Topeliusveckan
2024

13 januari

Stadsbiblioteket


Några drag ur

Nykarlebys

och

Nykarlebyvyers

historia

 

Fredrik Liljeström




 

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 




 

Dagens övningar
Vem? Innehåll
Var? Typologier och kronologier
Varför? Storprojekt
Aktuellt Fynd
Topelius Spin offs
Medarbetare Facebook
Statistik Efterlysning
   
Föregående Innehåll Nästa
 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Vem?
Fredrik Liljeström.
 
Född 1963 på Källbacken i ett som jag tycker är ett av stadens vackraste hus.
 
Mor Doris var från Sundby, mångårigt biträde vid Rummelbackens daghem och som vid åttioårsålder debuterade som författare med sina barndomsminnen.
 
Far Nils från Kyrkoby började sitt yrkesliv som lastbilstrafikant men bytte till Kraftverket, där arbetarskyddet på sextiotalet inte var det bästa.
 
Jag är bara andra generationens stadsbo, men släkten på fädernet har bott i Socklot och Kovjoki sen 1500-talet. På mödernet har jag dock anor till Cordt Bochmöller, borgmästare 1653–67.
 
Ingen av de fyra systrarna Janet, Viviann, Susanne och Cecilia bor kvar, men systersonen Elias är Nykarlebybo.
 
Gick 1976 ut Normen, som förutom mycket annat har en intressant VVS-histora.
 
Blev student från Nykarleby Gymnasium 1982.
 
Byggnadsingenjör från Vasa Tekniska Läroanstalt 1988.
 
Flyttade till Sverige strax efter det och arbetade som byggnadsarbetare med renovering vid Drottningholms slott, för redan i ett tidigt skede av studierna hade jag konstaterat att trä-, stål- och betongkonstruktioner är inget för mig.
 
Gift med arkeologen/konsthistoriker Karin och bor på Drottningholm.
 
Har snart myndiga dottern Ingrid och ”sonen” Hektor.
 
Arbetar på Brunnberg & Forshed Arkitektkontor sedan 1996 med kontor, BIM- och teknisk samordning.
 
 
Staden från sydväst i slutet på 1920-talet.
Källbacken från sydost 1965.
Foto: Rafael Sjöblom.
 
Föregående Innehåll Nästa


 

Var?

Stadsbiblioteket fyller nästa år 160, men redan 1813 eller 1814 grundades en föregångare som skulle förse stadsborna med ”Rese- och Lefvernes-Beskrifningar. Politiska skrifter, Valda romaner och någon intressant Tidning.” Det biblioteket var inrymt i olka privathem och det kostade att låna.

 
Biblioteket har efter det verkat på många olika platser.
 
J. L. Birck som skrivit många trevliga berättelser från sin barndom, har också skrivit om biblioteket.
 
 

Rådhuset på frimärket som gavs ut
vid stadens 350-årsjubileum 1970.
 
Föregående Innehåll Nästa


 

Varför?
Har så länge jag kan minnas varit intresserad av stadens historia. Lånade Hedströms Nykarleby min barndoms och ungdomsstad och njöt av vykortsalbumet redan när biblioteket fanns vid Topeliusparken.
 
Kanske historieintresset kommer från samvaron med min farbror Hannes när vi besökte Gamla hamn, Heselius kvarn, Gasängs kvarn, Juthas monument o.s.v. och när han på kvällarna efter att ha "startat sängen" ibland berättade historier ur Fänrik Ståls sägner.
 
Började samla vykort 1978, men det blev inte så stor samling.
 
När jag gick på nian höll Bosse Kronqvist en Arbiskurs om stadens historia. Jag deltog förstås och övriga deltagare var klasskamraters mödrar och mormödrar ...
 
Fotografi- och hembygdsintresse verkar sammanfalla. Åtminstone är mitt minne det. När Nykarleby Fotoklubbs medlemmar kartograf Heimer Dahlskog, bagarmästare Holger Haglund, postiljon Veikko Markkula, polis Sulo Oksanen från Vexala, fiskbodsinnehavare Leif Sjöholm, pälsfarmare Håkan Wiklund från Munsala och undertecknad sammanträdde till månadsmöten i Residenshuset, tittade vi till en början pliktskyldigast på några foton, ”bildskådantalko” kalalde vi det, och sen diskuterade vi resten av kvällen gamla tider.
 
 

Näst äldsta vykortet i samlingen är daterat 1894, men
fotot är senast från 1889 när tornuret monterades.

 
 
1980 köpte jag en systemkamera av Dan Kronqvist och började dokumentera. Inte en så vanlig sysselsättning för en sjuttonåring, kan jag tro. Bland annat blev det ett hemma hos reportage hos ”Äppel-Hugo” och tröskning med Hannes och hans vänner.
 
Hösten 1984 inledde jag byggnadsingenjörsstudier i Vasa och hittade till min stora förvåning och glädje gamla Nykarlebyvykort hos Mynt- och frimärksaffär Latvala. Samlingen började då utökas genom inköp där och auktionsinrop.
 
I början på 2000-talet blev det vanligare med webbplatser/hemsidor och jag började känna för att visa upp min fina samling. Som i Tove Jansson Vem skall trösta Knyttet? ”Men vem skall trösta knyttet med att säga: Lilla vän, vad gör man med en snäcka om man ej får visa den?”
 
Konstaterade rätt fort att de sidor som fanns var mest vykorten och inget annat, så jag ville göra något bättre.
  • Vintern 2002 började jag planera layouten, skaffade html-editorn Dreamweaver, fick lite tips av en bekant och inledde arbetet.
  • Den andra mars gjorde jag den allra första sidan som var väldigt vykortsorienterad
  • I juni lades den första versionen ut på nätet på arbetets webbserver.
  • Nyheterna i september.
  • Registrerade domänen nykarlebyvyer.nu i oktober.
  • Började lansera i slutet på november och på den vägen är det.
 
Föregående Innehåll Nästa
 
 

Aktuellt
I går var det 166 år sedan den förödande stadsbranden utbröt den 12 januari 1858 och fortsatte följande dag.
 
I år är det 200 år sedan Sokothällans känningsbåk byggdes och 600 år sen Socklot omnämns för första gången. Det har Lars Smeds förtjänstfullt ihågkommit.
 
 

Kvarter och byggnader som skonades vid stadsbranden.
 
Föregående Innehåll Nästa
 
 

Topelius
Eftersom det är Topeliusvecka, några ord om stadens störste son. Egentligen var Zacharias Topelius, som i morgon skulle ha fyllt 206 år, inte född i staden utan i socknen/landskommunen, men efter kommunsammanslagningen nyåret 1975 kan man igen utan att vara allt för vårdslös med sanningen säga att han var det.

 

Topelius har skrivit förvånansvärt lite om Nykarleby, men det finns i alla fall en del, till exempel:
 
 


Lämpligt sammanträffande att senaste nyförvärvet till vykorts-
samlingen råkade var ett med Topelius som motiv.

Foto från 1863.


Så år 1832 bosatte sig Topelius hos J. L. Runeberg i Kronohagen i Helsingfors, där han fick privatundervisning av Runeberg tillsammans med några andra pojkar.

Magister Runeberg var redaktör för Helsingfors Morgonblad och docent vid universitetet. ”Det var Runeberg som lärde mig att sätta värde på historia”, sade Topelius en gång, och det kan man tänka sig att var sant. Runebergs egna skrifter inspirerade Topelius, samtidigt som hans hem var en stimulerande miljö för en ung, tänkande man. På den här tiden samlades Lördagssällskapet, som bestod av Finlands mest framstående män, hemma hos Runeberg och under de två terminer som Topelius bodde kvar fick han ta del av många väckande samtal.

Han blev hela Finlands sagofarbror – här är historien om Topelius från yle.fi.

 
Föregående Innehåll Nästa
 
 

Medarbetare
Nykarlebyvyer är ingen One Man Show. Den meste medarbetaren är Lars Pensar som inte längre finns bland oss, men många andra har bidragit i hög grad:
 
Tacksidan finns ytterligare drygt 930 personer som bidragit med foton, artiklar, minnen, genom att ge publiceringstillstånd, svara på frågor, identifiera personer, korrigera felaktiga uppgifter, o.s.v.
 
 

Lars Pensar, undertecknad med dotter Ingrid, det som krokigt ska bli ..., och Stig Haglund vid medarbetarpalaver sommaren 2010.
 
Föregående Innehåll Nästa

 

Statistik
Vid senaste länkcheck i början på oktober fanns det cirka:
  • 147 100 länkar
  • 32 500 filer, varav:
    - 9 200 html (textsidor)
    - 23 200 jpg (bilder)
    - 100 övriga filer (pdf m.fl.)
  • 1 300 mappar
  • 3,5 GB data
 
Webbplatsen växer alltfort. Uppdaterar två gånger i veckan förutom när det är jul-, påsk- eller sommaruppehåll.
 


Besökarnas ursprung den 4 augusti 2014.
 
Föregående Innehåll Nästa

 

Innehållet
Innehållet är uppbyggt kring några knutpunkter:
Sen finns det hur mycket som helst.
 

Att som deltiolog, d.v.s. vykortssamlare, få bli ägare till en klenod som denna händer inte varje dag – inte ens varje decennium. Kortet är på baksidan daterat 1893 och därmed det äldsta i samlingen.
Deltio är liten skrivplatta på grekiska. Senare har jag fått tag i ytterligare två ur samma serie.

 
Föregående Innehåll Nästa

 


Typologier och kronologier
Jag har alltid tyckt om att sortera och det intresset får jag utlopp för i typologierna och kronologierna.
 

Brynolf Blomqvists Nykarlebystjärna
är en av de mest udda jag stött på.
 
Föregående Innehåll Nästa

 

"Storprojekt"
Det som publiceras varierar mycket i storlek. Det kan vara allt från en auktionsannons eller en bild till dokumentationer som tagit veckor eller månader att sammanställa. Några av de större är:
 
 


Rekonstruktion av
Qvarn- och Hjulhuset
från 1782 vid NyCarleby Regale Bränneri.

Notera mannen till vänster om hjulet!

 
Föregående Innehåll Nästa
 
 

Fynd
Trots att jag hållit på med detta i drygt två decennier, dyker det fortfarande upp fynd.
 
Den hittills äldsta kända avbildningen av staden, frånsett kartor och stadsplaner, hittade Erkki Finni hösten 2022.
 
Stenhuvudgubben är ett gammalt fynd.
 
Den berömda textilkonstnärinnan Viola Gråsten hade figurerat en endaste gång under alla år, innan det klargjordes att hennes far var Nykarlebybo.
 
Inte så spektakulära, men dock räknar jag det som fynd när jag ser NTC:s dragbilar och trailers.
 
Den som väntar på något gott ... Sexton års leveranstid på Fornminnesföreningens besök i Nykarleby 1896.
 
Innehåll till Neo-Carolina, d.v.s. stadsnamnet skrivet på olika sätt, brukar jag fynda några av varje år.
 
Verkligen synd att Johan Peldan inte fotograferade stadsvyer när han besökte staden sommaren 1857, för följande sommar hade staden brunnit upp. De daguerrotypierna hade varit verkliga guldklimpar.
 
 


Foto: Ljungbergs.
 
Föregående Innehåll Nästa

 

Spin Offs
Det är trevligt när materialet kommer till användning i andra sammanhang:
 
Film ny för dagen (preliminär):

 


Staden före branden från sydsydväst. Tyvärr har annat kommit emellan, så det har blivit uppehåll i Erkkis modellerande.
 
Föregående Innehåll Nästa

 

Facebook
På Stefan Fors inrådan skapade jag gruppen Nykarlebyvyer i mars 2022 och nu finns ca 1 460 medlemmar. Dotter Ingrid hade länge tjatat på mig, men jag avvaktade för jag befarade att det skulle bli så mycket administrerande, men då Stefan lovade att vara medadministratör, blev det av.
 
Det mesta som läggs in i Nyinfört delas också där. Dessutom lägger jag in aktualiteter som dyker upp i andra medier.
 
Räckvid för inläggen ca 500 personer i vanliga fall.
 
Om det finns medlemmar här i salen, kom ihåg att det finns nästan oändligt mer att läsa än det som läggs in där!
 


Varför denna bild med våra Nykarlebystjärnor vid
Dragonvägen och i "automobilstallet" fick räckvidden 5 600, förstår jag inte.
 
Föregående Innehåll Nästa

 

Efterlysning
Bidrag av alla de slag tas tacksamt emot, speciellt:
 
 

Börje Sandberg tillhandahöll sin klassring från 1948.
 
Föregående Innehåll Nästa

 

Tack för att jag fick möjlighet att berätta om min hjärtesak!

 


Läs mer:
Föredraget i Nykarleby stads kulturpris 2024.
(Inf. 2024-01-18, rev. 2024-02-14 )

 

 
 
  Innehåll  

Roligt att vara här!

Någon som misstycker om jag pratar deluxvarianten av ärans och hjältarnas språk, d.v.s. dialekt? Om inte, gör jag det. 

Som väl de flesta vet är Nykarlebyvyer en mycket omfattande webbplats om stadens historia. 

 

Kanske ni hört den svenska förkortningen MÖP, d.v.s. Militärt Överintressersd Person. Jag är en NÖP, d.v.s. Nykarlebyanskt Överintresserad Person. 


Det här är sjätte gången jag berättar om webbplatsen, så för den som varit med tidigare blir det till viss del repetition. 


De tidigare tllfällena är:

  • För Rotary vid Tullmagasinet. 
  • Två gånger vid Föreningarnas sommarmarknad. 
  • Svenska dagen-festen när jag mottog Erik Åhmans stipendium och slutligen
  • Arbis-föreläsning vid Juthbacka


Ett planerat tillfälle som ej blev av p.g.a corona var vid stadens 400-årsjubileum. 


Tänk att det i höst redan är fyra år sen dess! Tempus fugit - tiden flyr - är ett av mina Vergilius favoritcitat. 


Någon som inte varit inne på Nykarlebyvyer?


I så fall för ni passa er om ni går in, för många har berättat att när de första gången gjorde det, blev det väldigt lite nattsömn …


En timme i detta sammanhang är väldigt lite, så en del i föreläsningen kommer jag att hoppa över, men jag lägger ut den på Nykarlebyvyer och facebook.


Jag drar igång. Det kommer att bli ganska god fart.

(Inf- 2024-01-13, rev. 2024-02-14 ).