
Alörn av Einar Hedström.
Hällgrund av Erik Birck.
Luftskydd 1944.
Nattlig sjöresa med Laxö från Vexala till Jakobstad av Vilhelm Nyby.
Charlottenlund anlagd under Nygård hemman på Lillahlörn . . .
Besök på Alön och ångaren Zachris Topelius i Åbo Underrättelser 1876.
Furuskärshällarna i Bilder från svenska bygder.
En utflykt till havs av Vilhelm Nyby.
Veckoprat om skärgården av Einar Hedström.
Bränneriet på Alörn och dess efterföljare ur de Schalinska anteckningarna.
Blodig drabbning vid Torsö. 1 död och fyra sårade.
Sommarvillor på Långörn av Lars Pensar.
Kåtaskär av Lars Pensar.
Wangels Villaliv i Vexala av Magnus Wangel.
Familjen Lybecks novemberutfärd till Alörn och Charlottenlund 1879.av Rosa Backman.
Lågvattenprat av Erk.
Historik över Granholmen av Greta Lillbroända.
Antecknat i en bok på Varvet av Lars Pensar.
Utfärd till Tornskär i Österbottniska Posten 1928.

Se även:
Älven, Majniemi och Andrasjön.



Stadsbrunnen/Kyrkbrunnen – Stassbronn

Brunnen uppfördes 1841 som ett led i förbättrade brandskyddsåtgärder på det som senare kallades Stenhustomten och därefter blev Normalskoletomten. Flyttades till kyrktomten i augusti 1990.

Vykort.
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustrationer:
Fotografi av Rafael Sjöblom.
Den havererade stadsbrunnen.
Fotografi från Kyrkogatan.
Pärmbild från Nykarleby Min barndoms och min ungdomsstad.
Anakronistiskt fotomontage av Johan Pensar.

Läs mer:
Stadsbrunnen / Kyrkbrunnen eller varför inte Spruthusbrunnen! av Lars Pensar.
Allmänna brunnar – vattentillgången av Lars Pensar.
Vatten från brunnen försörjde ångpannan i Normen.



Stadskvarnen, även kallad Bergkvarn, Ebba Brahes kvarn Lepokvarn och Gråstenskvarnen – Stasskväänen

Åtminstone sedan 1660 har det funnits en kvarn i Juthforsen, och lika länge har det varit stridigheter om rättigheten till den. Den första förstördes av ryssarna under Stora ofreden. Kvarnen som avbildas på vykorten byggdes 1759 av Mats Lilhonga från Gamlakarleby. Kantor Nessler inrättade stadens första kraftverk där år 1903. På trettiotalet elektrifierades kvarndriften, möjligen p.g.a. att dammhöjningen 1926 minskat fallhöjden. Anders Nyman innehade kvarnen 1938–45, men gick resten av sitt liv under namnet ”Mjölnarn”. Därefter övertog Rudolf Wiklund verksamheten, men redan 1948 byggdes en ny kvarn på Kampen norr om staden, före detta elfirman Eltre, nuvarande Konstskolan. Minns att jag någon gång varit i kvarnen när det maldes. Verksamheten upphörde 1968. Kvarnen, som var en av få, om inte den enda bevarade stadskvarnen i Finland, revs p.g.a. dammhöjningen i oktober 1984. Stenkonstruktionen var väl i rätt bra skick, men bjälklaget hade rasat samman. Vindelbryggan som syns på ett flertal vykort från Brunnsholmarna revs i slutet på 1960-talet.

I juni 1948 fanns planer på att bygga om kvarnen till en kommunal bad- och tvättstuga. När den nya kvarnen byggdes, stängdes även Gasängskvarnen vid Juthas. Den blev aldrig moderniserad, utan var vattendriven ända till slutet.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Nykarleby kvarn av J. R. Backlund.
Den historiska sången av J. R. Backlund

Illustrationer:
Modell gjord av Göran Wikström.
Fotografier av Lars Pensar:
- Fasad mot söder
- Fasad mot sydväst
- Interiör mot söder
- Interiör mot nordväst
- ”Bryggeribacken
Teckning av Paul Sandelin.
Kvarnen från älven.
Fotografi av Korsåkers kvarn.

Läs mer:
Var ett Historiskt och miljömässigt värdefullt objekt.
Stadskvarnen av Einar Hedström.
Ode till gamla kvarnen av Målvakt 1949.
Sågar, kvarnar, bryggerier och övriga arbetsplatser av Erik Birck.
Högsta domstolens utslag 1929. Stadskvarnens senare öden av Erik Birck.
Provinsialschäferns för Österbotten Cneiffs inspektion anno 1759.
Kvarnen som brann tre gånger. Om Haralds kvarn av Vilhelm Nyby.
Eldsvåda 1875.



Storbron/Stora bron – Stoobrooen
Den föregående bron brändes av ryssarna midsommardagen 1808. Den nya bron byggdes under ledning av baron von Rosenkampff och stod färdig 1817. Den har byggts om vid ett flertal tillfällen. Vid förrförra sekelskiftet tillkom stålfackverk på den norra halvan för att bära järnvägen. På 1930-talet avlägsnades dessa från de yttersta spannen och det ena monterades i det mittersta, det andra ”exporterades” för att användas som bro över ån i Sundby. P.g.a. av dammhöjningen 1984 förhöjdes bron och de två kvarvarande fackverkena ersattes med stålbalkar. Bron skall byggas om igen om några år. Kanske redan från tiden när den byggdes, men åtminstone sedan Topelius ungdomsdagar har namnet använts. Det fanns således inte den minsta orsak att ändra namnet till Kyrkbron/Kyrkobron.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Ant han dansa med mej av E. V. Knape.
Seminarister av Axel Lindholm.

Prosa:
Edgars lek vid bron i Liten drömmarpilt av R. R. Eklund.

Illustration:
Tändsticksetikett.
Stillbildspanorama från bron sommaren 2004.
Quick Time-panorama från bron sommaren 2004.
Nykarlebystjärna.
Bron sommaren 1946.
Medalj.

Läs mer:
Stora bron – Brostugan av Lars Pensar.
Storbron av Einar Hedström.
Invigningen av Erik Birck.
Strike vid ombyggande af locket på vår bro i Åbo Underrättelser 1877.
Vår bro är nu färdig i Åbo Underrättelser 1877.
Kort omnämnande om reparation efter Stora ofreden av brons föregångare av Hugo Svedberg.
Stora brons kostsamma underhåll 1893.
Ett inlägg i debatten när ombyggnad diskuterades 1895.
Nytt lock i ÖP 1962.
Sockenstämmoprotokoll 1804–1829.
Höjd vattennivå inget hot mot bron eller kyrkan av Sten Westerholm.
Gamla bron i Nykarleby höjs 80 cm av Anci Holm. 1986
Storbrolocket byts 2008 och 2009 av Peter Gullback.
Utdrag ur ett Bref från NyCarleby, dateradt den 15 September 1817.
Storbrons ombyggnad. ÖP 1931.

Se även Älven.



Topeliusparken

Parken anlades 1864 av apotekaren Schauman från Jakobstad. Den kallades på stadsplanen fram till 1914 Nybro- eller Allmänna promenaden, men i folkmun ”Parken”. År 1914 hölls en stor sång- och musikfest där. År 1935 avtäcktes Topeliusbysten av Ville Vallgren. Minnesstenen, över R.R. Eklund avtäcktes 1962. Namnbruket är vacklande. Topelius- , Topeli- och Topeliiparken förekommer.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Nykarleby av Evert Huldén.
Vinter i Topeli park i Nykarleby av J. R. Backlund.

Prosa:
Ett kapitel ur Erik Falander av Ernst V. Knape.

Illustrationer:
Foto från 1928.
Foto från 1935.
Esplanadens norra ände och parken, mot söder.
Nedhuggna balsampopplar.
Panorama 2005.
Sommaren 1946.
Målning.
Ny plantering 2014.

Läs mer:
Några ord i En utflygt till Österbotten i Hufvudstadsbladet 1878.
Parken i Hufvudstadsbladet 1878.
Parken i Mellersta Österbotten 1882.
Samskolans första maj firande 1921 i ÖP.
Upprörande rått dråp i ÖP 1949.



Torget – tårji

Läs mer:
Torget i Nykarleby – det öppna rummet av Lars Pensar.
Kåseri av effe 1950.

Illustrationer:
Sommarpanorama.
Vinterpanorama.
Från ovan 1960.
Sommarpanorama 2014

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.



Vattentornet – vatotoni
Byggnadsarbetena inleddes i juli 1963 och tornet färdigställdes följande år i samma månad.

Vykort:
Tagna från vattentornet.

Poesi:
Vattentornet i Nykarleby av J. R. Backlund.
Nu ska vi opp av J. R. Backlund.

Illustrationer:
Utsikter från tornet i kapitlet Från ovan.
Utsikter från tornet i kapitlet Panoramor.
Finlands högsta väggmålning Per aspera ad astra av Ann-Christine Krooks och Peter Damlin.
Minnestavla”.
Från väster.
Juletid – staden under mina fötter av Lars Pensar.

Läs mer:
Artiklar och notiser i ÖP om byggandet, innehavarlängd m.m.

Alla sidor där vattentornet nämns.



Vernamo
... till dess den den 14 oktober 1898 försåldes till svågern, bankdirektör Elis Oskar Söderström, gift med den yngsta av fröknarna Kjellman, Tima. Under namn av Jutbacka gård utbröts dock som parcell den 30 november 1898 bostadstomten med sina byggnader och en bredvid belägen större äng. Hela parcellen, omfattande 4,6 hektar, behölls av den förra ägarinnan.
     Bankdirektör Söderström uppförde en ny karaktärsbyggnad med nödiga uthus å en mellan älven och landsvägen belägen åker, i den närmast staden belägna delen av Juthbacka. Gården jämte åkern parcellerades 25 maj 1900 under namn av Vernamo med en areal av 4,6 hektar, och inneslöts i parcellen den av sjökapten Gustaf Häggströms sterbhus förvärvade, av sistnämnda person uppförda mjölkvarnen, som stod på den gamla Juthbacka kvarnens plats.” Vernamoparcellen har varit i flera ägares händer, tills den år 1926 inköptes av Nykarleby kyrkoförsamling till kaplansboställe, sedan dock kvarnen därförinnan blivit avskild; denna har blivit av staden inköpt detta år (1927).

Woldemar Backman (1927) Juthbacka Några anteckningar.

Byggnaden fungerade som skollokal en tid i samband med skolreformen i början på 1970-talet. Därefetr använde Prevex den till lager, varefetr den stod tom, förföll och slutligen revs för att bereda plats för ett radhus, kanhända byggt av Byggandsbyrå Kaustinen & Kattil. Namnet lever kvar i Värnamogatan och -gränden på motsatta sidan Juthasvägen. 1970 var stället till salu, men huruvida det såldes då är obekant.

Vykort:
Vernamo.

Illustrationer:
Målning av O. P.
Fotografier av Lars Pensar.
Fotografier av Lars O. Schalin.

Läs mer:
En byggnad från området finns nu på Granskär.
Benskeden av Irmelin Sandman Lilius.
Vernamo från ovan.
Nykarleby, Jeppo och Munsala i Suomen pappilat.



Älvbranten

Läs mer:
Byggandet av bostadshusen av Erik Birck.



Älven – Ååen

Lappo älf, äfven kallad Nykarleby älf (f. Lapuanjoki), upprinner på Suomenselkä och bär namnet Pahajoki, tills den genomflutit Kuortane sjö. Den upptager sedermera fr. v. Nurmo å och fr. h. Kauhava å samt flyter med tämligen lugnt, af inga större forsar uppehållet lopp mellan bördiga slättmarker till Bottniska viken, där den faller ut omkr. 5 km. nedom Nykarleby stad. Utloppet är grundt, så att blott smärre lastbåtar kunna flyta upp till staden. Älfvens längd är 166 km, dess vattenområde 4,619 kvkm.

Nordisk familjebok (1911).

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Nykarleby älv av K. Lundqvist.
Vid Nykarleby älfv av M. Holmberg.
Vår vid älven av L. L.
Fiske av Joel Rundt.

Illustrationer:
Storbron och kyrkan en torrsommar.
Nybroviken.
Tullstranden.
Panorama från Storbron.
Panorama från Älvbranten.
Lågvatten juni 2008.
Glastavla.

Läs mer:
En vandring längs Lappo älfs stränder del 1 och 2 i Folkwännen 1883.
Av Einar Hedström: Nykarleby älv. Nybron. Tullstranden. Ragnörn. Djupsten. Några platser längs älven: Färgargrundet, Kanalen, Lillodjupet, Lybeckska stranden, Läppogubben och Skatan.
Kommer ni hem och har drunknat får ni stryk! av Solveig Sjöskog.
Lappo å i Uppslagsverket Finland.
Älvrensningsprocessen i ÖP 1935.
Älfven av Valfrid Vasenius.
Grundfeldts ”Ödmjukt memorial” vid lantdagen 1863 om upprensning.

Se även Storbron.



Topelius, Zacharias d.y. (1818–1898)

Zacharias Topelius föddes på Kuddnäs strax norr om Nykarleby den 14 januari 1818 och dog på Björkudden i Sibbo den 12 mars 1898.

Läs mer:
Zacharias Topelius i Uppslagsverket Finland.


Se även:
Kuddnäs och Majniemi.

(Rev. 2017-10-22 .)