Bastur
Läs mer:
Bastur av Erik Birck.
Beckbruket – Beckbruutschi
Beckbruket snett mitt emot Gamla hamn grundades 1643. 1889 beslöt man om inrättningens fortsatta öden. Inga vykort, som jag känner till, avbildar Beckbruket, men det är en viktig plats i stadens historia. I ett beckbruk förädlades tjära genom kokning.
Läs mer:
Brand. 1808
Notiser från 1851 och framåt.
Beck i Nordisk familjebok.1878
Beckbruket av Einar Hedström. 1958
Beckbruket av Erik Birck. 1980
Innehållsförteckning till kapitlet Tjära.
Beck på Wikipedia.
Illustrationer:
Panorama.
Film:
Se Gamla hamn.
Alla sidor där Beckbruket nämns.
Brandkårshuset, Missionshuset, Hyddan – Brankååshuusi och Nykarleby
frivilliga brandkår
Frivilliga brandkårer började bildas på 1870-talet i Finland. Tanken var inte att endast
släcka bränder, utan det fanns även politiska avsikter. Nykarleby fick sin frivilliga brandkår 1882, men den började blomstra
först på 1890-talet under V.K.E. Wichmanns (Gånge Rolf) ledning. 1894 byggdes huset med hjälp av donationer och lån och fick
namnet Asgård. Verksamheten var mycket livlig, men upphörde 1899 p.g.a. februarimanifestet. Huset såldes 1900 till postiljon Herman Häggströms
och övergick 1907 i Byggnadsandelslaget Missions ägo. Telefoncentralen fanns i huset åtminstone till 1923. Missionsförsamlingen äger fortfarande
byggnaden vid korsningen Gustaf Adolfsgatan-Sollefteågatan. Gavlarna har därefter påbyggts med en våning. Dagcentret Hyddan har verkat i byggnaden sedan 2002.
Vykort:
Brandkårshuset.
Poesi:
En ny wacker wisa.
Lystringssång för Nykarleby
frivilliga brandkår.
Marsch för Nykarleby frivilliga brandkår. Samtliga av V. K. E.
Wichmann.
Två verser i Det nordiska Betlehem av Jocosus.
Prosa:
En eldsvåda i Allas vår Margit av Mikael Lybeck.
Illustrationer:
En qvinlig frivillig brandkår. 1875
Parad på torget. 1895?
Fotografi av byggnaden. Början av 1900-talet.
Brandstationen
vid Bangatan. 1959 och 1985
Brandstationen vid Karleborgsgatan. 2005
Brandstationen vid
Munsalavägen. 2019
Hyddan i vinterskrud. 2022
Läs mer:
Brandkåren i Folkwännen. 1880
Invigningen
af F.B.K:s nya hus i ÖP. 1893
Uppvaktning av Z. Topelius i ÖP. 1893
Frivilliga Brandkåren i Nykarleby firade sin sedvanliga årsfest i söndags. 1895
Ur minnenas film av Emil Forsander. 1923
Jul och Hembygdskåseri av J. L. Birck. 1956
Nykarleby frivilliga brandkår av Einar Hedström. 1958
Nykarleby frivilliga brandkår av Erik Birck. 1988
Purmobyggaren
Backas kilade torn synades i Nykarleby. 1997
Presentation av Mitt i verkligheten. Dagcentret i Nykarleby 10 år. 2012
Utsikt från tornet. 2018
Bränder.
Brandskydd.
Alla sidor där brandkår nämns.
Brostugan – Broostogån
”Innan den resande med sitt åkdon fick passera bron, måste han erlägga bropengar, om han ej var stadsbo. Mitt emot bron låg
vid bergväggen en liten brovaktstuga, ursprunget till den nuvarande Brostugan. Där logerade brovakten, som hade att tillse, att ingen utsocknes
med sitt åkdon fick komma in i staden, innan han erlagt stadgad broavgift. Vid vackert väder satt han vanligen på trappan och vaktade,
vid fult väder inne, därifrån han genom fönstret kunde avgöra om den åkande var från staden eller ej. I behövliga
fall rusade ”Bro-Pelle” till för att uppbära brotaxan och öppna brobommen, som under vissa tider avstängde bron. Tvärs
över brons körbana gick nämligen en stockbom, som med grova gångjärn var fästad vid den norra brostolpen och från södra
stolpen svängdes ut mot brostugan. Bropengarna tillföll en brobyggnadskassa gemensam för Nykarleby, Munsala och Jeppo och skulle användas
till broarnas underhåll. Bropengarna utgjorde i min barndom 10 penni per fordon. De uppbars icke av fotvandrare.”
Hedström (1958) sid.
17 ff.
Väggmålningarna med motiv ur stadens historia utfördes 1941 av heraldikern, kulissmålaren och journalisten Gunnar
Clèment från Åbo. Under krigsåren 1941–42 var militärutbildning förlagd på flera ställen i Nykarleby,
bland annat vid Seminariet, Folkhögskolan, ungdomslokalen i Munsala och Jeppo. Dragsvik låg för nära den ryska basen i Hangö.
Majorerna Palmqvist och Åke Sourander var ”kommendörer”. Clèment prydde även innerväggar
i Viks hotell, men där var motiven av en mer ”exotiskt-erotisk” natur.
Uppgifter av Lars Pensar 2002.
Poesi:
Stugan
på klippan i Nykarleby av J. R. Backlund.
Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.
Illustrationer:
Brostugan 1946.
Brostugan
”by night” i början av 1960-talet av Rafael Sjöblom.
Bröstugan av Holger Haglund.
Brostugan 2008 av Lars Pensar.
Annons från ca 1940.
Läs mer:
Artiklar i Österbotttniska Posten från åren 1927–1948.
Nykarleby sedd med Pedersö ögon. 1924
Under sykomoren. 1929
Brostugan i Nykarleby firar 30 år på torsdag. 1955
Återinvigningen
1958.
Orange ljus vid Brostugan.
Finlands handel och industri i bild IV. 1971.
Stora värden i Nykarleby av Krister Korpela.1974
Brostugan med omgivningar bevaras i stadsplaneförslaget. 1975
Nykarlebygillet förärade
Brostugan en ljuskrona av Inger Luoma. 1975
Historiskt och miljömässigt värdefullt objekt. 1978
Brostuguberget sprängs bort av Hans Wikman. 1981
Nkby grundreparerar
sin gamla Brostuga av Vilhelm Nyby. 1982
Brev och svarsbrev från Georges von Swetlik angående ovanstående artikel. 1982.
Gunnar Clément av Lars Pensar. 2002
Stora
bron – Brostugan av Lars Pensar. 2003
Reklamtavla av Lars Pensar. 2010
Brostugan fick ny färg. 2016
Brostuguberget i mars. 2018
Flytande helikopterplattform planeras på Nykarleby älv. 2023
Förstamajfirande.
Alla sidor där Brostugan nämns.
Brunnsholmarna och Nykarleby hälsobrunn – Bronshålman
Forshaell skriver 1784: ”På Nygårds Hemmans ägor, näst utan för Staden, förekommer en Surbrunskälla,
som i flere år med mycken förmån blifvit nyttjad för åtskilliga sjukdomar.”
Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.
Poesi:
Där älven rinner runt Holmensbro av Mikael Lybeck.
Prosa:
En
konungason av P. W. Lybeck utspelar sig på Brunnsholmarna.
Ur Erik Falander av Ernst
V. Knape.
Illustrationer:
Målning av värdshuset.
Fotografi av brunnshuset
och värdshuset.
Brunnshuset från väster.
Detalj ur K.
J. Kranks karta från 1866.
Spången på kvarndammen.
Frimärksskrin.
Kägelbanan.
Läs
mer:
Brunnsholmarna av Einar Hedström.
Brunnsholmarna och Nykarleby hälsobrunn av Erik Birck.
Brunnsholmarna av Erik Kihlman.
Tidningsartiklar och -notiser:
(FAT =
Finlands Allmänna Tidning, Hbl = Hufvudstadsbladet, Wbl = Wasabladet, ÅU = Åbo Underrättelser, WT = Wasa Tidning)
Kungörelse, FAT, 1820.
Kungörelse, FAT, 1829.
Kungörelse, FAT, 1838.
Annons,
Wasa Tidning 1840.
Annons,
Wasa Tidning 1843.
Islossningen. Åbo Tidningar 1853.
Studentqvartettens besök. 1861
Brunnsholmarna av Nabopolassar, Wbl april 1870.
Brunnsholmarna av Nabopolassar, Wbl juli 1870.
Brunnsdrickning i Nykarleby begynnes i medlet af nästinstundande juni, Wbl juli 1870.
Gellin. Hbl maj 1871
Brunnsdrickning vid Brunnsholms helsokällan i Nykarleby, Wbl
april 1871.
Besök på Brunnsholmarna. ÅU 1871.
Brunnsdrickning vid Nykarleby Helsokälla, Wbl 1872.
I tjenst åstundas. Vbl 1874.
Inlösning av Brunnsholmarna, ÅU
1875.
Telegrafföreståndarens besök på Brunnsholmarna, ÅU 1876.
Wohllebe på Brunnsholmarna, Nya Trollsländan 1886.
En utflygt till Österbotten, Hbl 1877.
Hastigt dödsfall. Vbl 1887.
Barnfest i Nykarleby. Hbl 1887.
Förbud att utskänka rusdrycker. Nya Pressen 1889.
Brunsholmarne i Nykarleby — Kalfhage. WT 1893.
Frivilliga Brandkåren i Nykarleby firade sin sedvanliga årsfest i söndags. WT 1895.
Med ”Nordost” och ”Kurre”. Några anteckningar från en idrottsresa. Hbl 1896.
Sångartolfvan i NyCarleby. Olyckshändelser i NyCarleby och Jeppo. Hbl juli 1896
Brunnsholmsfrågan i Nykarleby (Egobyte), WN 1897.
Annons om uthyrning, Österbottningen 1898.
Olyckshändelse, Wbl 1898
Ett för årstiden owanligt högt wattenstånd, WT 1898.
Nycarleby-noblessen, Tammerfors Nyheter 1902.
Svenskt sinnade österbottniska studenters (U. W:s) Sommarfest i Nykarleby den 6, 7 och 8 juli, Hbl 1902.
Brunnsholmarnas restaurang öppnades. 1907
Världshusrörelsen. ÖP 1911
Krönika av Kurre. 1914
Gårdsauktion, ÖP 1918.
Brunnsholmarna i Betraktelser av signaturen Murre, ÖP 1922.
Nykarleby
hälsokälla och Brunnsholmarna del I av Woldemar Backman, ÖP 1927.
Nykarleby
hälsokälla och Brunnsholmarna del II av Woldemar Backman, ÖP 1927.
1800-talets dragplåster: Nykarleby hälsokälla av Håkan Anttila. 1970
Bryggeriet – Bryggerii'i
”Nedanför denna gård, [Herlerska gården] vid backen och stranden och med stenfoten
sköljd av vattnet, låg den rödmålade bryggeribyggnaden, Nygårds bryggeri. Det är senare tillbyggt. Det var grundlagt år
1864 och hade ägts av handlanden konsul Alfred Häggblom, kapten Jakob Kerrman d.y. och kapten Blomberg samt inköptes omkring 1880 av ovannämnda,
från Bayern härstammande Josef Herler d.ä. Han inrättade där år 1896 även en läskedrycksfabrik.
Det hade
tidigare funnits ett annat bryggeri, nämligen Koski bryggeri. Det låg på den motsatta sidan om älven nedanför det nuvarande Vernamo.
När det grundats, vet jag inte men det var i verksamhet till inpå 70-talet, och byggnaderna köptes av Herler omkring 1880. Dess bryggerikällare
finns ännu kvar i åbranten vid Vernamo. Bostadsbyggnaden, som förr låg på älvstranden bredvid bryggeriet, är den nuvarande Nordlundska gården uppe i tallbacken på samma sida om älven, ett gott stycke söderom Storbron.”
Einar Hedström (1958) Nykarleby Min barndoms och min ungdoms stad, sid. 31 f.
På huuto.net hittade jag denna uttömmande företagslängd:
Nykarleby Bryggeri (1853–1940)
Nygård |
1853 |
- |
1876 |
Koski Bryggeri |
1876 |
- |
1880 |
Nygårds Bryggeri, Kerrman & Blomberg |
1880 |
- |
1899 |
Nygårds Bryggeri, Josef Herler |
1899 |
- |
1914 |
Nygårds Bryggeri, Alfred Herler |
1914 |
- |
1916 |
Nygårds Bryggeri, Fr. Söderholm |
1916 |
- |
1927 |
Nygårds Skattefria Bryggeri, Carl Hjalmar Laquist |
|
|
|
[Stämmer inte riktigt med: Nygårds bryggeri sålt. Då tidningen går i press meddelas oss att Nygårds bryggeri av innehavaren bryggmästaren Hj. Laquist i går kväll försålts till handlanden E. Ström och fabrikör I. E. Westerlund från Jeppo. Köpesumman obekant.
Österbottniska Posten, 10.01.1925, nr. 2, s. 2
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2018-03-27.)] |
1927 |
- |
1928 |
Nygårds Skattefria Bryggeri, ägare Emil Ström |
1928 |
- |
1932 |
Ölbryggeri Emil Ström Olutpanimo |
1932 |
- |
1936 |
Emil Ström & Co. Ölbryggeri och Läskedrycksfabrik |
1936 |
- |
1939 |
Emil Ström & Co. Ölbryggeri och Läskedrycksfabrik, ägare Hugo William Strandberg |
1939 |
- |
1940 |
Nykarleby Bryggeri, Hugo William Strandberg |
1940 |
- |
1940 |
Nykarleby Bryggeri, ägare: Bryggeri Ab BOCK, Vasa |
Under andra
världskriget drev Lotta-Svärd avdelningen en bastu som främst besöktes av soldater. Staden tog över verksamheten men lade rätt
snart ner den. Under femtiotalet verkade ”Lillvik och Sundqvist läderfabrik”, som bland annat färgade skinn,
i byggnaden.
Byggnaderna revs etappvis i början på 1960-talet. Sockelrester kunde skönjas ända till dammhöjningen 1984.
Vykort:
Kapitlet Vykort
efter Motiv.
Prosa:
Bryggeriet av Bror Johansson.
Illustrationer:
Sommaren 1946.
Färgfotografi från 1959 av Rafael Sjöblom.
Fotografi
av norra gaveln.
Målning med fasaden mot land.
Detalj ur
stadsmodellen.
Teckning av Henrik Tikkanen.
Akvarell av Håkan Nyberg.
Lite om Koski bryggeri.
Etiketter från Emil Ströms bryggerier.
Mjödetikett.
Målning av A. Andersson.
Läs mer:
Josef
Herler och mer om bryggerier av Erik Birck.
Min barndoms Nygård III av J.L. Birck.
Sågar,
kvarnar, bryggerier och övriga arbetsplatser av Erik Birck.
En ölresa i bryggmästare
Alfred Herlers spår av Folke Holmström.
Utbyggnaden 1876 kommenterad av Nabopolassar.
Peter Högväg berättar.
Energiska norrbaggar garvar skinn i gammalt bryggeri i Nykarleby.
Eldsvåda 1885.
Eldsvåda i Nygårds bryggeri 1942.
Eldsvåda 1950.
Beslut: Herlers hus får rivas. 2019
Alla sidor där bryggeriet nämns.
De gamlas hem – De gamlas hem
Läs mer:
Föreningen De Gamlas Hem i Nykarleby 1923–1963. Historik av J. L. Birck med länkar till fler dokument.
Djupsten – Jyypstein
Inga vykort,
som jag känner till, avbildar Djupsten, men det är en viktig plats i stadens historia.
Läs mer:
Om
namnet, skeppsbyggeri och sommarvillor av Einar Hedström.
Erik Bircks redogörelse.
Djupsten
och Leppogubben av Lars Schalin.
Alla sidor där Djupsten nämns.
Döbelns hus eller Södra
tullhuset – Döbelns huusi
Olika åsikter har framförts om var general G. C. von Döbeln var inkvarterad i staden
under 1808–09 års krig. Bekant är sägnen, att v. Döbeln bott i södra tullhuset för lilla tullen, efter 1817 nr 130,
senare nr 16 eller ”Döbelns hus”. Det köptes sistnämnda år av handl. och rådmannen Joh. Erik Strömbäck. Dennes
änka bodde där till sin död 1874, då gården på auktion inropades av handl. Josef Sundström (f. 28.3.1848, d. 24.7.1881).
Han tillbyggde det norra gavelrummet och öppnade där butik. Denna fortsattes efter mannens död länge av änkan Sofia, f. Nikola
(f. 11.3.1848, d. på Smedsbacka 2.2.1929). Gården hade redan före hennes död inköpts av fru Elisabeth Koskinen, f. Nygård,
som där öppnade Nygårds kafé. [Elisabet kallades Betty och maken hette Herman.] Som tullhus hade huset en dörr på långsidan mot väster och den dåvarande
bron över älven. Dörren fanns kvar ännu i början av 1900-talet, men flyttades senare till nuvarande Herlers
museum. Den var halverad på mitten, så att den, övre delen kunde öppnas skilt för sig. Det är troligt, att de svenska
trupperna hade en vaktpostering där, sedan bron bränts av ryssarna under striden midsommardagen 1808. von Döbeln har av allt att döma
legat sjuk där eller åtminstone tagit in i huset i samband med sin förkylning, då han försökte vada över ån under
striden. Däremot har han ej legat sjuk där före slaget vid Juthas, som ju utspelades först den 13 sept. s.å. Det är alltså
fråga om två olika tillfällen och detta har åstadkommit en viss förvirring rörande v. Döbelns inkvartering. Bl.a.
fru Brita Gyllenberg berättade, att v. Döbeln haft sitt ”stadsqvarter” i det lilla huset närmast Storbron, i rummet till vänster
om ingången från åsidan. Fru Fredrika Öhman (d. 17.5.1915) berättade 1912 för Z. Schalin, att hennes far varit soldat med
namnet Wacker och att han var med, då bron brändes 1808. Hennes morfar hette Lönn och var tullskrivare i staden och bodde i tullhuset vid
södra tullen, ”där enligt allmän sägen i staden v. Döbeln skall hafva bott”.
Erik Birck (1980) Nykarleby
stads historia del II, sid. 60–64.
Vykort:
Kapitlet Vykort
efter Motiv.
Läs mer:
Södra tullstugan ”Döbelns gård” av
Einar Hedström.
v. Döbeln i Nykarleby av Erik Birck.
Huset
i Suomen pienin kaupunki Uusikaarlepyy.
Topelius tvivlade på ”Döbelns gård” av Håkan Anttila.
Gård 130 av Woldemar Backman.
Mauritz Siegfrids minnen.
Auktionsannons i ÖP 1917.
Illustration:
Tullhuset 1959.
Tullhuset som Jeans shop DALTON Bros. Inc.
Visualisering.
Se
även Juthas.
Alla sidor där Södra tullhuset nämns.
Frihemmet
– Friihemmi
Rådman J.A. Lybeck testamenterade både medel och mark för en fattiggård. I oktober 1908
godkändes arkitekt Knut Wasastjernas ritningar. Följande vår inleddes byggnadsarbetena. 1935 var det dags för renovering och då
drog man in vatten och avlopp. Ännu i slutet på fyrtiotalet bedrevs lantbruk för livsmedelsförsörjningen. År 1984
revs byggnaden efter att staden byggt det nya pensionärscentret Hagalund.
Det som jag tänkte berätta var att kortet Fridhem trots allt torde vara rättstavat. Lisi Byman berättade, då vi tittade på mina vykort, att tant Anna Henriksson kom till oss sa att nu har Lybeckarna donerat till ett åldringshem, men nu är frågan vad det skall heta? Mikael [Lybeck] föreslog Fridhem. Med var tant Järnefeldt, Olga Källman och mamma, ja de tyckte att det var ett bra namn. Fridhem skall det heta sa tant Hanna.
Carl-Johan Eriksson tillhandahöll.
(Inf. 2013-10-08.)
Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.
Läs mer:
Fattiggården bygges av Erik Birck.
Frihemmet i Nykarleby har intressant historia av Fjalar Zittra.
Stadsfullmäktige. ÖP 1908.
Notis
i ÖP, 1908.
Notis, ÖP 1909.
Några ord av Kurre. ÖP 1909
God Jul bland åldringarna på femtioåriga Frihemmet i Nkby
i ÖP 1959.
Fåfängan – Fååfengån
”Den andre brodern, Gustav Lindqvist var den av Werner Lybeck skildrade majgreven, en lyxälskande person
liksom även hans fru Karin Rundell. Han anlade en präktig trädgård vid älvstranden, bredvid rådman Lybecks nuvarande gård,
som fick av Nykarlebyborna det betecknande namnet Fåfängan. När Lindqvist sist gjorde en lysande konkurs och dog
efter andra sorgliga öden i ett torp i Munsala, inköptes Fåfängan av råd– och handelsmannen Lithén. Dennes vackra döttrar
Rosalie och Mathilda, den sistnämnde Z. Topelius ungdoms flamma och sedan gift med råd– och handelsmannen Dyhr, plägade ofta sitta i denna
paradisets lustgård, där de flitigt bekikades av den blivande skalden från hans vindskammarfönster på Kuddnäs.”
V.K.E. Wichmann (1920) Nykarleby stad 16201920.
Skulpturen Flora av Viktor Malmberg, född i det gamla apoteket, donerades
till staden av några före detta stadsbor 1937. Numera går parken under benämningen Floraparken. Vid kraftverksbygget 1984 förstördes
parken helt och hållet. De höga granarna, syrenbersån och alla andra träd höggs ner och en dammvall byggdes. Detta medförde
att parken fick en helt ny riktning. Tidigare hade den sluttat ner mot älven, men nu sluttar den mot staden. Sommaren 2002 var det dags för omdaning
igen. Pilarnas rotsystem förstör dammvallen och skall bytas mot andra träd.
Illustration:
Parken på 1960-talet.
Läs mer:
Fåfängan av Erik Birck.
Statyn Flora.
Gamla hamn – Gambä hamnen
En av föregångarna till Andrasjön ligger ett par kilometer norr om staden. Inga
vykort, så vitt jag vet, avbildar platsen.
Illustration:
Kajrester.
Läs mer:
Miljömässigt
värdefullt objekt.
Gamla hamn av Einar Hedström.
Om
hamnen och skeppsbyggeri av Einar Hedström.
Om stadens packhus av Erik Birck.
Illustrationer:
Panorama från Beckbruket.
Film:
Åminne Gamla hamn, Nykarleby av Carl-Gustav Dahlin och Anders Smedberg. Gossen som skymtar i filmen är Patrik Blomström.
Gravgården – Graavgååln
År 1827 uppstod behov av en gravgård utanför staden och den vid Ragnörn invigdes den 21 juli 1833. År 1878 togs beslut om utvidgning och den invigdes i början på 1880-talet. År 1924 var det igen dags för utvidgning norrut. Sommaren 2011 invigdes den nygamla sydligaste delen.Den hade dock tagits i användnnig före det. Den utökades 1878. På
kallmuren av gråsten finns texten ”NYKARLEBY SOCKEN OCH SOCKLOT BY ÅR 1831” samt ”NYKARLEBY STADS ANDEL 1832” inhuggna.
Frihetsmonumentet över de stupade 1918 ritades av arkitekten P. Björk från Helsingfors, utfördes vid Oskar Aaltos stenhuggeri i Jakobstad
och avtäcktes 28.11.1920.
Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.
Poesi:
Gravgården av R. R. Eklund.
Prosa:
Ur Uppbrottstider av Gunnar Grahn.
Illustration:
Minnesmärket över
de stupade.
Till hänsovna fäders minne.
Självständighetsdagen 2012 och en gammal bild.
Läs mer:
Arbetena på den nya begravningsplatsen. 1923
Planerings- och planteringsarbeten å gravgården. 1926
Den s. k. Gamla begravningsplatsen skall gallras. 1926
Vår
nuvarande begravningsplats 100 år av Gustaf Hedström. 1933
Erk
på julpromenad. 1934
Begravningsplatsen och gravarnas vård. 1946
En julförsäljning, ÖP. 1951
De äldre gravgårdarna och den
nya gravgården samt mer om gravgårdarna av Einar Hedström. 1958
Elever jordfästa på Nykarleby stadsförsamlings begravningsplats av Hans von Schantz. 1958
Begravningsplatsen snyggas
upp i ÖP. 1958.
Miljömässigt
värdefullt objekt. 1978
Här berättar stenarna om forna Nykarlebybor av Fjalar Zittra. 1986
Gravvårdsinskrifter på gamla begravningsplasen av Rudolf Olson. 2000
Gravvårdar i fara. 2004
Tema
Likvagnar. 2006
Kapellet eller jordfästningshuset av Lars Pensar. 2008
Råttbron och bilder från jordbyggnadsarbeten. 2010
Jordbyggnadsarbeten av Stig Haglund. 2010
Hugo Liljeström av Lars Pensar. 2011
Gravgårdsportarnas nya namntavlor av Stig Haglund. 2013
Se även Kyrkan.
|