O.-Y. Nykarleby Trävaru A.-B

Nålö ångsåg

 

Åminnevägen 24


Innehåll

Några milstolpar
Anläggningen 1921
Foton
Artiklar



Några milstolpar


Epilog


*     *     *

Anläggningen sommaren 1921

  • Sågbyggnad i två våningar med en ramsåg,  två cirkelsågar och kerattbana.
  • Ångpanne- och maskinhus av tegel med en 60 fot [18,3 m] hög skorsten.
  • Kontorslokal och förmansbostad.
  • Ekonomibyggnad.
  • Arbetarbostad.
  • Smedja.
  • Magasin.
  • Brädgård.
  • Kaj.
  • Samt en bogserbåt och två pråmar.

Enligt artikeln Nålö ångsåg.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *


Arbetare vid Nålö ångsåg eller Nykarleby Trävaru. Förstoring.
Cecilia Slättengren tillhandahöll, Stig Haglund digitaliserade.
(Inf. 2011-08-28.)



Arbetare vid Nålö ångsåg eller Nykarleby Trävaru. Ångpannehuset i vänsterkant och sågens södra gavel i bakgrunden. Notera spårvägen och rullvagnen! Förstoring.
Elisabet Sund tillhandahöll.
(Inf. 2021-12-29.)


(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Artiklar och annonser

Nålörssågen av Erik Birck

 

 

Veckoprat: Nu är det slut med idyllen i Nykarleby

4/6

1920

Stadsfullmäktige sammanträdde 18/2 1921

Nålö ångsåg

27/5

Annons: Auktion å ved och bräder

23/12

Annons: Emottages allmogestock för sågning

”   

Kungörelse om stockuppbörd 10/2 1922

Annons: Allmogestocksågning upphör

17/3

Nålö ångsåg under försäljning

1/12

Företagsfakta 1/1 1923
Företagsfakta 1/1

Annons: Allmogestocksågning

12/1

Annons: Allmogestocksågning

2/2

Självmord genom hängning 4/5

En rest av „den gamla goda tiden“

1/8

Annons: Spillauktion

30/11

Avtal 1/7 1924

Annons: Allmogestocksågning

22/2

Sprittrafiken

27/2

1925

Annons: Offentlig exekutiv auktion

24/6

Annons: Offentlig exekutiv auktion

”   

Annons: Offentlig exekutiv auktion

2/10

O.-Y. Nykarleby Trävaru A.-B i konkurs

23/10

Annons: Borgenärsförhör

30/10

Borgenärsförhör

6/11

Annons: Ångsåg till salu

24/12

Första uppropet

12/2

1926

Kyrkoförsamlingen inköper Vernamo till kapellansboställe

”   

Annons: Ångsågsauktion

26/2

O. Y. Nykarleby Trävaru A. B:s ångsåg försåld på konkursauktion 20/3

Nålö ångsåg nedbrunnen

3/12

Avgjort mål om konkursbrott

”   

Mordbranden å Nålö ångsåg

10/12

Nålö-branden inför rådstuvurätten

24/12

Mordbrandsmålet 14/1 1927

Nålö-mordbrandsmålet avgjort

21/1

Annons: Icke bortforslade auktionsrop

8/6

1928

(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Veckoprat

— — —

Nu är det slut med idyllen i Nykarleby.

De goda borgarna ha i tvåhundra nittionio och ett halvt år haft det utomordentligt väl i jämförelse med folk i de flesta andra städer i kulturvärlden. Ingen fabriksrök har förpestat den rena luften, ingen ångvissla har upprivit nerverna. Visserligen oroades vi i ett par tiotal år av järnvägståget, som emellanåt kunde utspy otäckt tjocka rökmoln och vissla i onödan, men vi förstodo att i tid göra oss av med denna överflödsartikel. Och likaså har det i långa tider inträffat, att auktionsmäklaren gått omkring i staden och skramlat i koskällan, när han haft att förkunna om föranstaltandet av någon öppen, frivillig auktion; men även denna olägenhet bragtes ur världen, till och med några år tidigare än järnvägen.

Nu är det som sagt slut. Den nya sågen vid Nålörn har åstadkommit denna ledsamma förändring. Ångvisslan tjuter gällt alla dagar, och man kan befara, att blott nordanvindarna börja blåsa, kommer röken från den långa skorstenen att längs äfven svepa in över vår stad.

Det var i ett svagt ögonblick stadens fäder gingo in på att tillåta uppförande av en industriell anläggning, visserligen halv annan kilometer bortom tullen, men i alla fall på stadens område.

En helt annan uppfattning i en fråga sådan som denna lade fäderna i dagen för något år sedan, då ett bolag från annan ort ville exploatera vattenkraften i älven för industriellt ändamål. Då talades både manligt och modigt om betydelsen av att fabrikerna hålles på avstånd, ty om sådana finge uppföras här, framhölls det, komme de att förpesta luften och göra tillvaron odräglig för stadsborna, som inte utan men för hälsan kunde inandas stenkolsrök och som ingalunda ville se vinterns drivor förlora sin täcka, vita färg. Den gången hjälpte det att tala förnuftiga ord. Man förstod att uppställa sådana villkor att staden räddades undan olyckan.

Jag har sett förståndiga människor betänksamt skaka på huvudet över att fäderna börjat visa så ringa pietet för traditionerna. Och detta nästan samtidigt som staden reder sig att på ett värdigt sätt begå minnet av den märkliga tilldragelse, då den stora svenska kungen satte sitt namn under privilegieurkunden för Nie-Carleby.


Per, Österbottniska Posten, 4 juni 1920, nr 23, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Stadsfullmäktige sammanträdde i måndags [14/2 1921] och behandlade härvid bl. a. följande frågor:

— — —

Telefonledningen till Andra sjön. Stadens telefonbolag anhöll uti inlämnad skrivelse det staden måtte övertaga underhållet av bolagets telefonledning till hamnvaktens bostad vid Andra sjön. Anhållan avslogs.

Arrendefrågor. — — — Affärsmannen Gustaf Höglund beviljades arrenderätt till återstoden av den s. k. Formansskogen vid Nålön, vilket område i areal mäter ?? ar, för en tid av 25 år, och bestämdes arrendeavgiften att utgå med 53 mk 30 pi [?] per år.


Österbottniska Posten, 18 februari 1921, nr 7, s. 2
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Nålö ångsåg.

Vår annars lugna och trevna ort, som under många och långa år knappast förnummit något av affärsdrift, har under senaste tid blivit väckt en smula ur sin slummer.

Från Nålön, par kilometer bortom Norrtull, höres numera dagligen ångvisslans skärande ton, och även ljudet av en sågs surrande höres, då vinden ligger från norr, in till staden. En livlig och glädjande syn möter besökaren, då man anländer till sågplatsen. Sumpmarken och enrisbuskarna och snåren ha fått lämna plats för en tidsenlig såginrättning. Redan på långt håll synes den 60 fot höga skorstenen, men först vid framkomsten får man ett helhetsintryck av anläggningen. Ett helt byggnadskomplex reser sig å platsen och det sjuder av arbetslust därute.

Sågbyggnaden verkar ljus och tilltalande med sina stora fönster i båda våningarna. Här är en ramsåg samt tvenne cirkelsågar inmonterade. Men allt är byggt med tanke på utvidgning med ytterligare en ramsåg och hyvelmaskin.

Invid sågbyggnaden är ångpanne- och maskinhuset uppfört av tegel. Ugnen under ångpannan är anpassad för eldning med sågspån som införes automatiskt i eldstaden, och utgör sågspånen 3/4 av det förbrukade bränslet, varför endast 1/ 4 avfallsribbor erfordras för att hålla ångan uppe.

Uppe invid landsvägen är kontorslokal och bostad för förmannen under uppförande. Byggnaden kommer, såsom fullbordad, att te sig prydlig med sitt brutna tak och sina utsprång. Ett stycke härifrån är ekonomiebyggnaden under uppförande. Förut finnas å platsen arbetsbostad, smedja och magasin.



Kontorslokalen och förmansbostaden från 1921 på 1950-talet i samband med renovering. Gunnar Willman i chaufförsmössa vid högra dörren. Förstoring.
Rainer Johnson tillhandahöll.


Å sågområdet reser sig den ena höga plank- och brädstapeln efter den andra, och en spårväg med rullvagnar underlättar arbetet betydligt. Ävenså har byggts en kaj för inlastning av virket.

För sågens räkning äro tvenne större pråmar under byggnad med en lastningskapacitet om 35 standert vardera. Dessutom är även en bogserångare inköpt.

Det är säkerligen inga obetydliga summor som här äro nedlagda, uppfört som allt är under rådande dyrtid. Grundningsarbetet vidtog i slutet av november 1919, och avprovades sågen första gången förliden sommar.

För närvarande pågår arbetet vid sågen i två skiften med en arbetsstyrka om 50 man, och medhinnes 400—500 stammar i dygnet. Virket sågas till såväl plankor och bräden som slatting battens och vanliga battens [läkt? och reglar]. Och länder det till heder för sågens ägare, att i sin tjänst nästan uteslutande anlita ortsbor.

Platsen för sågen är mycket lyckligt vald. Virket, som flottas nedför älven, uppfångas här uti en väl skyddad vik, därifrån det direkt införes i sågen, varefter det sågade virket bekvämt och lätt lastas i pråmar för utskeppning.


*

Sågens ägare är, som känt, affärsmannen G. Höglund. Född i Forsby har herr H. under en följd av år bedrivit såg- och trävarurörelse i Oulais, tills han för några år sedan återkom till hemtrakten för att, såsom han menade, i lugn och ro här tillbringa sina återstående dagar. Hans verksamma och rastlösa sinne kunde dock icke finna sig i stillheten utan drev honom till att grunda det företag vi härovan skildrat.

Vi önska Nålö ångsåg all framgång, till glädje och uppmuntran för ägaren och orten till nytta och gagn.


Österbottniska Posten, 27 maj 1921, nr 21, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Auktioner

Auktion å ved
och bräder.

Torsdagen den 29 innevarande december från kl. 11 f. m. försäljes å frivillig auktion, som förrättas å Nålö ångsåg, ett parti halvrena bräder samt ribb- och avfallsved uti mindre partier. Villkoren bestämmas vid auktionstillfället.
     Nykarleby den 21 dec. 1921.

Gustaf Höglund.




Diverse.

Nålö  ångsåg

fortsätter sin verksamhet strax efter nyåret, och emottages allmogestock för sågning fredagar och lördagar. Större partier även på andra dagar.
     Obs.! Envar bör dock, på grund av bristande utrymme å sågplatsen, omedelbart efter verkställd sågning bortforsla sina varor.

Gustaf Höglund.


Österbottniska Posten, 23 december 1921, nr 51, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Kungörelse

     Enligt kommunalfullmäktiges i Nykarleby landskommun beslut verkställes stockuppbörd till Soklot skolbygge efter följande ordning:
     Soklot och Kyrkoby fredagen den 17 februari, Markby och Kovjoki lördagen den 18 februari, Ytterjeppo måndagen den 20 februari och Forsby tisdagen den 21 februari.
     Varje hemmansägare i kommunen levererar 20 cm stock pr skattöre efter sista årets taxering. Stockarna, som böra vara minst 5 meter långa och 7 tum i toppändan, släpas till Höglunds såg vid Nålön, varifrån ett lass sågat virke föres till byggnadsplatsen i Soklot.
     Nykarleby landskommun den 8 februari 1922.

Byggnadsnämnden.



Österbottniska Posten, 10 februari 1922, nr 6, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Diverse

Allmogestock-
sågning

upphör från och med denna vecka vid Nålö ångsåg. — Alla, som ditsläpat stockar för sågning, uppmanas att omedelbart såga dessa och avhämta virket. — Alla, som veta sig stå i skuld för sågning, böra ävenså omedelbart likvidera till sågförmannen Hannes Enrot vid Nålö.

     Nykarleby den 16 mars 1922.

Gustaf Höglund.


Österbottniska Posten, 17 mars 1922, nr 11, s. 4
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Nålö ångsåg under försäljning.

Underhandlingar om försäljning av hr Gustav Höglunds ägande ångsåg vid Nålön ha i dagarna pågått, och är försäljningen i sak avgjord. Avsikten är att för rörelsens fortsättande bilda ett aktiebolag med förvärvande av så många som möjligt intressenter i staden och omnejd. Då befaras kan, att nödigt kapital möjligen icke kan uppdrivas härstädes, är det att förvänta, det aktiemajoriteten kommer att stanna hos de egentliga spekulanterna, ett konsortium av finska bönder från Teuva.


Österbottniska Posten, 1 december 1922, nr 48, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

48,038. O. Y. Nykarleby Trävaru A. B. Nykarleby stad. 28/4, 1/5 1923.

Bolagsordningen antagen den 9 januari 1923; fastställd av Handels- och Industriministeriet den 7 mars 1923.
     Aktiekapitalet: 400,000 mark, är till fullo inbetalt; kan höjas till 1,200,000 mark.
     Aktier: 400 à. 1,000 mark. ställda på viss man.
     Trävaruexport- och sågrörelse.
     Styrelse: herrar Gustaf Höglund, verkställande direktör, Oskari Säntti, Oskar Vilkman, Onni Kangas och Kalle Orrela, ordinarie medlemmar.
     Bolagets firma tecknas av verkställande direktören ensam eller av tvenne styrelsemedlemmar gemensamt ävensom per procura av herr Kalle Orrela.
     Kallelse till bolagsstämma meddelas genom rekommenderade brev till alla i aktieregistret antecknade aktionärer, övriga tillkännagivanden meddelas på enahanda sätt.


Suomen kaupparekisteri : Virallisen lehden liite, 1 januari 1923, nr 5, s. 23.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

NYKARLEBY TRÄVARU Ab

Nykarleby. Telegr.: „Trävaru”; telef. Nykarleby. Grundl. 1923; aktiek. 400,000: —. Ångsåg, hyvleri. Verkst. dir. Gustaf Höglund.


Suomen teollisuuskalenteri, 1 januari923, s. 114.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Diverse.

Nålö  Ångsåg

börjar sågningen måndagen den 15 januari 1923. — Sågar allmogestock fredagar och lördagar. — Om större partier enskildas stock inkomma, sågas dessa efter överenskommelse.

Behöfligt arbetsfolk antages ovannämnda dag.
     Nykarleby den 10 januari 1923.

Gustaf Höglund.


Österbottniska Posten, 12 januari 1923, nr 2, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Diverse.

Får meddela,

att å Nålö ångsåg mottages allmogestock för sågning endast inkommande vecka. Sedan sågas icke allmogestock.

     Nykarleby den 1 februari 1923.

Gustaf Höglund.


Österbottniska Posten, 2 februari 1923, nr 5, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

En rest av „den gamla goda
tiden“.

Något om förhållandena vid Nykarleby Ångsåg.

Nykarleby Ångsåg är enligt vad Arbetarbladet erfarit inte precis någon angenäm arbetsplats. För någon tid sedan höll hela företaget på att göra konkurs, men „i svenskhetens” namn trädde stadens fullmäktige emellan och inköpte aktiemajoriteten och med staden som största aktieägare har driften sedan fortgått. [Den uppgiften har jag inte sett någon annanstans.]

Senaste vår inledde staplarna vid sågen strejk, för att erhålla något högre lön. Den gången räddades det hårt trängda svenska företaget av rent finska strejkbrytare, som transporterades dit från södra Österbotten. Staplarnas strejk misslyckades. Liksom alla andra industriella företag är sågen självfallet underkastad bestämmelserna i lagen om 8-timmars arbetsdag. Där arbetas verkligen i tvenne skiften om 8 timmar var, men i verkligheten arbetar de allra flesta arbetare åtminstone i tvenne skiften, utförande sålunda 16 timmar per dygn. Vår sagesman uppgav, att där t.o.m. förekommit fall då arbetare slitit dygnet om. I lön betalas 4:50 per timme, så man förvånar sig alls icke över att arbetarna låter förmå sig att träla största delen av dygnet, men vad som förvånar är, att de icke i denna hårda skola lärt sig nödvändigheten av organisation. Vidare är det ganska märkligt att anteckna, att den 20 km från orten i Jakobstad bosatta yrkesinspektören icke en enda gång besökt Nykarleby såg, som dock hör till hans inspektionsdistrikt.


Arbetarbladet, 1 augusti 1923, nr 88, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Auktioner

Auktion

å Nålö Ångsåg fredagen den 7 december kl. 10 f. m. å ribbved samt halvrena bräder och all slags avfallsvirke.

     Närmare meddelas vid auktionen.
     O.=Y. Nykarleby Trävaru A.=B.


Österbottniska Posten, 30 november 1923, nr 48, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Diverse

S å g n i n g

—   av   —

a l l m o g e s t o c k

å  Nålö såg begynner mån dagen den 25 februari på en tid av två veckor och uppmanas alla, vilka hava för avsikt att såga, att under sagda tid ditföra stockar, då dessa i annat fall bliva osågade.
 Nykarleby den 20 februari 1924.

O.-Y.   Nykarleby-
T r ä v a r u  A.-B


Österbottniska Posten, 22 februari 1924, nr 8, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Nyykaarlepyyn osasto n:o 239 ja Oy. Nykarleby Trävaru Ab:n välillä on allekirjoitettu sopimus rantalastauksessa. Sopimus kestää tämän lastauskauden ja suoritetaan työt urakalla.


S. saha-, kuljetus- ja sekatyöväen liiton tiedonantolehti, 1 juli 1924, nr 2, s. 7.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Sprittrafiken. På lördagen beslagtog polisen ett mindre parti sprit hos en sprittråkare, som var i färd med att försälja den samma å Nålö ångsåg. På söndagen beslagtogs i kyrkobyn 6 liter sprit.


Österbottniska Posten, 27 februari 1925, nr 9, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Medels offentlig exekutiv auktion,

som förrättas tisdagen den 4 instundande augusti klockan 12 p. d. hos gårdsägaren Alexander Anttila i denna stad försäljes i händelse betalning eller annat laga hinder icke mellankommer, nämnde Anttila tillhörig, till gäldande av O.-Y. Nykarleby Trävaru A.-B benämnda firmas fordran utmätt häst.
     Nykarleby rådhus, den 23 juli 1925.

På Magistratens vägnar:
Carl Stenfors.




Medels offentlig exekutiv auktion,

som förrättas måndagen den 3 instundande augusti kl. 2 e. m. å O.-Y, Nykarleby Trävaru A.-B. benämnda firmas härvarande såginrättning, försäljes, i händelse betalning eller annat laga hinder icke mellankommer, ett sagda firman tillhörigt, till gäldande av Vihtori Finnis, fordran, 60,000 mark jämte ränta, vexelprovision och omkostnader, utmätt parti props, uppgående till över 100 famnar samt beläget å Alörn benämnda holme.

På Magistratens vägnar:
Carl Stenfors.


Österbottniska Posten, 24 juni 1925, nr 30, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Medels offentlig exekutiv auktion,

som förrättas å O.-Y. Nykarleby Trävaru A.-B. benämnda aktiebolags kontor härstädes måndagen den 12 instundande oktober klockan 1 e. m, försäljes i händelse laga hinder icke mellankommer, till gäldande utav Oskari Sänttis, Knut Sänttis och Urho Auralas fordran hos bolaget, all uppgiven sagda aktiebolag tillhörig egendom, såsom en såginrättning med därtill hörande maskiner, två bostadsbyggnader jämte uthus, en häst, körredskap, en ångbåt, fem pråmar, fem båtar ävensom ett parti trävaror m. m.

Sakägarena uppmanas härjämte att vid den förhandling angående borgenärernas anspråk och försäljningsvillkoren, som hålles inför Magistraten före auktionens början, sin utav auktionen beroende rätt bevaka, och bör fordran eller rättighet, som skall ur egendomen utgå, eller eljes vid förrättningen beaktas, hos Magisiraten senast vid sagda förhandling uppgivas.
     Nykarleby den 28 sept. 1925.

På Magistratens vägnar:
Carl Stenfors.


Österbottniska Posten, 2 oktober 1925, nr 40, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

O.-Y. Nykarleby Trävaru A.-B i konkurs.

Konkursansökan har till rådstuvurätten härstädes inlämnats av O.-Y. Nykarleby trävaru A. B. Bolaget startades år 1922, då detsamma övertog affärsmannen Gustaf Höglunds såginrättning å Nålön. Aktiemajoriteten innehaves av bönder från Teuva.


Österbottniska Posten, 23 oktober 1925, nr 43, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Borgenärsförhör i O.-Y. Nykarleby trävaru A.-B:s konkurs äger rum inför rådsturätten härstädes förstkommande måndag kl. 12 p. d.


Österbottniska Posten, 30 oktober 1925, nr 44, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

O.-Y. Nykarleby trävaru A.-B:s konkurs. Borgenärsförhör i O.-Y. Nykarleby trävaru A.-B:s konkurs hölls på måndagen in för rådsturätten härstädes. Den vid tillfället beedigade staten upptager i tillgångar Fmk 462,698:40 samt i skulder Fmk 1,235,265:62. I skulderna är dock aktiekapitalet, 600,000 mk, inberäknat. Största fordringsägare är A. B. Nordiska Föreningsbanken härstädes.
 Till godemän i konkursen förordnades bankdirektör K. F. Spolander samt jordbrukaren Oskari Säntti från Teuva. Inställelsedagen utsattes till måndagen den 18 instundande januari.


Österbottniska Posten, 6 november 1925, nr 45, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

     Hugade köpare uppmanas att före den 18 förstkommande januari till undertecknade inkomma med köpeanbud å O.-Y. Nykarleby Trävaru A.-B:s konkursmassa tillhöriga enramiga ångsåg å Nålörn vid Nykarleby älv. Till sågen hör även en bogserbåt och fyra pråmar. Närmare meddelanden å ort och ställe.
    Nykarleby den 9 dec. 1925.

Godemännen.


Österbottniska Posten, 24 december 1925, nr 52, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

O.-Y. Nykarleby Trävaru A.-B:s konkurs. Vid rådstuvurätten härstädes anställdes senaste måndag första uppropet uti O.-Y. Nykarleby Trävaru A.-B. benämnda aktiebolags konkurs, varvid ett par utav de i konkursen bevakade fordringarna stridiggjordes Andra uppropet utsattes till den 22 innevarande februari.

Till fortsatt åtgärd förenades härjämte det vid rättens sammanträde den 18 sistlidne januari anhängiggjorda målet angående konkursbrott emellan jordbrukaren Westeri Tuovila, kärande, och styrelsen för ovansagda aktiebolag svarande, varvid jämväl fordringsegaren Aktiebolaget Metvikens Mekaniska Verkstad från Vasa stad förenade sig till vissa delar om de gjorda ansvarspåståendena. För vidare utrednings förebringande uppsköts ärendet till rättens sammanträde måndagen den 29 instundande mars. Härförutom behandlades vid rådstuvurätten några fordringsmål.



Kyrkoförsamlingen inköper
Vernamo till kapellans-
boställe.

E n  d e l  a v  „L i 11-O l l a s”
B o s t ä l l e  s å l t.

Som tidigare nämnts, har Nykarleby stads och lands kyrkoförsamling erhållit rättighet att av Lill-Ollas kapellansboställe försälja så stor del, att för försäljningssumman kunde inköpas nytt och lämpligare boställe. I enlighet härmed försåldes på den 4 dns hållen auktion en del av Lill-Ollas boställe i smärre lotter.

Till kapellansboställe har församlingen genom i går undertecknat kontrakt av affärsmannen Gustaf Höglunds sterbhus tillhandlat sig Vernamo benämnda parcell för ett pris av 160.000 mk. I köpet ingår icke Vernamo kvarn och vattenkraft med strandrätt.

————

Vernamo kvarn och vatten-
kraft sålda.

Vernamo kvarn och vattenkraft med tillhörande strandrätt har av hr Gustaf Höglunds sterbhus försålts åt handlanden Victor Holmström och hr Joel Nilsson för en summa av 65,000 mk.


Läs mer:
Redan i juni 1923 var kapellansbostället på tapeten.
Österbottniska Posten, 12 februari 1926, nr 6, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

           Genom offentlig konkursauktion, som förrättas torsdagen den 18 mars 1926 kl. 12 p. d. å Nålörn, belägen cirka 2,5 km. norr om Nykarleby stad, säljes O.-Y Nykarleby Trävaru A.-B.s konkursmassa tillhöriga och på ovan nämnda plats arrenderad mark befintliga enramiga ångsåg med fasta och lösa maskiner, kontorsbyggnad, arbetarbostad och magasin samt bogserbåt, pråmar, båtar, bomstockar och annat lösöre. Betalningen sker ge­nast efter det inropen blivit godkända, såvida ej annan överenskommelse träffats med borgenärerna.
     Nykarleby den 9 februari 1926.

Sysslomännen.


Österbottniska Posten, 26 februari 1926, nr 8, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

O. Y. Nykarleby Trävaru A. B:s ångsåg försåld på konkursauktion. Genom offentlig konkursauktion, som förrättades senaste torsdag, försåldes O. Y. Nykarleby Trävaru A. B:s konkursmassa tillhöriga och på Nålön i närheten av Nykarleby befintliga enramiga ångsåg åt bonden Oskari Säntti från Östermark för 247,000 mark. I köpet ingick även en stor del fasta och lösa inventarier.

Enligt vad vi från tillförlitligt håll inhämtat, torde avsikten vara att omedelbart igångsätta driften vid ångsågen.


Pedersöre, 20 mars 1926, nr 32, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

NÅLÖ ÅNGSÅG NED-
BRUNNEN.

Torsdag kväll senaste vecka [25/11 2026] utbröt eld i Nålö ångsågs sågbyggnad. Eldsvådan observerades i staden kl. ½ 10 tiden, då himmeln i norr färgades röd, vittnande om, att branden redan fått större omfattning. Först inemot halvannan timme därefter anlände den första av stadens sprutor till brandstället, ungefär en timme senare följd av en andra. Att den av bräder uppförda sågbyggnaden då ej mera stod att rädda var givet, utan blev sprutornas uppgift att begränsa elden och skydda det intill byggnaden liggande maskinrummet, vilket man även lyckades rädda; taket tog dock skada av branden. Kl. 12-tiden var sågbyggnaden lagd i aska.

Ända sedan sommaren har sågen stått, och stället är obebott. Senast föregående kväll hade den i staden boende sågvakten gjort sin rond runt alla såginrättningens byggnader utan att finna något tecken, som skulle tytt på, att stället varit besökt.

Nålö enramiga ångsåg uppfördes av affärsmannen Gustaf Höglund vintern 1919—20. År 1921 ombildades företaget till aktiebolag, vars huvudaktionärer voro bönder från Östermark (Teuva). År 1925 gjorde bolaget konkurs, och såginrättningen övergick till en av aktionärerna
i Östermark, jordbr. Oskari Säntti.

Den brunna sågbyggnaden med däri befintliga maskiner och remmar var brandförsäkrad i Imatra för 246,000 mark, i Fennia för 140,000 mark. Såginrättningen i dess helhet med boningsbyggnad m. m. är brandförsäkrad i Imatra för 384,000 och i Fennia för 200,000 mk eller summa 584,000 mk. Det vore ett och annat att säga om släckningsbestyren vid den nu timade eldsvådan, men gjorde detta sig otvivelaktigt bäst i krönikeform. Någon frivillig brandkår, som omnämnts i tidningarnas notiser har f. ö. icke existerat i staden på detta århundrade.


M o r d b r a n d  a n s e s
f ö r e l i g g a.

Efter verkställda undersökningar angående eldens löskomst meddelas i går e. m. att det numera kan anses konstaterat, att eldsvådan varit anlagd. Misstankarna ha härvid letts i en viss riktning, Som av annons i dagens blad framgår, har en belöning om 1000 mk utlovats åt den, som kan lämna sådana upplysningar, vilka kunna leda till den brottsliges uppdagande.


Avgjort mål om konkursbrott. Sedan bonden Westeri Tuovila från Östermark socken vid rådstuvurätten härstädes yrkat direktionsmedlemmarnas för i konkurs varande O.-Y. Nykarleby Trävaru A.-B. Oskari Sänttis, Onni Kangas och Kalle Orrelas fällande till ansvar för konkursbrott samt deras åläggande att ersätta klaganden dennes till följd av bolagets konkurs lidna förluster, och efter det antydda mål särskilda gånger vid rådstuvurätten handlagts, avgjorde rådstuvurätten senaste måndag ärendet, varvid rådstuvurätten såsom ostyrkt förkastade klagandens talan om konkursbrott samt underkände hans ersättningsanspråk, men kvittade rättegångskostnaderna sakegama emellan.


Österbottniska Posten, 3 december 1926, nr 48, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Bränder.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Mordbranden å Nålö ångsåg.

Urho Aurala erkänt sig hava anstiftat branden.


S ä g e r  s i g  a n v ä n t  A l e k s.  S o r v a r i  s å s o m  v e r k t y g.


De undersökningar angående orsaken till eldsvådan å Nålö ångsåg, vilka föranstaltades av såväl t. f. stadsfiskalen som magistraten, hade, som i senaste nummer omnämndes, givit vid handen, att branden med all sannolikhet varit anlagd. Detta föranledde vidtagande av undersökning i saken, vilken leddes av poliskommissarien Sigurd Wenelius, biträdd av förra kriminalkommissarien Eero Enberg. Misstankarna togo härvid en viss riktning, och ledde dessa till, att torsdagen den 2 dns i Kuortane anhölls därstädes hemmahörande, f. d. arbetaren å Nålö såg, Aleksanteri Sorvari, vilken omedelbart hithämtades. Vid på fredagen underkastat förhör förnekade S. all vetskap om saken. Emellertid hade till staden infunnit sig även Urho Aurala från Teuva, vilken tjänstgjort som arbetsförman vid sågen och nu skulle deltaga i värderingen av det brunna. Även Aurala underkastades nu förhör. Han förnekade till en början all kännedom om orsaken till branden. Härvid gjorde han sig dock skyldig till tvetalan, och sedan han underrättats om, att Sorvari var anhållen såsom misstänkt, fann han för gott bekänna, att han varit anstiftare av eldsvådan, och uppgav han sig hava såsom verktyg härvid betjänat sig av Sorvari. Denne skulle i belöning erhålla 5,000 mark, av vilken summa han redan före branden uppburit c. 2,000 mark. Ytterligare hördes en person, enligt vilken Sorvari åt honom berättat, att han åtagit sig nämnda uppdrag. Trots dessa för Sorvari graverande omständigheter har han vid polisförhören fortfarande envist bestridit sin delaktighet i saken.

Sågens egentliga ägare, Oskari Säntti från Teuva, vilken i anledning av branden hitkommit, har vid undergånget förhör bestridit all kännedom om några förberedelser till anläggande av eldsvådan.


N ä r m a r e  d e t a l j e r  f r å n  p o l i s f ö r h ö r e n.

Att misstankarna riktades mot Sorvari och Aurala berodde på, att det förefallit, som om de redan tidigare under sin vistelse här stått på förtrolig fot med varandra. Av detaljer, som vid polisförhören framkommit, må f. ö. nämnas följande:

Sorvari hade som den sista arbetaren vid sågen lämnat orten tillsammans med Aurala. S. hade sedan dess lidit av penningebrist, men sade sig först icke hava mottagit några penningar av A., endast med honom växlat några brev av alldeles betydelselöst innehåll.

Aurala berättade i sin slutliga bekännelse, att han redan tidigare (på sommaren?) talat med Säntti om anläggande av eldsvåda. Till verktyg hade han utsett Sorvari, som i mindre poster redan erhållit c. 2,000 mk och efter dådets utförande skulle få lyfta resten, 3,000 mk. A. hade omtalat för Säntti, huru han ordnat saken, och hade denne godkänt arrangemanget ävensom ansett Sorvari lämplig såsom verktyg. Med Sorvari hade Aurala varit bekant redan då de innan sitt inträde i sågens tjänst arbetat tillsammans i flottningsarbeten. Säntti hade uppmanat Aurala att taga en tillskottsförsäkring på sågen om 200,000 mk. 1—2 dagar innan Aurala fått vetskap om branden, hade han av Sorvari fått brev, däri denna underrättats om, att han nu ämnade resa till Nykarleby för att utföra uppdraget, och att resterande 3,000 mk skulle tillsändas honom. A. hade dock ej sänt pengarna, emedan han varit i avsaknad av summan.

Då Aurala, som i sin redogörelse nämnt namnet Säntti, ombads att i Oskari Sänttis närvaro omtala något tillfälle, då de tillsammans skulle dryftat frågan om anläggande av branden, meddelade han omsider, att han hela tiden åsyftat Oskari Sänttis broder, parcellägaren i Teuva Knut Säntti. A. hade dock antagit, att denna tjänat som förmedlare åt brodern, men hade han i saken ej haft någon direkt beröring med den sistsagda. A. hade förmodat, att Knut S. som ej har någon del i sågen, velat göra sin broder Oskari en tjänst, på grund av att brodern tidigare såsom hans borgesman och för hans skulder i övrigt utbetalat större penningsummor. Aurala nämnde icke, huru stor hans egen belöning skulle bli.

Oskari Säntti sade sig varken med brodern eller någon annan talat om dylika saker. Aurala hade icke begärt några pengar av honom för att betala Sorvari. För sin bror Knut hade han i tiden utbetalat c:a 250,000 mk.

På grund av Auralas bekännelse erkände Sorvari att bl. a. ett av hans brev till Aurala innehållit en begäran om 150 mk, vilka han även fått. Likaså hade han anhållit om de av Aurala omtalade 3,000 mk, men skrivit i brevet, att han skulle fara till Nykarleby och betala sina skulder och skulle f. ö. ha pengarna till Cauada-biljett.

Knut Säntti berättade, att Aurala en månad före branden meddelat honom, att han legt en person vid namn Sorvari för brandens anläggande. Säntti hade ej yttrat något härtill och ej heller för någon, ej ens efter branden, omtalat saken, emedan han ej tagit den på allvar.

Arbetaren Juho Nevala, boende invid Nykarleby och hemma från Teuva, berättade att Aurala engång på vårvintern, försökt lega honom att antända sågen för 2,000 mk. Nevala hade då åt Sorvari berättat om A:s förslag.

Sorvari skulle då ha sagt, att han nog skulle åtaga sig saken, om han finge 5,000 mk. Då Sorvari engång var hos Nevala, hade Aurala kommit dit för att träffa honom. De hade gått ut tillsammans, och hade Sorvari sedan sagt till N. att saken var klar.

Sorvari bestred, att det skulle varit tal om dylika affärer mellan honom och Nevala. Erkände dock, att han utom sin lön uppburit 1,750 mk.

På grund av vad vid polisförhören framkommit förklarades Sorvari och Aurala häktade.


Saken inför rådsturätten.

Sedan ärendet av t. f. stadsfiskalen remitterats till härvarande rådsturätt, företogs saken till behandling vid extra sammanträde i onsdags. Som ordf. i rätten fungerade borgmästar Carl Stenfors. Förutom stadsfiskalen Wenelius tillstädeskommo parterna: försäkringsaktiebolagen Fennia och Imatra genom hovrättsauskultanten Uno Wikman, delägarena i sågen Iivari Aurala genom vicehäradsh. Wille Rokkonen och Oskari Säntti genom hovr.ausk. Einar Sparvin, svaranden Knut Säntti personligen, varjämte svarandena Urho Aurala och Aleksanteri Sorvari upphämtats från stadshäktet.

Åtal yrkades för mordbrand, anstiftan därtill, försäkringsbedrägeri samt försök till bedrägeri, varå de anklagade avgåvo svaromål. Av dessa framgick emellertid ganska ringa, utöver vad vid polisförhören framgått. Dock utreddes bland annat, att Oskari Säntti jämte Urho Aurala såsom ombud för Alvari Aurala av försäkringsbolagen fordrat ett skadestånd, som med över 300,000 mk översteg den av värderingsmännen uppskattade skadan. Som vittnen i saken hördes ovannämnda Eero Enberg, poliskonstaplarna Aug. Svanbäck, Edv. Björklund och Edv. Markkula samt arbetaren Juho Nevala, genom vilkas vittnesmål ytterligare belysande detaljer i saken framkommo. Målet uppsköts till den 20 innevarande december, då Oskari Säntti ålades att vid häktningsäventyr personligen infinna sig. Urho Aurala, Knut Säntti och Aleksanteri Sorvari förklarades häktade och införpassades till Wasa länsfängelse.


Österbottniska Posten, 10 december 1926, nr 49, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Nålö-branden inför rådstuvurätten.

S v a r a n d e n  K n u t  S ä n t t i
t i l l s v i d a r e  s t ä l l d
p å  f r i  f o t.

Senaste måndag förevar åter målet angående mordbranden å Nålö till behandling inför rådstuvurätten härstädes. Svarandena Knut Säntti, Urho Aurala och Aleksanteri Sorvari hade införpassats från Wasa länsfängelse, varjämte Oskari Säntti tillstädeskom personligen och Iivari Aurala genom ombud. Svarandena biträddes utav trenne jurister.

Oaktat den inemot fem timmar långa behandlingen av målet framgick likväl föga utav vikt, förutom särskilda indicier angående Iivari Auralas delaktighet uti ifrågavarande brott, vilka indicier föranledde vederbörande att jämväl yrka sagda Iivari Auralas fällande till ansvar för anstiftan till mordbrand. Målet uppsköts till den 3 instundande januari. Svarandena Urho Aurala och Aleksanteri Sorvari förklarades fortfarande häktade och skulle förvaras i stadshäktet till angivna tillfälle. Svarandena Oskari Säntti, Iivari Aurala och Knut Säntti, utav vilka den sistsagda nu ställdes på fri fot, ålades att vid häktningsäventyr personligen infinna sig till nästa rättegångstillfälle.


Österbottniska Posten, 24 december 1926, nr 51, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Mordbrandsmålet förevar i går till fjärde behandling inför rådhusrätten härstädcs. Av vittnesförhören framgick bl. a. att Sorvari icke, som han påstått, varit hemma mordbrandsnatten, vilket faktum bekräftades av hans egna vittnen. Utlåtande och antagligen utslag i ärendet gives den 15 januari kl. 2 e. m.


Österbottniska Posten, 14 januari 1927, nr 2, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Nålö-mordbrandsmålet avgjort av rådstuvurätten.

U r h o  A u r a l a  o c h  A l e k s  S o r v a r i
2   å r s  t u k t h u s.

Vid senaste lördag hållet sammanträde slutbehandlade och avgjorde rådstuvurätten härstädes målet angående mordbranden å Nålö.
     Rätten fann utrett vara, att Aleksanteri Sorvali, utav Utho Aurala härtill förledd, i avsikt å brandförsäkringsbeloppets utkommande, åt vederbörande satt i brand sågbyggnaden å Nålö, varför svarande Sorvali i stöd av  2 § 36 kap. Strafflagen fälldes för försäkringsbedrägeri till 2 års tukthus. För anstiftan till sagda brott dömdes Urho Aurala sålunda att i ena bot hållas sammanlagt 2 år och 4 dagar i tukthus. Åtalet emot övriga svarande, nämligen Oskari Säntti, Knut Säntti och Iivari Aurala förkastades såsom ostyrkt.


Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll 2016-12-29 med kommentaren:

Då jag hämtade gatskyltar, fot- o handbojor, Josef Herlers pass m.m. från poliskammaren fanns där en finsk bibel i vilken med oövad hadstil var klottrat spridda uttryck där någon deklarerade sig vara oskyldig till anklagelse om mordbranden. Jag tyckte då att den inte var aktuell att ta till museet med det övriga.

I dag med notisen om utdömt straff, skulle jag tagit den med som komplement, fastän den i sak inte betydde något.


Österbottniska Posten, 21 januari 1927, nr 3, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)


*     *     *

Diverse.

     De personer, vilka tills dato icke bortforslat å Nålörn befintliga auktionsrop, uppmanas att inom 14 dagar omhändertaga samt erlägga tomthyra för desamma. I annat fall behandlas de som egna.
     Nykarleby, Nålörn, den 7 juni 1928.

K. E. Kurtén.


Österbottniska Posten, 8 juni 1928, nr 23, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2021-12-23.)



Läs mer:
Nålörssågen av Erik Birck.
Företagen på Kampen.
Fler artiklar ur ÖP.
(Inf. 2021-12-23, rev. 2022-05-22 .)